• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 50
  • 5
  • Tagged with
  • 55
  • 48
  • 39
  • 21
  • 20
  • 19
  • 14
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 10
  • 8
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Vilken betydelse har sportighet? : Yngre elever resonerar kring betydelsen av fysisk aktivitet och fysisk självkänsla

Jacobsson, Andreas January 2011 (has links)
Syfte och frågeställningar Min avsikt med studien var att undersöka yngre elevers (8-10 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet, samt vilken roll barnen tilldelar fysisk förmåga och upplevd fysisk självkänsla vid spel och lekar tillsammans med andra barn. Metod Urvalet bestod av 12 elever, 8-10 år med vilka en semistrukturerad intervju genomfördes. Vid intervjun användes bilder som föreställde barn i olika situationer. Utöver Intervjun genomfördes en föräldraenkät för att få en bakgrundsinformation om föräldrarnas syn på barnens fysiska aktivitet och deras egna motionsvanor. Intervjusvaren bearbetades utifrån frågeställningarna, analyserades och tolkades med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv. Resultat Eleverna beskriver den egna fysiska självkänslan i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Då respondenterna resonerar kring andras goda kompetenser beskrivs dessa i termer av fysisk styrka och kondition. De fysiskt aktiva (föreningsbundna) eleverna tenderar att vara tydligare i sina motiveringar till varför de är duktiga på idrott eller är sportiga. Majoriteten av respondenterna väljer umgänge och gemensam aktivitet baserat på rörelsekompetens och sportighet. Samtliga respondenter beskriver en positiv upplevelse av ämnet idrott och hälsa. Det förekommer dock i intervjusvaren berättelser om kamrater som beskrivs som fysiskt inaktiva och ej roade av ämnet. De fysiskt aktiva (föreningsbundna) respondenterna har lättare att beskriva vad som är roligt i ämnet och de har en något tydligare bild av ämnets investeringsvärde. Dock legitimeras ämnet enligt ett investeringsvärde snarare än av ett egenvärde av samtliga respondenter. Slutsats Samtliga respondenter äger en hög grad av fysisk självkänsla, som beskrivs i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Ur ett interaktionistiskt perspektiv verkar fysisk aktivitet, att vara sportig, ha en viss betydelse för yngre elever då det gäller val av umgänge och fria aktiviteter på exempelvis raster. Detta framträder som mer betydelsefullt för de fysiskt aktiva (föreningsbundna) eleverna och för de äldre eleverna. Dock verkar sportighet ej ha någon betydelse för social positionering eller företräda ett hierarkiskt värde för yngre elever. / Aim My aim was to exploreexperiences and attitudes towards physical activity among juniors (children aged 8 to 10 years), in particular the influence of physical activity and physical self-esteem when playing and interacting with others. Method Interviews with 12 randomly selected juniors from grades 2 to 4, i.e. aged 8 to 10 was carried out. Pictures presenting children in different situations were used during the interviews. The interviews were also supplemented with a questionnaire where the parents views on physical activity andexpectations on their children were displayed. The answers were categorized, compared and analyzed from an interactionist perspective. Results The respondents own physical self-esteem is described in terms of high athletic motor competence. When the respondents argue about others high competence, they use terms of physical power and cardiovascular health. Juniors with memberships in sport clubs tend to be more explicit when giving reasons why they are good at sports. The majority of the respondents choose company and activities based on physical competence and sports performance.  All respondents express favourable experiences from physical education (PE). Yet, the interviews include stories about friends who are physically inactive, and who does not seem to experience a pleasure in, or enjoy participating in PE. Membership in sports clubs is associated with a higher ability to describe what is stimulating in the subject and also associated with having a slightly more distinct picture of the investment value of the subject. However, the subject is justified by an investment value, rather than an intrinsic value by all respondents. Conclusion All of the respondents have a high level of physical self-esteem, which is described in terms of high athletic motor competence. From an interactionist perspective, physical activity, being sporty, seems to have certain significance to juniors concerning choice of company and free activities, e.g. in school breaks. This is even more obvious for pupils with membership in sport clubs, and also for the older pupils. However, being sporty does not seem to have any value of hierarchy, nor does social position seem to depend on being sporty.
52

