Att drabbas av cancersjukdom är för de flesta en påfrestande upplevelse, som ofta påverkar både den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Denna studie syftar till att undersöka om cancerpatienters eventuella besvär och/eller symtom och upplevelse av välbefinnande/livskvalité påverkas av att delta i tio MediYogapass samt om det finns skillnader beroende på kön och ålder gällande eventuella besvär och/eller symtom och upplevelse av välbefinnande/livskvalité efter deltagande i tio MediYogapass. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring MediYoga har vi fått en grundläggande kunskap om dess förtjänster för olika patientgrupper. Med hjälp av den samt med det holistiska perspektivet och den biopsykosociala modellen, som utgjorde vår teoretiska grund, kunde vi analysera och diskutera studiens resultat. Det empiriska materialet bestod av uppgifter från den enkätundersökning (inkluderat en före- och en efter-enkät) som utförts på onkologkliniken på Akademiska sjukhuset. Wilcoxon Signed-Rank Test genomfördes och utifrån resultaten kunde vi konstatera att utövandet av tio MediYogapass ledde till generellt positiva förändringar för de deltagande cancerpatienterna när det gällde deras självbedömda uppskattningar av spänning, sömn och ångest/oro. Det medförde även generellt positiva förändringar för deras upplevelse av välbefinnande/livskvalité. Till den jämförande analysen genomfördes Chi2-tester med utgångspunkt i de symtom och besvär samt upplevelse av välbefinnande/livskvalité som visat statistisk signifikans i de tidigare utförda testen i studien, vilka nämnts ovan. Utifrån resultaten från Chi2-testen kunde vi dra slutsatsen att de cancersjuka kvinnorna i större utsträckning än de cancersjuka männen fick en positiv utveckling gällande ångest och oro. Gällande åldersskillnader kom vi fram till att det var fler deltagare mellan 42-65 år än mellan 66-78 år som fick en positiv utveckling gällande ångest och oro.

Introduction The purpose of this study was to investigate to which extent people exercise MediYoga after completed course, if any symptoms change had occurred, and investigate the level of self-rated stress.  Method A quantitative method was used and the data was collected through an online survey. The sample included people who had completed a course in MediYoga within primary healthcare some time during 2015. The survey contained a validate questionnaire (SEQ-LT) to investigate self-rated stress during leisure time the past week, as well as a number of questions specific for this study. The survey was distributed to 123 people and 56 responded. Result The majority of people participating (n=30, 65 %) had not exercised MediYoga for the past week, most (n=31, 67 %) indicated that their symptoms had improved, and most (n=29, 63 %) rated stress as medium. Statistically, the results revealed that there was no significant difference in perceived symptoms change among those who had/had not exercised MediYoga for the past week (p=0,24). Furthermore, there was no statistic significant difference in levels of self-rated stress among those who had/had not exercised MediYoga for the past week (p=0,66). Conclusion The complexity of this study topic means that the result can be explained in several ways and can be due to different factors. / Syftet med denna studie var att undersöka i vilken mån personer utövar MediYoga efter avslutad kurs, om någon symptomförändring hade skett en tid efter kursen, samt undersöka självskattad stress. Studien var empirisk med en kvantitativ ansats. Urvalet inkluderade personer som hade genomfört kurs i MediYoga inom primärvården någon gång under år 2015. En webbenkät mejlades ut till 123 personer och det var 56 personer som besvarade enkäten, varav ett internt bortfall på 10 personer. Enkäten bestod av ett antal frågor som var specifikt utformade för denna studie, samt ett validerat frågeformulär (SEQ-LT) för att undersöka självskattad stress på fritiden den senaste veckan. Resultatet visade att en majoritet (n=30, 65 %) inte hade utövat MediYoga den senaste veckan, de flesta (n=31, 67 %) angav att symptomet hade förbättrats, och flest antal personer (n=29, 63 %) självskattade sin stress som mellan. Resultatet visade att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad i upplevd symptomförändring bland de som hade/inte hade utövat MediYoga den senaste veckan (p=0,24). Det fanns inte heller någon statistisk signifikant skillnad i självskattad stress på fritiden bland de som hade/inte hade utövat MediYoga den senaste veckan (p=0,66). Resultatet indikerade att det inte förelåg någon skillnad i upplevd symptomförändring och självskattad stress bland de som hade utövat MediYoga, samt de som inte hade utövat MediYoga. Det är ett komplext ämne vilket innebär att detta resultat kan förklaras på ett flertal sätt och bero på många olika faktorer.

