I Sverige satsas det på integration genom att alla ska få möjligheter till samma utbildning och därigenom tillgång till arbetsmarknaden. Trots detta råder det i Sverige hög grad av segregation. Syftet med denna uppsats har därför varit att sammanställa och undersöka litteratur kring hur social segregation påverkar elevers skolgång och resultat, där vi även studerat hur bostadssegregation och etnisk segregation samverkar och skapar social segregation. Det var även viktigt att undersöka hur elevers bakgrund och socioekonomiska förutsättningar påverkar deras skolgång och lärande. Detta gjordes i relation till hur olika sorters segregation skapar olika förutsättningar för individer. Denna undersökning är viktig då grundskolan har en viktig roll i att fostra elever till att leva i ett mångkulturellt samhälle där alla ska vara lika mycket värda och ha rätt till samma möjligheter. Därför ska grundskolan fostra eleverna så att alla anser sig ha samma möjlighet till högre utbildning. Eleverna ska även lära sig att respektera andra samt få förståelse för alla individer, oavsett bakgrund. Denna fostran ska även motverka segregation. I vår litteraturstudie har vi använt oss av avhandlingar som tar upp olika relevanta faktorer för vår uppsats. Vi har även använt oss av artiklar samt statistik från Skolverket för att få konkreta resultat där olika faktorer visas påverka elevers skolgång. Vi sammanställde sedan det material vi hittat för att kunna dra slutsatser. Kritiska perspektiv var även en viktig del i vår uppsats, dessa använde vi som hjälpmedel i analysen för att framföra och synliggöra olika perspektiv på segregationsproblemet. I analysen ställde vi dessa olika perspektiv och synsätt mot varandra för att kunna komma fram till slutsatser. En slutsats vi kom fram till utifrån analysen är att etnisk segregation samt bostadssegregation samverkar och skapar social segregation. Ytterligare en huvudsaklig slutsats är att elevers skolgång och resultat påverkas av social segregation samt av deras bakgrund och socioekonomiska förutsättningar. Alla påverkas av social segregation men de som påverkas mest är de elever som går i lågklassiga skolor.

Sammanfattning Människors minskade fysisk aktivitet är ett ämne som idag debatteras frekvent i Sverige, i synnerhet kopplat till ungdomar och skola. Debatten bedrivs överallt från sociala medier till lokala tidningar och i nationella tv-kanaler. I dessa påpekas att ungdomar idag rör sig mindre än någonsin tidigare och att utvecklingen kan ha negativ betydelse för deras skolprestationer. I den här kunskapsöversikten har vi begränsat oss och valt att studera den fysiska aktivitetens påverkan på elevers resultat i matematik. Syftet med kunskapsöversikten är att beskriva och analysera vad som kännetecknar forskningsfältet samt hur det vetenskapliga stödet ser ut för att fysisk aktivitet förbättrar skolresultaten i matematik. Kunskapsöversikten besvarar följande frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen kring påståendet om hur fysisk aktivitet påverkar elevers resultat i matematik när det gäller aspekter som design/metod, urval, tidsspann, typ av fysisk aktivitet och resultat? Hur ser det vetenskapliga stödet ut kring påståendet att fysisk aktivitet förbättrar elevers resultat i matematikämnet? Vi har använt oss av metoderna konsultation, datorbaserad sökning och manuell sökning. Vid konsultationen har vi diskuterat och fått artiklar av personer som är väl insatta i ämnet. Vid den manuella sökningen har vi gått igenom tidigare kunskapsöversikter och tidigare nämnda studier från konsultation och via snöbollsurval hittat nya studier. Avslutningsvis har vi gjort databaserade sökningar i Primo. Totalt valde vi ut elva studier som vi kartlade och analyserade. Vid kartläggningen och analysen av studierna framkom det att stödet inom forskningen är varierat. Många av studierna i urvalet undersöker olika former av fysisk aktivitet och sinsemellan redovisar de dessutom olika resultat, allt från ingen påverkan alls till att samtliga elever uppnår förbättrade resultat i matematik. Det framkom även att den vanligaste designen i studierna var kvasiexperimentell design. Vad som också kännetecknade forskningen inom området är att resultatet ofta erhölls genom för- och eftertester. Avslutningsvis diskuterar vi vad resultatet har för betydelse för vår framtid i läraryrket samt vad vi anser borde känneteckna den fortsatta forskningen inom området. Vi anser att det framförallt saknas studier som tar ett elevperspektiv och uppmärksammar deras upplevelser av olika former av utökad fysisk aktivitet.