Effekten av fysisk träning på e-sportprestation

Johnsson, Oliver January 2017 (has links)
Purpose The purpose of this study was to investigate the effects of physical exercise on different skills that affect e-sports performance for e-sportsmen at amateur level in the game Overwatch. This is to gain knowledge about how e-sports training could be developed and streamlined. Methods The study is of the explorative research type since it deals with a topic that haven’t previously been broadly investigated. The method used was a quantitative exploratory method. The design was an intervention study. Results The study has not been able to demonstrate that skills affecting e-sports performance have changed through physical training. However, it is possible to read that the study participants who received the training intervention are more susceptible to and aware of changes in these skills compared to the study participants in the control group. Conclusions The purpose of the study has not been answered because the design was inadequate. However, the study may form the basis for further research. A number of important basic assumptions have been identified during the work. Based on these lessons a discussion took place, about how design deficiencies can be addressed and what is important to consider in future studies in the field. / Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter fysisk träning har på olika färdigheter som påverkar e-sportprestation hos e-sportare på amatörnivå i spelet Overwatch. Detta för att få kunskap om hur träning inom e-sport skulle kunna utvecklas och effektiviseras. Metod Studien är av typen explorativ forskning då den behandlar ett ämne som inte undersökts i större utsträckning tidigare. Metoden som tillämpades var en kvantitativ explorativ metod. Designen var en interventionsstudie. Resultat Studien har inte kunnat påvisa att färdigheter som påverkar e-sportprestation har förändrats i och med fysisk träning. Däremot går det att avläsa att de studiedeltagare som fick genomgå träningsinterventionen är mer mottagliga för och medvetna om förändringar rörande dessa färdigheter jämfört med studiedeltagarna i kontrollgruppen. Slutsatser Syftet med studien har inte kunnat besvaras i och med att designen varit bristfällig. Studien kan dock ligga till grund för vidare forskning. Ett antal viktiga grundförutsättningar har identifierats under arbetet. Utifrån dessa lärdomar diskuterades hur designbristerna kan åtgärdas och vad som är viktigt att tänka på vid framtida studier inom området.
53

Fysisk inaktivitet bland kvinnor i åldrarna 18–64 i socioekonomiskt utsatta områden i höginkomstländer : En systematisk litteraturöversikt / Physical inactivity among women aged 18-64 in socioeconomically disadvantaged neighborhoods in high-income countries : A systematic literature review

Ilesjö, Emma, Rosvall af Geijersstam, Lovisa January 2021 (has links)
Introduktion: Fysisk inaktivitet beskrivs idag som ett växande globalt folkhälsoproblem där en tredjedel av världens alla vuxna inte når upp till de internationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Fysisk inaktivitet fastställs även som en av de ledande riskfaktor för förtida död och förknippas ofta med sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Kvinnor i åldrarna 18–64 år boende i socioekonomiskt utsatta områden beskrivs vara i särskild risk för fysisk inaktivitet, framförallt då bristande möjligheter till att utöva fysisk aktivitet är ledande för denna befolkningsgrupp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilka riskfaktorer som kan bidra till fysisk inaktivitet samt vilka skyddsfaktorer som kan bidra till fysisk aktivitet bland kvinnor i åldrarna 18–64 år i socioekonomiskt utsatta områden i höginkomstländer. Metod: Den metod som tillämpades var en systematisk litteraturöversikt där 20 vetenskapliga artiklar stod till grund för resultatet. De databaser som användes i studien var PubMed och Medline och de vetenskapliga artiklarna var publicerade mellan år 2005–2020. Vidare granskades och bearbetats dessa artiklar utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisades med utgångspunkt från tre huvudteman; socioekonomiska faktorer, psykosociala faktorer samt fysisk miljö. I resultatet framkom det att faktorer som låg utbildningsnivå, låg nivå av self-efficacy, avsaknad av socialt stöd samt bristande ekonomiska förutsättningar och fysisk miljö var påverkande orsaker till fysisk inaktivitet bland kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden. Slutsats: Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att fysisk inaktivitet bland kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden är ett synnerligen viktigt ämne som berör många perspektiv, både på individnivå och på samhällsnivå. Den fysiska inaktiviteten bland kvinnor i socioekonomiskt missgynnade stadsdelar handlar i stora delar om brist på de skyddsfaktorer som kan bidra till en ökad fysisk aktivitet. / Introduction: Physical inactivity is described as a growing global public health problem where one third of all the world’s adults do not achieve the international recommendations for physical activity. Physical inactivity is also identified as one of the leading risk factors for premature death and is often associated with diseases such as cardiovascular disease, diabetes and cancer. Women aged 18-64 living in socioeconomically disadvantaged neighborhoods are described as being at particular risk of physical inactivity, especially as lack of opportunitiesis common among this group of population when it comes to physical activity. Aim: The aim of this literature study is to describe the risk factors that can contribute to physical inactivity and the protective factors that can contribute to physical activity among women aged 18-64 living in socioeconomically disadvantaged neighborhoods in high-income countries. Methods: The method used was a systematic literature review based on 20 scientific articles.The databases that were used in the study were PubMed and Medline and the scientific articles were published between 2005–2020. Furthermore, these articles were reviewed and processed on the basis of a thematic content analysis. Results: The results were presented on the basis of three main themes; socioeconomic factors, psychosocial factors and physical environment. The results showed that factors such as low level of education, low level of self efficacy, lack of social support and lack of financial prerequisites and physical environment were influential causes of physical inactivity among women in socioeconomically disadvantaged neighborhoods. Conclusion: Based on the results, it can be concluded that physical inactivity among women in socioeconomically disadvantaged neighborhoods is a particularly important topic that affects many perspectives, both at the individual level and at the societal level. The physical inactivity among women in socioeconomically disadvantaged neighborhoods is largely due to a lack of the protective factors that can contribute to increased physical activity.
54

Fysisk aktivitet eller Farmakologi för en hälsosammare behandlingsupplevelse enligt individer med ADHD? : Retrospektiv intervjustudie / Physical activity or Pharmacology for a healthier treatment experience according to individuals with ADHD? : Retrospective Interview Study

Blomster, Kaisa January 2020 (has links)
Introduktion: ADHD är en uppmärksamhet -och hyperaktiv störning, där 90 % i Sverige behandlas med det farmakologiska läkemedlet Metylfenidat (MPH). En stor andel med ADHD utvecklar psykiatrisk komorbiditet i form av psykisk ohälsa (frånvaro av mentalt välbefinnande). Patofysiologin hur MPH påverkar hjärnan är okänd och behandlingsformen har diskuterats som bristfällig på grund av förekommande bieffekter. Fysisk aktivitet har föreslagits som ett hälsosammare behandlingsalternativ, då evidens visat att fysisk aktivitet kan förbättra ADHD-symptom och samsjuklighet av psykisk ohälsa. Det finns inga studier som undersökt hur individer med ADHD upplever nuvarande- och önskar behandling. Syftet med denna studie blev därför att undersöka upplevda erfarenheter av ADHD och hur det farmakologiska läkemedlet MPH och fysisk aktivitet upplevs ha påverkat diagnosens symptom och individernas psykiska hälsa samt att ta reda på vilken behandling individerna önskar utifrån deras livserfarenheter. Metoden utgick från ett fenomenologiskt ramverk med hjälp av en deskriptiv kvalitativ tvärsnittsstudie, där data extraherades genom en innehållsanalys med en induktiv ansats. Urvalet selekterades genom snöbollsurval, där inklusionskriteriet var att deltagarna blivit diagnostiserad med ADHD och har erfarenheter av MPH och fysisk aktivitet. Resultatet visade att symptom för ADHD var problematik med koncentration-, hyperaktivitet-, uppmärksamhet- och systematiska svårigheter, där symptom försämrat den psykiska hälsan. Det framgick att både MPH och fysisk aktivitet effektiviserade symptom mot koncentration, hyperaktivitet och uppmärksamhet, varav KBT (kognitiv beteendeterapi) förbättrade systematiska svårigheter. Vidare bidrog MPH med fysiska, mentala och beteendeföränderliga bieffekter som försämrade den psykiska hälsan. Fysisk aktivitet visade däremot förbättra den psykiska hälsan, där inaktivitet framgick som en central nackdel för förvärring av symptom och psykisk hälsa. Deltagarnas önskan var att behandling bör uppföljas och baseras på en överenskommelse som anpassas efter individuella svårigheter och hälsotillstånd. Slutsatsen med studien kom fram till att behandlas med fysisk aktivitet i kombination med KBT skulle vara hälsosammare som första behandling mot samtliga ADHD-symptom och psykisk hälsa. I andra hand var det deltagarnas önskan att applicera MPH vid akut behov, och är därav förslag att forska fram MPH som engångsbehandling som kan användas vid inaktiva tillstånd. Studien kom fram till att inkludering av fler idrottsvetenskapliga tjänster till vård och skola behövs för mer kompetens om vikten av fysisk aktivitet för individer som har ADHD. / Introduction: ADHD is an attention-deficit/hyperactivity disorder, where 90% in Sweden is treated with the pharmacological drug Methylphenidate (MPH). People diagnosed with ADHD develop often psychiatric comorbidity in form of mental illness. The pathophysiology behind how MPH influence the brain is unknown and the treatment have been discussed as deficient due to side effects. Physical activity has been suggested as a healthier treatment option, as evidence shows that physical activity can improve ADHD-symptoms and comorbidity of mental illness. There are no studies that have invastigate how individuals with ADHD experience current- and desired treatment. The aim of this study was therefore to investigate the experiences of having ADHD and how the pharmacological treatment MPH and physical activity has affected the symptoms and mental health, and also find out what treatment the individuals want based on their life experiences. The method was derived from a phenomenological framework using a descriptive qualitative cross-sectional study. Data was analyzed with an inductive approach using an interpretive analysis. Participants was recruited through a snowball selection, where the inclusion criteria stated that participants been diagnosed with ADHD and have experience of MPH and physical activity. The results showed that the frequent occurring symptoms of ADHD were difficulties with concentration-, hyperactivity-, attention- and systematic symptoms, where symptoms had shown a negative effect on the mental health. It appeared that both MPH and physical activity made symptom improvement against concentration-, hyperactivity- and attention difficulties, while CBT (Cognitive Behavioral Therapy) improved systematic difficulties. MPH contributed to side effects that affected physiological-, psychological- and behavioral aspects, which all were perceived to have a negative influence on mental health. In contrast, physical activity improved mental health and showed no evidence of side effects, except when physical activity was absent from daily life. Inactivity appeard to be a central disadvantage for worsening symptoms and mental health. The participants desired that their treatment should be tailored to individual difficulties and health condition in a collaborative way and with follow-up from the health care worker. The study concluded that physical activity in combination with CBT would be a healthier as first treatment option to reduce symptoms of ADHD and improve mental heatlh. Additionally, the participants desired treatment with MPH in form of single doses for urgent need, and it is therefore to suggest development of such treatment option. Furthermore, the study proposes more services for sport science within healthcare and schools for containing applicable knowledge in physical activity for dose with ADHD.
55

