No description available.

No description available.

Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anställda vid olika institutioner på Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig åt mellan hög- och lågutbildade. Metod: En enkätundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var män. Medelåldern för svarsdeltagarna var 47,6 år (variationsvidd 27-69 år). Insamlingen av data skedde på fyra olika institutioner (Hälso- och vårdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och Samhällsvetenskap) på Linnéuniversitetet i Kalmar. Resultat: Resultatet i denna undersökning visade en signifikant skillnad  (p=0,001) mellan nivån och intensiteten på fysisk aktivitet hos rökare och icke-rökare där icke-rökare var mest fysiskt aktiva. Resultatet visade också en signifikant skillnad (p=0,001) mellan  rökare och icke-rökare i utbildningsnivå där rökare i högre utsträckning var lågutbildade. Denna studie stödjer forskning som visar att det finns ett samband mellan rökning och låg fysisk aktivitet samt utbildningsnivå och rökning.

Den här studien gjordes för att undersöka om lärare uppfattar ett samband mellan elevers koncentrationsförmåga och fysisk aktivitet i skolan. Den baseras på en enkätundersökning som gjorts i årskurserna 1-5 på sju olika skolor i närområdet. Studien visar ett positivt samband mellan all fysisk aktivitet i skolan och lärarnas uppfattning av elevernas koncentrationsförmåga, vilket även kopplats samman med tidigare forskning inom närliggande områden.   Nyckelord: physical education AND concentration, physcial activity AND concentration ability, physcial acitivty AND effect in school, excercise AND brain, physical education AND brain.

Motivation till fysisk aktivitet fortsätter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populär är gruppträningen. Varför människor väljer att träna i grupp eller träna själv är en individuell fråga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det är som påverkar människor att delta i gruppträning. Det här arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning. Syftet med studien är att undersöka gymmedlemmars motivation till gruppträning. En kvantitativ enkätstudie har legat som grund för det här arbetet.

Idag är det fler stillasittande och otränade ungdomar än någonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhället leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan år 2000 och 2011 där målgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 år. Antalet artiklar som användes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid. De främsta faktorerna; kön, ålder, socialt stöd, omgivningen, livsstil och ungdomarnas självförtroende. Mängden fysisk aktivitet minskade med stigande ålder och tjejer var mindre fysiskt aktiva än killar. Då det visade sig att många av bestämningsfaktorerna var beroende av varandra är ungdomars val av en fysisk aktiv fritid är ett komplext val, där både inre och yttre faktorer påverkar.Slutsats: Eftersom valet kring fysisk aktivitet handlar om livsstil är det viktigt att göra tidiga interventioner för att motivera ungdomar till ihållande vanor. Det krävs även kraftfulla åtgärder från samhället då det bör erbjuda ett brett sortiment och en stor tillgänglighet av rekreationsytor och möjligheter för alla ungdomar, oberoende av ålder och kön, att vara mer fysiskt aktiva. Framtida forskning bör inriktas på interventioner då behovet av hälsofrämjande arbete hos ungdomar är stort.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer från Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frågeställningar vi använde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende på fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende på fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende på fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation påverkar deras utövande av fysisk aktivitet?   Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkäter delades där ut. Frågorna på enkäterna var utformade för att kunna etablera olika former av kapitaltillgångar hos de svarande. Enkäterna sammanställdes därefter och bearbetades i dataprogrammen Excel och SPSS.   Resultat: De skillnader vi kunde se var att bland de som anger att de i dag sysslar med fysisk aktivitet i ett lag/förening så angav 92,3% att de utövat fysisk aktivitet i denna form även i sin ungdom, i förhållande till de andra aktivitetsformerna där 66,6% respektive 67,2% gav samma svar. Av de aktiva i ett lag/förening har 76,9% angivit att alla/de flesta av deras vänner är fysiskt aktiva medan 41,8% i kategorin egenutövad och 42,4% i ledarledd/grupp angivit detta svar. Vidare hade aktivitetsformen Egenutövad överlag en högre utbildningsnivå än övriga då 67,3% angav att de hade eftergymnasial utbildning och ingen att de hade grundskolenivå som sin högsta utbildning. Bland de som sysslade med ledarledd/gruppaktivitet angav 57,6% att de hade eftergymnasial utbildning och 9,0 % angav att grundskoleutbildning var deras högsta utbildningsnivå, samtidigt som fördelning hos förenings-/lagidrottare var 43,6% med eftergymnasial utbildning och 2,5 % med grundskoleutbildning.   Slutsats: Signifikanta skillnader kan ses vad gäller vissa typer av kulturellt och socialt kapital mellan de olika formerna av fysisk aktivitet, dock inte i ekonomiskt kapital. Signifikant skillnad har även hittats angående den ekonomiska situationens påverkan på fysisk aktivitet utifrån de olika inkomstnivåerna.