For decades, boys have underperformed in the Swedish school when compared to girls. During the past 10 years, different problem representations regarding the issue have been articulated within the Swedish Government Official Report series. This paper examines the two most dominant problem representations, through a critical scrutiny of underlying assumptions, aswell as potential political effects on gender equality policy. Both problem representations share the assumption that education is a success game, won by girls and lost by boys. Further, boys’ failures in school are represented as a threat, both towards individuals as towards society at large. However, key differences can be found when looking at the ways sex, gender and power are constructed. When the gender gap is represented to be caused by determined sex differences, the school system is seen as unfair, benefitting girls at the expense of boys. When the gender gap is instead represented as caused by socially constructed gender projects, “anti-study culture” is seen as a result of boys' collective upholding of hegemonic masculinity. Dependingon the conceptualization of the issue, the political effects could either entail a stabilization of a patriarchal gender system through a delegitimization of girls' successes, or a destabilization of a patriarchal gender system through perceiving both girls and boys as potential victims of patriarchy, enabling alliance-building gender equality policy. Yet, lack of intersectional perspective makes it difficult to counteract social inequality at large, as the gender system affects boys and girls in different ways depending on other intersecting axes of social division.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid. Enligt eleverna har en mindre bra lärare varken intresse för sina elever eller sitt ämne. Hen behandlar sina elever orättvist och har tråkiga lektioner, då de ständigt baserar sig på individuella arbeten. Eleverna anser att lärarens beröm, uppmuntran och bemötande påverkar deras motivation och viljan till att kämpa och lära sig mer som i sin tur leder till bättre skolresultat.

Detta examensarbete syftar till att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar – som representanter av det manliga könet – i åttonde klass, med avseende på könsskillnader i skolresultat, både vad det gäller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vår teoretiska grund lägga fokus på mannen som normbärare i samhället. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i årskurs åtta. Det empiriska råmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förväntningar på pojkar som grupp, 3) föräldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som måttstock. Huvuddragen hos de resultat som utkristalliserade sig utifrån dessa teman kan sammanfattas med att våra intervjupersoner bara var delvis medvetna om de resultatmässiga könskillnader som finns i skolan. De orsaker som ofta pekades ut ansågs ha sitt ursprung i naturliga skillnader utifrån en bild av könen som artskilda. Som konsekvens av de ökade resultatklyftorna mellan könen pekade intervjudeltagarna på en ackumulerande förstärkningseffekt där två parallella faktorer uppmärksammades: dels lärares lägre förväntningar på pojkars skolresultat, dels en generellt sänkt utbildningsnivå bland manliga förebilder. Båda dessa faktorer ansågs bidra till ett upprätthållande och en förstärkning av den så kallade anti-pluggkulturen bland pojkar i högstadieåldern. I vår slutsats betonar vi vikten av att bemöta dessa attityder med ett mer normkritiskt angreppssätt i vår undervisning.