Preventing fatal effects of overworking : Product design solution

Adawi, Rahim January 2018 (has links)
“Overworking to death” is a phenomenon that has been noticeable in developing countries. The cause of death is mainly through ischemic strokes. While the victims’ occupations differed, they all shared a common characteristic, being positioned in a sedentary work, ranging from IT workers to doctors. This project’s aim was to develop a product that prevented or decreased the strokes that derived from sedentary overwork. This was mainly tackled by preventing one of the three causes of developing blood props, slowed blood flow. In order to gather rich data of the phenomenon, a qualitative study was conducted in China, during two months. By doing an extensive structured sampling, information rich data could be gathered during a short period of time. Data were derived from observations, questionnaires and an interview, which then was interpreted to customer needs and the final product specification. The final product became a trouser with an in built dynamic compression mechanic, that can compress the veins mostly during sitting activities, in order to prevent blood stasis. The compression mechanic works like the Chinese finger trap; compressing the calves while sitting and stretching the legs forward. It is made only out of polysaccharides fibres; cotton and corn. / "Guolaosi" eller död från överarbete är ett fenomen som i regel uppkommer bland utvecklingsländer. Dödsorsaken är huvudsakligen genom stroke. Offrens yrken varierar allt från professorer, IT-arbetare till läkare. De delar dock en sak gemensamt; att arbeta under långa perioder stillasittande. Projektets mål var att utveckla en produkt som minskar dödliga följderna av sedentära överarbete, genom att förebygga en av de tre orsakerna för att utveckla blodproppar; saktad blodström. Målgruppen var då kineser av de yrken som hade tidigare drabbats av fenomenet. För att samla informationsrika data om fenomenet genomfördes en kvalitativ studie i Kina under två månader. Genom att göra en omfattande strukturerad provtagning kunde informationsrika data samlas under en kort tidsperiod. Fältstudien bestod av observationer, frågeformulär och en intervju, som då tolkades till kundbehov och eventuellt produktspecifikationen. Den slutliga produkten kom att bli ett par byxor med en inbyggd dynamisk komprimeringsmekanism, som kan komprimera venerna under sittande aktiviteter, för att förhindra saktad blodström. Kompressionsmekanismen fungerar som den kinesiska fingerfällan. Den komprimerar blodkärlen medan personen sitter och sträcker benen framåt. Produkten är konstruerad på så sätt att den kan tillverkas endast av polysackariders tråd, från bomull och majs. Vilket är lämpligt för Kinas lokala resurser.

Page generated in 0.0526 seconds