Syftet med arbetet är att undersöka hur blivande instrumentalpedagoger i högre musikutbildning beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär och har detta fått några konsekvenser för studenten. Som bakgrund har jag använt mig av litteratur som berör ergonomi både i rollen som musik- och instrumentlärare men även andra jobb som inte är kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att använda en kvantitativ forskningsmetod. En enkät har skickats ut till alla studenter som studerar sitt fjärde år på de sex olika musikhögskolorna i Sverige. Resultatet av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd utav sitt musicerande. I studien framkommer även att många har fått besvär när de väl påbörjat sina studier på högskolorna. Många av de som deltog i undersökningen anser även att högskolorna borde beröra ämnet ergonomi mer under utbildningen.

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin. Människor som är drabbade av en belastningsskada i nacke och skuldror har alla ett gemensamt problem, nämligen den smärta som uppkommer i samband med problematiken. Att behandla smärta med fysisk aktivitet vid belastningsskada i nacke och skuldra är en relativt ny företeelse. Det bedrivs forskning på området, men man har inte hunnit utvärdera hur effektiv fysisk aktivitet egentligen är emot smärtproblematiken som följer en belastningsskada. Syfte: att undersöka hur verksam hälsofrämjande fysisk aktivitet är som smärtlindring vid belastningsskador i nacke och skuldror. Metod: En litteraturstudie valdes som arbetsmetod. Vetenskapliga artiklar har granskats och sökningen efter dessa har skett i olika databaser. Genom utgå ifrån ett antal frågeställningar i granskningen så har författaren lyft fram likheter och skillnader inom artiklarna. Resultat: Resultatet pekar på hur viktigt det är för en individ att känna sig förstådd när det kommer till sin smärtproblemtik, framförallt när man är drabbad av belastningsskada i nacke och skuldror. En klar skillnad kunde även konstateras mellan hur kvinnor respektive män i de aktuella studierna relaterar till sin smärtproblematik. Granskningen visade också att det är av central betydelse att ta individuell hänsyn vid ordination av motion till smärtpatienter, som ofta har en låg fysisk prestationsförmåga. Den multidimensionella rehabiliteringen var den som hade godast effekt gentemot smärtproblematiken som en belastningsskada för med sig. Slutsats: Fysisk aktivitet som smärtlindring vid belastningsskada i nacke och skuldror ger positiv effekt så länge träningen individanpassas. Smärtproblematiken som följer kan vara svår att förstå och förklara inom rehabiliteringsprocessen. Multidimensionell rehabilitering med anpassad fysisk aktivitet var den som hade godast effekt gentemot smärtan och kunde avsevärt förbättra tillståndet för de drabbade individerna.

Mitt arbete berör ämnet ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkätundersökning där syftet är att undersöka hur aktivt övande elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär. Enkäten skickades ut till de studenter på Sveriges sex musikhögskolor som har elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som läser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrstudenter på tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det är med skador och besvär hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter säger mig att ämnet ergonomi är mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning än i elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd av sitt gitarrspel. I bakgrundssyfte har jag använt mig av litteratur som berör ämnet ergonomi, både ur ett gitarristiskt perspektiv men även ur ett mer allmänt perspektiv. / My essay concerns the topic ergonomics and body awareness amongst guitarists. Ihave conducted a quantitative survey that aims to explore how actively practicing electric guitarists and classical guitarists describe their physical health regarding ergonomic problems. The questionnaire was distributed to the students at Sweden's six music colleges who either have electric guitar or classical guitar as their main instrument and studies at a musician education program or equivalent and guitar students at three colleges. I was interested to see how common it is with injuries and disorders among guitarists as well as to see any differences between classical and electric guitar because my past experience tells me that the topic ergonomics is more commonly used in classical guitar teaching than the electric guitar teaching. The results of the survey show that many suffer from problems due to their guitar playing. In the background I have used literature concerning the subject ergonomics, both from a guitarist point of view but also from a more general perspective.