Arbetets syfte är att undersöka hur användandet av dynamisk svårighet i jämförelse mot användningen av statiska svårighetsgrader påverkar ett casualspels återspelningsvärde och huruvida spelare upplever inlärningskurvan annorlunda. De teorier som ligger grund för arbetet fokuserar kring två områden, där det ena är hur dynamisk svårighet utformas på bästa sätt och vilka fördelar det skulle kunna bidra med. Det andra kretsar kring casualspel och varför casualspel har haft den framgång och vad det är som tilltalar spelare att spela dem samt vad det är som ger spel återspelningsvärde och väl utformade inlärningskurvor. För att utföra undersökningen har två versioner av ett casualspel, vars spelmekanik fokuserar runt skrivhastighet på tangentbord, utvecklats där den ena använder sig av dynamisk svårighet medan den andra använder sig av tre statiska svårighetsgrader. Resultatet från undersökningen visar inte på ett direkt samband att dynamisk svårighet skulle ge ett spel högre återspelningsvärde men att några av de problem som uppstår vid statiska svårighetsgrader kan lösas. Resultatet visar även på att fler undersökningar inom området är nödvändiga.

När tillverkningsindustrier växer och behovet ökar, skapas ett kritiskt behov av att träna och instruera nya medarbetare för att möta de önskade kundkraven på kort tid. Trots det har företag svårt att veta vilken upplärningsmetod som är mest lämplig för att snabbt träna oerfaren personal till att arbeta produktivt. Upplärning är en process vars värde underskattas av företagen, och som därmed går miste om konkurrensfördelar som tillkommer vid en effektiv upplärning.  Syftet med fallstudien är att få en djupare förståelse för hur ett arbetssätt kan förkorta upplärningsprocessen för ny produktionspersonal och samtidigt säkerställa att arbetet utförs kvalitetssäkert. Författarna kommer att kartlägga den nuvarande upplärningsprocessen med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder för att därefter analysera informationen och presentera ett förslag på ett framtida arbetssätt vid upplärning. Under studien har ett experiment genomförts för att testa ett arbetssätt för upplärning av ny produktionspersonal. Experimentet gav positiva effekter och tillsammans med analysen av data låg det som grund till förbättringsförslaget och viktiga förutsättningarna för en lyckad implementering.

Purpose – The purpose of this study is to examine how a constructive introduction and training can be executed for new employees. Based on the purpose there has been two research questions formulated. -  What factors are important to take into consideration in the introduction and training of new employees? -  How can an introduction and training be designed? Method – The study has included a case study of a manufacturing company. Empirical data have been collected through methods of interview, survey and document studies. The study is inductive since the research area has first been studied without anchoring in theory. Based on the data collection, theory has been applied through literature studies. To fulfill the purpose and answer the research questions, the data collection and theory have been analyzed. Findings – Several factors should be considered when implementing a constructive introduction and training of new employees. Details such as standardization, learning, corporate culture, supervision, follow-up, documents and visualization are important to take into account. It is essential for companies to have a standardized way of working where it is ensured who shall implement the instruction, what they shall instruct and how it should be done. This can lead to quality assurance in the introduction and training. One way that companies can standardize and design the introduction and training process is by using Job Instructions. In this way, companies get to divide the process into important elements and the opportunity to review relevant factors. Implications – The study can be used for manufacturing companies regarding how the introduction and training process of newly hired can be designed. The study is based on already existing theories and does not contribute with new theories. Relevant factors of the process have been identified to give new employees the competence to be able to perform their tasks in an efficient and correct manner. Limitations – The study has been limited to one case study company within manufacturing industry, which may affect generalizability. The report only concerns the introduction and training of newly hired staff. Newly hired staff refers to blue collar workers and not white collar. Restrictions followed by the COVID-19 pandemic have limited the availability of data collection. It has also affected the company's routines, which brought the study to not examine the company's normal condition. / Syfte – Rapportens syfte är att undersöka hur en konstruktiv introduktion och upplärning kan gå till för nyanställda. Baserat på syftet har två frågeställningar formulerats. -  Vilka faktorer är viktiga att ta hänsyn till vid introduktion och upplärning av nyanställda? -  Hur kan en introduktion och upplärning utformas? Metod – Studien har innefattat en fallstudie på ett tillverkande företag. Empirisk data har insamlats via metoderna intervju, enkät och dokumentstudier. Studien är induktiv eftersom forskningsområdet har först studerats utan förankring i teori. Baserat på datainsamlingen har sedan teori tillämpats genom litteraturstudier. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har datainsamlingen och teorin analyserats. Resultat – Flera faktorer bör has i åtanke när det kommer till hur en utformning av en konstruktiv introduktion och upplärning kan gå till för nyanställda. Detaljer som standardisering, inlärning, företagskultur, handledning, uppföljning, dokumentation och visualisering är viktiga att ta hänsyn till. Det är väsentligt för företag att ha ett standardiserat arbetssätt där det säkerställts vilka som ska genomföra instruktionen, vad de skall instruera och hur detta ska gå till väga. Det kan medföra försäkring av kvalitet i introduktionen och upplärningen. Ett sätt som företag kan standardisera och utforma introduktions- och upplärningsprocessen är genom att använda sig av Job Instructions. På så sätt kan företag dela upp processen i viktiga moment och möjlighet till översyn av relevanta faktorer. Implikationer – Studien kan användas för tillverkande företag gällande hur introduktions- och upplärningsprocessen av nyanställd personal kan utformas. Studien utgår från redan existerande teorier och bidrar inte med nya teorier. Relevanta faktorer av processen har identifierats för att ge nyanställda kompetensen att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och korrekt sätt. Begränsningar – Studien har begränsats till ett fallföretag inom tillverkningsindustrin vilket kan påverka generaliserbarheten. Rapporten berör endast introduktionen och upplärningen av nyanställd personal. Nyanställd personal berör enbart kollektivanställda och inte tjänstemän. Restriktioner som följts av COVID-19 pandemin har begränsat tillgängligheten för insamling av data. Det har även påverkat företagets rutiner vilket har gjort att studien inte undersökt företagets normala tillstånd.