I skolverkets rapporter framkommer att ca 15-20 % av eleverna inte klarar nationella proven i grundskolan. Varje år går även alltför många elever ut grundskolan utan behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Det finns ett behov av mer kunskap om vilka elever som riskerar att inte nå målen för att underlätta tidig identifiering. Läsförmåga och språkförståelse är några av de faktorer som i tidigare studier visat sig påverka utfallet i skolresultat. I den här studien undersöks hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelsen påverkar skolresultaten i nationella proven i åk 3. I studien deltog 44 elever med positivt utfall i en screening av läsförståelse, avkodning och stavning i åk 2. Svag läsförståelse i åk 2 innebar en större risk för språkförståelsesvårigheter i åk 3. Elever med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot en god språkförståelse i åk 3. Språkförståelsen visade i sin tur signifikanta samband med utfallet i läsförståelse i ämnesprovet i svenska och med 5 av 6 delprov i matematik i nationella proven i åk 3. En viktig implikation blir att inkludera även språkförståelse i arbetet med elever som har läsförståelsesvårigheter. Studiens resultat indikerar att det inte räcker med en bättre avkodningsförmåga för att uppnå en god läsförståelse. Det krävs även insatser för att främja ordförråd, grammatisk kompetens och förståelsestrategier på diskursnivå. En hög andel av eleverna som inte fick godkänt i delproven i svenska respektive matematik i åk 3 var identifierade i screeningen redan i åk 2. Det här indikerar att det är möjligt att använda en screening av läsförmågan i åk 2 för att identifiera vilka elever som riskerar att inte klara läroplanens mål. Samtidigt var det många elever med svag läs- och stavningsförmåga i åk 2 som ändå klarade nationella proven. Den här studiens resultat indikerar att det framförallt är eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerar att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarar nationella proven betydligt bättre. Det behövs däremot fortsatta longitudinella studier för att klargöra i vilken mån de elever som klarade de nationella proven i åk 3 trots lässvårigheter även kommer att klara nationella prov och läroplanens mål på längre sikt. / Every year about 20% of the students in primary and secondary school do not reach the goals of the Swedish National Curriculum. A greater understanding of how reading difficulties relate to oral language skills, and how both reading and oral language skills contribute to educational outcome in the Swedish context is needed to improve early identification and intervention for students at risk of not achieving the goals of the Swedish national curriculum. This dissertation investigates how reading difficulties and oral language comprehension affect educational outcome in the year 3 Swedish national tests, and how reading difficulties in early primary school relate to phonological processing skills and oral language comprehension. The Simple View of Reading model was used to describe the participants’ reading difficulties. All year 2 students (N = 214) in two municipalities participated in an examination of reading comprehension, word-decoding and spelling. Sixty-six students with reading comprehension (z < –0.83), word-decoding skills (z < –0.71) and/or spelling skills (z < –0.58) in the lower end of the normal distribution were identified. Forty-four students agreed to participate in the study. Oral language skills, phonological processing, verbal memory, word-decoding, reading comprehension and non-verbal ability were examined in year 3. Forty-six to 66 per cent of the students with reading comprehension difficulties in year 2 were identified with difficulties in oral language comprehension (z ≤ –1.0) in year 3. None of the students with specific word-decoding difficulties had difficulties in oral language comprehension. Oral language comprehension was significantly correlated to the results in the year 3 Swedish national tests for the two tasks in reading comprehension (p < .01) in Swedish, and with five of six tasks in Mathematics (p < .01 in four tasks and p < .05 in one task). Rapid naming of visual objects also correlated significantly with four out of six tasks in Mathematics (p < .01). Non-verbal ability, word-decoding and reading comprehension in year 3 showed no significant relationship with outcome in the Swedish national tests. This dissertation shows the centrality of oral language comprehension skills for both reading comprehension and outcome in the Swedish national tests, and the importance of considering oral language comprehension both in assessment and in intervention when students show poor reading comprehension skills in early primary school.

Syftet med självständiga arbetet är att belysa hur speciallärare och lärare beskriver sitt förebyggande arbete kring språk-, skriv- och läsutveckling genom tidiga insatser. Vi utgick från våra frågeställningar; Hur beskriver några speciallärare och lärare upptäckten av elever som ligger i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter? Vilka arbetssätt, metoder och läromedel använder några speciallärare och lärare för att arbeta förebyggande med språk-, skriv- och läsutveckling? För att besvara frågeställningarna har vi valt kvalitativa intervjuer med 7 speciallärare och 3 lärare som arbetar med elever från förskoleklass till årskurs 3. I resultatet framkom fyra kategorier som haft betydelse för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. För det första hur språkligt sårbara barn upptäcks, där olika kartläggningar och screeningtester användes. För det andra det förebyggande arbetet som handlade om tidiga insatser, lästräning i intensivperioder, och en-till-en undervisning. För det tredje framgångsfaktorer som handlade om att tidigt arbeta med fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, läromedel i den första läs- och skrivinlärningen samt ett varierat arbetssätt. Slutligen utmaningar, där kartläggningar visade sig ta mycket av lärares och speciallärares tid. Informanterna påvisade också att utmaningar var att få till en bra organisation kring arbetet med språk-, skriv- och läsutveckling på skolorna. En av våra slutsatser är att speciallärarna har en viktig kompetens och vet vilka arbetssätt och metoder som gynnar elevers språk, - skriv och läsutveckling. Det ser olika ut hur den kompetensen används och organiseras ute på skolorna.

