Syftet med studien var att få en förståelse för den ökning av polisanmäld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som använts är främst rapporter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmälningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 år inom socialtjänsten samt nationella kartläggningar av våld mot barn (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). Tillgängliga resultat från Brottsförebyggande rådet (2011:16) visade att den sedan länge pågående ökningen berodde på en ökad anmälningsbenägenhet. Inför enkätstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjänstemäns attityder och värderingar som gör att socialsekreterare är en av de anmälningsgrupper som väljer att polisanmäla barnmisshandel i allt högre utsträckning. Det empiriska materialet bygger på en digital enkätstudie som riktade sig till socialsekreterare från Stockholms län. Enkäten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar. Det inkom svar på samtliga frågor, ifrån sju olika enheter och sammanlagt från tolv respondenter. Fem enheter avböjde medverkan. Skäl som angavs var en ansträngd arbetssituation med vakanser bland utredare samt att förfrågan om deltagande i enkätstudien kommit med för kort varsel. Det har inte varit möjligt att generalisera då det empiriska materialet bygger på svar från tolv respondenter men värt att observera är hur respondenterna i flera kärnfrågor valt svarsalternativ som står i direkt motsatsförhållande till varandra. Enligt handledarsamtal med Anders Kassman är det ovanligt i kvantitativa undersökningar.Några av de variabler jag avsåg att mäta i enkätstudien var samarbete inom så kallade Barnahus eller annan samverkan med andra myndigheter, Socialstyrelsens allmänna råd (2006), förväntningar/krav från andra om polisanmälan bör göras vid misstänkt barnmisshandel samt personliga värderingar. Det empiriska resultatet från enkätstudien har främst analyserats utifrån gräsrotsbyråkrati (Lipsky, 2010). Det finns en sannolikhet att respondenternas svar skulle vara mindre ”spretiga” det vill säga att svarsalternativen skulle var mer lika och inte placera sig i ytterlighetspositioner, om materialet vore större. Utifrån det empiriska materialet och tidigare forskning är min tolkning att det finns ett visst stöd för Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Styrmedel som riktlinjer från Socialstyrelsen förefaller ha mindre betydelse och enskilda socialsekreterare uppvisar en större variation i värderingar och handlingssätt än förväntat.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-2533 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Segelborn, Ingela |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds