<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen?</p><p>Metod</p><p>Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM).</p><p>Resultat</p><p>Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter.</p><p>Slutsats</p><p>Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change?</p><p>Method</p><p>This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM).</p><p>Result</p><p>The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities.</p><p>Conclusion</p><p>Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen? Metod Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM). Resultat Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter. Slutsats Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma. / Aim The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change? Method This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM). Result The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities. Conclusion Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.

Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning. En av våra frågor som vi vill ha svar på är om eleverna blir informerade av skolan och föräldrarna om betydelsen av att äta rätt kost och om hur de äter beror på deras identitetsbegrepp. Genom att studera aktuell forskningslitteratur och undersökningar på området så hoppas vi få svar på hur förhållandet kost och motion i relation till våra ungdomars vanor ser ut. Vi har valt att jobba med två klasser från Tullängsskolan i Örebro där eleverna går på Energiprogrammet och Elprogrammet vilket representeras till stor del av killar och en klass från Dackeskolan i Mjölby där eleverna tillhör Hotell och restaurangprogrammet och representeras av tjejer. Samtliga elever är årskurs 1 elever. Det är totalt 46 elever med i vår studie. Vår undersökning är av kvalitativ karaktär men vi tar hjälp av en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ undersökningsmetod.

Tidigare forskning har visat på att dagens barn och unga under de senaste årtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att få negativa konsekvenser för individens hälsa, samhället och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att främja och ge individen insikt i ett preventivt hälsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, två skolledare och två klasslärare. Studiens huvudsyfte var att jämföra skolbarn i 10-11 års ålders fysiska aktivitetsvanor i förhållande till aktuella riktvärden på en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslärares möjligheter till att organisera en mer fysiskt aktiv skoldag. Som metod i den kvantitativa studien för att kartlägga barnens fysiska aktivitetsvanor användes stegräknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag. På vilket sätt pedagoger och skolledare arbetade för att ge de bästa förutsättningarna för en fysiskt aktiv skoldag framarbetades genom kvalitativa intervjuer. Som resultat i studien framkom det att lektionstillfällen i Idrott och hälsa, organiserade temadagar och hälsorelaterade projekt är avgörande för att alla elever skall uppnå till de fysiska aktivitetsrekommendationerna som var utgångspunkten för studien. Resultaten visade också på att pojkar är mer aktiva än flickor. Det framgick även att pedagogerna är väl medvetna om olika verktyg för att organisera sin undervisning i en mer fysiskt aktiv riktning. Där skolgård, närmiljö och utomhuspedagogik framhävs som adekvata redskap. Föreningslivet, föräldraföreningar och lokala sportbutiker kan på olika sätt integreras i skolans hälsofrämjande arbete, vilket framhölls enligt informanternas utsagor.

Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmått, lönsamhet, värderingsmått, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPM Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som är mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata från portföljernas fonder har används för uträkning av olika värderingsmått. Därmed har ett jämförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnås. Slutsats: Resultatet påvisade att aktiv-passivitet med en högrisk är en lönsam sparform. Med andra ord att en investerare får en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 Såfa som har fått mycket utomstående kritik presterade väl i studien.

Bakgrund: I dagens samhälle finns flertalet tekniska nyskapelser som hjälper barn i vardagen och leder till stillasittande vardag. Idag är barnen mindre fysisk aktiva för att bland annat föräldrar skjutsar barnen till skolan. Barn rekommenderas idag att vara fysiskt aktiva i 60 minuter om dagen för hälsosam livsstil vilken endast en av fem barn kommer upp till. Den fysiskt inaktiva vardagen har stora negativa effekter på hälsan bland annat fetma, cancer och diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns motivation till ökad fysisk aktivitet. Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baseraras på systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerade artiklar. Sökningen gjordes i databaser som Pubmed, Academic Search Elite och Sciens Direct som var publicerade mellan 2000-2011. Antalet artiklar som blev utvalda var 16 styckena artiklar, vars resultat granskades och sammanställdes i tre olika teman. Resultat: Barns motivation för ökad fysisk aktivitet resulterade i tre teman; Lek och rörelse som glädjekälla, miljöer som inspirerar till ökad fysisk aktivitet och ansvar och den sociala omgivningens påverkan till fysisk aktivitet. Resultatet visade att barn blir mer motiverade till ökad fysisk aktivitet genom att få vara ute och leka med andra barn. En stor motiverande faktor var också ett gott samarbete mellan skolan och föräldrar för en ökad aktivitet hos barn. En stor motiverande faktor för barn var även att de själva fick vara med och bestämma aktiviter. Implikation: Studien ger en god kunskap till skola, föräldrar och kommuner för att kunna öka barns hälsa och samhällets framtid till exempel att kommuner ökar antalet grönområden och att föräldrar får upp ögonen av vikten av fysisk aktivitet hos barn. / Background: In today's society there are several technical innovations that facilitate a child's daily life, that contribute children to be less active. Children are advised to be physically active for 60 minutes per day and only one of five children is take this advice seriously. Physical inactivity has major negative effects on health, including obesity, cancer and diabetes. Purpose: The purpose of this study was to describe the child's motivation to increase physical activity. Methods: To answer the purpose, a literature study that was based on a systematic, methodical and critical review of previously published articles. The articles were searched in databases such as Pubmed, Academic Search Elite and Sciens Direct, which were published between 2000-2011. The number of items that were selected was 16 articles and the results were reviewed and summarized in three themes. Result: The child's motivation to increase physical activity resulted in three themes: Play and movement that source of joy, environments that inspire increased physical activity and responsibility and the social environment influence physical activity. The results showed that children become more motivated to increase physical activity by being out and play with other children. A major motivating factor is a good collaboration between schools and parents for an increased activity in children. A major motivating factor for children is also that they themselves may be involved in deciding activities. Implication: This study gives schools, parents and communities to improve children's health and future of society such as municipalities, the number of green areas and that parents become aware of the importance of physical activity in children.