Introduktion: I dagens samhälle är många människor fysiskt inaktiva och deras tillvaro präglas av ökad stress. Yoga kombinerar fysisk aktivitet med medvetenhet och mental balans. Idag förknippas yogan som en träningsform, en metod för avkoppling och en levnadsfilosofi. MediYoga är en kvalitetssäkrad yogaform som tillhör den implementerade yogan inom bland annat primärvården. En holistisk träning för ökad rörlighet, flexibilitet och styrka men som även lugnar sinnet. Konkreta metoder som dessa behövs för att förändra Sveriges största folkhälsa problem, stress. Syfte: Syftet med studien var att utforska om yoga kan minska stress, motivera till ökad fysisk aktivitet och därmed främja deltagarnas välbefinnande. Metod: För att besvara studiens forskningsfrågor och syfte har en deskriptiv analys tillämpats baserat på en kvalitativ inblick. Rekrytering av deltagare som sökt sig till primärvården på grund av stressrelaterad problematik intervjuades i syfte att analysera deras uttalanden. Målsättningen för studien är att genom intervjuer kartlägga respondenternas berättelser för att möjligen besvara om de upplever minskad stress och förbättrad fysisk aktivitet. Resultat: Övergripande upplevde deltagarna att deras stressnivåer reducerats, dels under pågående MediYoga program, dels efter avslutad tidsperiod. Det framkom att respondenterna upplevde sig ha förbättrat sin fysiska styrka, vilket finns stöd i MediYogans koncept, som är vetenskapligt utformat för att stärka patienters fysiska styrka genom fysisk aktivitet. Respondenterna upplevde ökad självkännedom och glädje, samt en känsla av samhörighet vilket påverkat deras sätt att se på vardagslivet. MediYogan upplevdes förändra respondenternas tankeverksamhet vilket medförde en positiv inverkan på deras psykiska välmående. Ökad medvetenhet och förändrad tankeverksamhet har blivit viktiga verktyg för att hantera stress som indirekt påverkat deras psykiska hälsa. Slutsats: MediYogan upplevdes som en värdefull implementering. Att utöva yoga kan utgöra ett alternativ till att förbättra människans psykiska- och fysiska hälsa, reducera stressnivåer men tvivelaktigt motivera till fortsatt ökad motivation till träning. Däremot är yoga i sig en fysisk aktivitet som upplevdes positiv av respondenterna. / Introduction: In today's society, many people are physically inactive, and their lives are characterized by increased stress. Yoga combines physical activity with awareness and mental balance. Today, yoga is associated as a form of exercise, a method of relaxation and a philosophy of life. MediYoga is a quality assured form of yoga that belongs to the implemented yoga in primary care, among other things. A holistic training for increased mobility, flexibility, and strength but which also calms the mind is important in today´s society. Concrete methods are needed to change Sweden's biggest public health problem, stress. Aim: The aim of the study was to explore whether yoga can reduce stress, motivate increased physical activity and thus promote participants' well-being. Method: To draw a conclusion, the study examined participants who were recruited after applying for primary care due to stress-related problems. A descriptive analysis is applied based on a qualitative insight into how the respondents ‘statements through interviews, in order to possibly answer whether they experience reduced stress and improved physical activity. Results: The participants experienced their stress levels have been reduced, both during the ongoing MediYoga program and after the end of the trail period. It appears that the respondents feel that they have improved their physical strength, which is supported by MediYoga's concept, which is scientifically designed to strengthen patients' physical strength through physical activity. The respondents experience increased self-awareness and joy, as well as a sense of belonging, which has affected their way of looking at everyday life. The respondents reported that MediYogan has changed their thinking patterns, which has a positive impact on their mental well-being. Increased awareness and changed thinking have become important tools for dealing with stress that has indirectly affected their mental health. Conclusion: MediYogan was perceived as a valuable implementation. Practicing yoga can be an alternative to improving human mental and physical health, reducing stress levels and undoubtedly motivating increased motivation for exercise. On the other hand, yoga is in itself a physical activity that is experienced positively by the respondents.