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin. Människor som är drabbade av en belastningsskada i nacke och skuldror har alla ett gemensamt problem, nämligen den smärta som uppkommer i samband med problematiken. Att behandla smärta med fysisk aktivitet vid belastningsskada i nacke och skuldra är en relativt ny företeelse. Det bedrivs forskning på området, men man har inte hunnit utvärdera hur effektiv fysisk aktivitet egentligen är emot smärtproblematiken som följer en belastningsskada. Syfte: att undersöka hur verksam hälsofrämjande fysisk aktivitet är som smärtlindring vid belastningsskador i nacke och skuldror. Metod: En litteraturstudie valdes som arbetsmetod. Vetenskapliga artiklar har granskats och sökningen efter dessa har skett i olika databaser. Genom utgå ifrån ett antal frågeställningar i granskningen så har författaren lyft fram likheter och skillnader inom artiklarna. Resultat: Resultatet pekar på hur viktigt det är för en individ att känna sig förstådd när det kommer till sin smärtproblemtik, framförallt när man är drabbad av belastningsskada i nacke och skuldror. En klar skillnad kunde även konstateras mellan hur kvinnor respektive män i de aktuella studierna relaterar till sin smärtproblematik. Granskningen visade också att det är av central betydelse att ta individuell hänsyn vid ordination av motion till smärtpatienter, som ofta har en låg fysisk prestationsförmåga. Den multidimensionella rehabiliteringen var den som hade godast effekt gentemot smärtproblematiken som en belastningsskada för med sig. Slutsats: Fysisk aktivitet som smärtlindring vid belastningsskada i nacke och skuldror ger positiv effekt så länge träningen individanpassas. Smärtproblematiken som följer kan vara svår att förstå och förklara inom rehabiliteringsprocessen. Multidimensionell rehabilitering med anpassad fysisk aktivitet var den som hade godast effekt gentemot smärtan och kunde avsevärt förbättra tillståndet för de drabbade individerna.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie där de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan år 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde främst ses när den fysiska aktivitetens intensitet var måttlig till intensiv och utfördes cirka tre gånger i veckan under minst 90 minuter per vecka. Den positiva effekten uppmättes på kort sikt men kvarstod överlag vid mätningar från tre månader och framåt. Det visade sig även att låg fysisk aktivitet eller ingen fysisk aktivitet alls ledde till försämrad livskvalitet. Inga skillnader av upplevd livskvalitet efter fysisk aktivitet kunde ses mellan de som har eller har haft bröstcancer. Slutsats: Fysisk aktivitet har ett positivt samband med förbättrad livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer, både på kort sikt och över tid. Sambandet ses tydligast då aktiviteten är måttlig till intensiv. / Abstract Aim: To describe the relationship between physical activity and quality of life in women who have or have had breast cancer. Methods: Descriptive literature study in which the included articles were searched in the databases Medline and Cinahl. The search resulted in 13 articles, published between the years 2001-2010. Results: Positive correlation between physical activity and quality of life was seen in women who have or have had breast cancer.The positive relationship between physical activity and quality of life is seen mainly when the physical activity intensity is moderate to intense and are performed  about three times a week, for at least 90 minutes per week. The positive effect was measured in short term and over time. It turned out that low physical activity or no physical activity at all is leading to reduced quality of life. No difference in perceived quality of life after physical activity could be seen between those who have or have had breast cancer. Conclusion: Physical activity has a positive correlation with improved quality of life in women who have or have had breast cancer, both in short term and over time. The relationship could be seen most cleraly when the activity level is moderate to intense.

Värmlands Idrottsförbund har tillsammans med kommuner gjort en satsning på idrottsskolor. Det pågår en utvärdering av forskare från Karlstads Universitet, som fått i uppdrag från Värmlands Idrottsförbund att studera barnens syn på idrottsskolan. Vi fick ett antal förslag på uppslag till examensarbete från Värmlands Idrottsförbund, vi valde att göra en studie med samordnare från olika idrottsskolor. Syftet var att ta reda på hur de ser på idrottsskola i allmänhet och hur deras verksamheter bedrivs. Denna studie har inget samband med utvärderingen som Karlstads Universitet gör. Vi valde ut tre samordnare som kommit ungefär lika långt i sitt arbete. Detta gjordes efter ett möte dit alla samordnare för idrottsskolor i Värmland var bjudna. De delade med sig av sina erfarenheter och vi kunde bilda oss en uppfattning om vilka som passade för vår studie. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi in det material vi behövde som vi sedan transkriberade och analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Gemensamt för de tre samordnarna var att de trodde att det fanns ett färdigt koncept för hur en idrottsskola skulle bedrivas. Så var inte fallet utan de fick alla bilda sig en egen uppfattning och därför ser idrottsskolorna lite olika ut. Det stod också klart att det är en stor fördel att ha med sin kommun i drivandet av idrottsskola. Vidare visade resultatet att idrottsskolorna fått positiv respons från barn och föräldrar, något som samordnarna berättat vid intervjuerna. De har bemötts av enbart positiva kommentarer och konceptet idrottsskola är väldigt uppskattat från alla inblandade, såväl deltagare som föreningar. Då detta är en pilotstudie går resultatet inte att fastslå. Resultaten vi fått fram gäller för de tre intervjuade samordnarna.