Children and youth inactivity and sedentary at school is increasing. This means that some of the students have a significant unhealthy lifestyle with physical inactivity, which in turn implies risks of suffering from various diseases, including obesity, type 2 diabetes and cardiovascular disease, all related to a sedentary lifestyle. To prevent illness, it is important that children and young people early get a positive attitude towards physical activity. The purpose of this study was to study the causes of child and adolescent physical inactivity in school, based on teachers 'and parents' perspectives. A qualitative research has been selected. To achieve the study objectives, the author has conducted seven semi-structured interviews, with an appropriate choice of five teachers and two parents with children in school. Data was analyzed with a manifest content analysis. The results show that teachers and parents felt that physical activity is a protective factor for children's health. There are several reasons for physical inactivity in students today, blah new technologies, various transportation facilities and family finances. Some measures that can reduce the physical inactivity, for example be to increase sports lesson 'time and by starting with children and young people's interest to make them feel joy in moving, which increases the interest in physical activity. The conclusion of this work is that children's movement is important for their health. Children and youth in elementary school in need of physical activity so that they feel good. Both schools and parents have a responsibility to promote children's physical activity so that they can preserve their health, before improving their learning ability, have more energy and to manage the school in a good way.

Bakgrund: Barn som är inaktiva har en ökad risk att drabbas av övervikt och fetma. Ett projekt som riktade sig till barn i behov av att öka sin fysiska aktivitetsnivå initierades därför för att förebygga övervikt och fetma, men också för att öka barns delaktighet i rörelseglädje och samhörighet. Syfte: Att belysa ett fysiskt aktivitetsprojekt riktat till barn i åldrarna 9-13 år, ur de involverade vuxnas perspektiv. Metod: Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes sju intervjuer med vuxna som på olika sätt varit delaktiga i projektet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien mynnade ut i två huvudkategorier; Barn och vuxna i ett hälsofrämjande aktivitetsprojekt samt Att vara ledare inom ett hälsofrämjande projekt. Informanterna i studien beskrev projektet som en kravlös och öppen verksamhet som skapade ett sammanhang för barnen, stärkte deras självkänsla och ökade deras självförtroende. Barnens inställning till fysisk aktivitet uppvisade även ökad lust och glädje i att röra sig. Slutsats: Fysiska aktivitetsprojekt som är skräddarsydda efter inaktiva barns behov och förlagda till en tillgänglig plats där de kan få vara sig själva och utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna ger en ökad rörelseglädje. / Background: Children spend an increasing amount of time on sedentary activities. A project aimed at children in need of increasing their physical activity level was therefore initiated to prevent overweight and obesity, but also to increase children's involvement in agility and togetherness. Aim: To highlight a physical activity project aimed at children between the ages of 9-13, from the perspectives of the adults. Method: Seven semi-structured interviews were conducted with people involved in the project. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: “Children and adults in a physical activity project ” and “To be leaders in an activity promotion project”. The informants described the project as an open and prestige less activity which created feelings of togetherness in the children and strengthened and increased their self-esteem. The children's attitude towards physical activity also showed increased pleasure and joyness for being physically active and agile. The results show the importance of custom-made projects for sedentary children. Conclusion: A custom-made physical activity project amenable for sedentary children where they can be themselves, and develop with other children and adults, creates an increased joy for physical activity and being agile.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet och mental ohälsa ökar bland barn och ungdomar i Sverige. Forskning visar att beteenden som barn har ofta fortsätter i vuxen ålder, och att fysisk aktivitet är positivt för både hälsan och studieresultat. Trots detta finns det nästan inga fysioterapeuter i den svenska skolan. Av denna anledning intervjuades de som arbetar i elevhälsoteamet.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de professioner som ingår i elevhälsoteam på kommunala grundskolor tänker kring behov av och möjligheter för att inkludera fysioterapeut i elevhälsoteamet. Metod: Kvalitativ design, gjord med intervjuer och analyserad med induktiv ansatts. Urvalet var åtta personer som representerade fyra av de professioner som arbetar inom elevhälsoteamet.   Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier utformades. Kategorierna var: Kunskap om fysioterapi, Elevhälsoteamets uppdrag, behov av kompetens och Styrande faktorer. Dessa kategorier talar om informanternas förkunskap om fysioterapeuter, vad elevhälsoteamet gör idag, vad de ser för kompetensbehov och vad som styr ifall fysioterapeuter skall komma in i skolan.   Slutsatser: Informanterna såg positivt på att ta in fysioterapeuter i skolan. Hinder identifierades i form av ekonomi och lagstadgad styrning. Det finns ett behov av att marknadsföra vad fysioterapeuter kan göra för skolan till de som tar beslut kring elevhälsoteamet. / Background: Physical inactivity and mental illness is growing among children and youths in Sweden. Research shows that the behaviours that children have often continue in adulthood, and that physical activity is good for both general health and academic results. Despite this, there are almost no physiotherapists in Swedish schools. Because of this those who work in the student health team were interviewed.   Aim: The aim of this study is to survey what professions that are included in the student health teams in municipality schools think about the need of and possibilities for physiotherapists to be included in the student health team.   Method: Qualitive design conducted with interviews and analysed with inductive approach. The included participants were eight persons who represented four of the professions that work within the student health team.   Result: Four categories and ten subcategories were formed. the categories were: knowledge of physical therapy, the student health teams mission, need for competence and controlling factors. These categories convey the informant’s knowledge about physiotherapists, what the student health team does today, their need for additional competence and what determines whether physiotherapists can work within schools.   Conclusion: The informants were positive towards possibly having physiotherapists in schools. Hurtles were identified as economic and law. There is a need for physiotherapists to market what they can contribute to the school to those in power over the student health team.