Introduction: The overall aim for public health practice is to promote good health and reduce public health inequalities. The determinants of health are largely influential. Through policy directives and local strategies, the unit Safe in Norrtäljemunicipality (TiNk) tackles public health issues through cooperation between the municipality, region, the voluntary sector and the private sector.  Aim: To investigate the changes over time in adolescents life style factors (the use of alcohol, narcotics, performance-enhancing substances, tobacco and problematic gambling (ANDTS)), mental health, feeling of safety and educational attainment. Sub-group analyses will be conducted for sex and school zones with different social challenges (SC).  Method: A quantitative cross-sectional study based on a high school survey from four occasions between years 2013-2019. The survey population consists of all students in grade seven and nine from upper secondary school and second grade in high school, a total of 4,600 students. Descriptive analyses and Pearson Chi2 -test (p<0,05) for comparison of different groups were performed with the help of the statistical program SPSS.  Result: The usage of ANDTS has been reduced among boys in grade nine and fewer students were exposed to threat or sex without consent. Mental health problems have not changed over time, nor the occurrence of different kinds of crimes or high school eligibility. The differences between sex and schools with different SC are marginal.  Conclusion: The trends for ANDTS-usage, mental health, safety and high school eligibility among the adolescents of Norrtälje municipality showed varying results from year 2013 to 2019. However, differences between subgroups were marginal. / Bakgrund: Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att minska de påverkbara hälsoklyftorna och skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Hälsans bestämningsfaktorer är till stor del påverkningsbara. Genom policys på flera nivåer ökar möjligheten till framgång, något som folkhälsoenheten Trygg i Norrtälje kommun (TiNk) bedriver genom samverkan mellan kommun, föreningsliv och näringsliv. Syfte: Att undersöka förändringar över tid för ungdomars levnadsvanor (användning av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak och problematiskt spelande (ANTDS)), deras psykiska hälsa och deras känsla av trygghet och gymnasiebehörighet. För samtliga variabler undersöks om skillnader finns för subgrupperna kön och skolområden med olika nivåer av sociala utmaningar (SU). Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på en skolundersökning från fyra tillfällen mellan 2013–2019. Undersökningspopulationen utgjordes av samtliga elever i årskurs sju, nio och årskurs två i gymnasiet, 4600 elever totalt. Deskriptiva analyser och Pearson Chi2-test (p <0,05) för jämförelse mellan olika grupper genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat: ANDTS-bruk minskade bland pojkar i årkurs nio och färre elever utsattes för hot och sex utan samtycke. Förekomst av psykisk ohälsa har inte förändrats över tid, inte heller förekomst av olika typer av brott eller gymnasiebehörighet. Skillnaderna för kön och skolor med olika SU var marginella. Slutsats: Under 2013–2019 visade trenderna för ANDTS-bruk, psykisk hälsa, trygghet och gymnasiebehörighet bland Norrtälje kommuns ungdomar varierande resultat. Utveckling för olika subgrupperna var relativt jämlik.

The work aims to contribute to the field of educational science regarding how students are affected in school depending on the intake of animal products. Information about the area has been searched on several databases, mainly on Libsearch. The articles from the results were found through the databases Libsearch and Swepub. Results have been excluded if they were not relevant to the purpose or issue of the work, and if they were not peer reviewed.  The results show that there are similarities and barriers between the intake of animal products. For example, vegetarians eat fewer meals. Further results also show that the exclusion of meals such as breakfast and lunch affects the performance of students in school. Some vegetarians also seem to think that food without meat is perceived as healthier, later in the text you can read that school lunch is eaten to a greater extent if it is considered healthy. This can thus be a method of reducing barriers between omnivores and vegetarians. Different results are available at the current activity level, but the training capacity could be derived to be equal between omnivores, vegetarians and vegans. It was a challenge to find studies conducted in Europe. Further research in this area is therefore considered necessary, as cultural differences may affect social health, psychological health and physical health. In order to increase the health awareness of students, we believe that education about diets in relation to health should be designed, as there are currently no requirements for teaching about diets in school. We believe that it should be a requirement that the school's physical education teaches about this in order for students to be able to make informed active choices about diet in relation to health. School lunches should also include different diets to reduce social barriers between different diet groups.