Många studier har visat hur viktigt det är med fysisk aktivitet, framför allt för barn och ungdomar, för att bibehålla den fysiska och psykiska hälsan. Vad händer då om ett barn inte uppnår rekommendationerna av fysisk aktivitet? Syftet med den här studien är att med hjälp av djupgående, semistrukturerade intervjuer undersöka huruvida föräldrar till barn i åldern 8–12 år upplever press och stress på grund av att sitt barns fysiska inaktivitet. Följande frågeställningar användes: Upplever föräldrar sig stressade och oroliga över att deras barn är fysiskt inaktiva och i så fall hur försöker de att aktivera sina barn? Upplever föräldrar press från sin omgivning och i så fall hur hanterar de denna? Kan denna press leda till stress för föräldrar? Vilka faktorer är det som eventuellt skapar den press som föräldrarna möjligen upplever? De flesta föräldrar i studien uppgav att de kände sig stressade och/eller oroliga över deras barns inaktivitet. Några försöker att få de att aktivera sig fysiskt genom kommunikation och även mer drastiska åtgärder, såsom miljöombyte i form av flytt, och även ett större familjeengagemang med ändringar av rutiner. Andra försöker att inte lägga sig i utan stöttar sina barn i deras aktivitetsval, oavsett om det innebär fysisk aktivitet eller inte. Endast några utav respondenterna kände en press på sig. Faktorer som utgör en press över respondenterna är troligen yttre förväntningar över att vara en förebild för barnet och omgivningens normer. Press hanteras på olika sätt, och leder troligtvis inte till stress, utan stress verkar kunna uppkomma även fastän föräldrar inte upplever press. Studiens resultat visar att det behövs mer kunskap bland föräldrarna angående ohälsa i samband med barnens inaktivitet och hur viktigt det är med kommunikation föräldrar sinsemellan för att veta hur pass utbrett inaktivitet hos barnen är och vad man skulle kunna göra tillsammans för att förebygga det. / Many research studies have shown the importance of physical activity, above all for children and youth, to maintain the physical and mental health. What happens then if a child does not achieve the recommendations of physical activity? The aim with this study is with the help of in-depth, semi-structured interviews examine whether parents to children between the ages of 8-12 experience pressure and stress due to their child’s physical inactivity. The following questions were used: Do parents feel pressured and worried over their children’s physical inactivity and in that case, how do they try to activate their children? Do parents experience pressure from their surroundings and in that case, how do they handle it? Could this pressure lead to stress for parents? What factors constitute the possible pressure that the parents potentially experience? Most parents of the study declared that they felt stressed and/or worried over their children’s inactivity. Some are trying to make them activate themselves physically through communication and even more drastic measures, such as environmental change in the form of relocation, and also a greater family involvement with changes in routines. Others try not to meddle but instead support their children in their choice of activities, whether that involves physical activity or not. Only a few of the respondents felt pressure. Factors that constitute a pressure over the respondents are probably outer expectations over being a role model for the child as well as the surrounding standards. Pressure is handled in several ways, and it probably does not lead to stress, but instead it seems to be able to arise even though the parents do not experience any pressure. The result of the study shows that more knowledge is needed among parents regarding illness associated with inactivity, and the importance of communication between parents in order to know how widely spread children’s inactivity really is and what could be done jointly in order to prevent it.