No description available.

<p>Sweden's population holds today one of the highest life expectancies in the world and an increasing number of Swedes believe that they have good health. However, the problem still remains that there exists significant differences in health between different population groups and neighborhoods. Two neighborhoods that demonstrate high inequality in health status are Rinkeby and Danderyd in Stockholm County.    </p><p>The purpose of this study was to examine why health differs between different neighborhoods and how residents experience the area and their health. To answer this purpose a combination of statistical data and qualitative interviews with residents in Danderyd and Rinkeby has been used with an additional literature review.      </p><p>The study showed that the causes of health inequalities between these neighborhoods was primarily concerned with the factors of education, economic conditions, ethnicity, conditions of comfort and companionship and the surrounding residential environment. The population in Danderyd, made up largely of people with high education, good economic conditions and few foreign-born, while the majority of Rinkeby’s population consists of individuals with low education, poor economic conditions and a high proportion of inhabitants of foreign origin, which are determining factors leading to poorer health status among the population. Both Danderyd and Rinkeby offered good access to green areas which inspired to healthier choices among the residents. The residents in Danderyd were more satisfied and better enjoyed in their neighborhood than the residents in Rinkeby where several of them experienced alienation and all expressed the desire to move to another area.</p>

Sweden's population holds today one of the highest life expectancies in the world and an increasing number of Swedes believe that they have good health. However, the problem still remains that there exists significant differences in health between different population groups and neighborhoods. Two neighborhoods that demonstrate high inequality in health status are Rinkeby and Danderyd in Stockholm County.     The purpose of this study was to examine why health differs between different neighborhoods and how residents experience the area and their health. To answer this purpose a combination of statistical data and qualitative interviews with residents in Danderyd and Rinkeby has been used with an additional literature review.       The study showed that the causes of health inequalities between these neighborhoods was primarily concerned with the factors of education, economic conditions, ethnicity, conditions of comfort and companionship and the surrounding residential environment. The population in Danderyd, made up largely of people with high education, good economic conditions and few foreign-born, while the majority of Rinkeby’s population consists of individuals with low education, poor economic conditions and a high proportion of inhabitants of foreign origin, which are determining factors leading to poorer health status among the population. Both Danderyd and Rinkeby offered good access to green areas which inspired to healthier choices among the residents. The residents in Danderyd were more satisfied and better enjoyed in their neighborhood than the residents in Rinkeby where several of them experienced alienation and all expressed the desire to move to another area.

Sammanfattning Självförsvarsträning i form av Krav Maga anges av många elever ha en stor inverkan på deras liv, genom att öka deras självförtroende, välmående, stresshantering, social nätverk osv. Detta är inget som tidigare har visats vetenskapligt för Krav Maga och vi ville därför mäta 3 olika faktorer, fysisk prestation, mental tuffhet och självskattat hälsotillstånd.Detta genomfördes genom att vi rekryterade en grupp testpersoner vid terminsstart. Vi lyckades få ihop 20 stycken varav 15 genomförde träningen och testerna både före träningsstart och efter 8 veckors träning 2 ggr i veckan. Den fysiska prestationen mättes med 3st styrketester (armböj, knäböj och situps) och 1 konditionstest (Coopers test). Den mentala tuffheten mättes med MTQ48 formuläret och det självskattade hälsotillståndet mättes med EQ5D.Analysen av den insamlade materialet visar att både styrka och kondition ökade hos testpersonerna. Deras nivå på mental tuffhet och deras självskattade hälsa ökade också.Slutsatsen blir att Krav Maga träning ökade testpersonernas fysiska prestationsnivå, deras mentala tuffhet och deras självskattade hälsa redan efter 8 veckors träning. Krav Maga bör därför anses som en bra träningsform om man vill skaffa sig resurser syftande till god hälsa. / Abstract Background: It is often suggested that martial arts is beneficial for people’s physical and mental health but few studies have been presented where this has been examined. Regarding the specific training of Krav Maga we have found none, which is why we conducted the present study. The aim was to examine if Krav Maga training would have any positive influence on physical condition, mental toughness and self rated health status. Method and material: We selected 20 individuals, with no previous experience of self-defense training during the last 2 years, to participate in the study where they had to train Krav Maga 2 times a week for 8 weeks. Of these, 15 completed the training program. We used a physical test for strength (sit-ups, push-ups and squats) and one for VO2max (Coopers test 2400 m). For measuring mental toughness we used the MTQ48-form and for self assessed health status EQ5D. The measurements were conducted by the same independent trainer at two occasions, before and after completion of the training program. For statistical comparisons we used paired t-tests. Results: The participants increased all their physical parameters and the test for push-ups, squats and VO2max showed significant statistical increase. There was also a significant increase in the total mental toughness level and in 3/4 subscales. The EQ5D showed that 11/15 participants rated their general health higher after 8 weeks of training compared to before. The self rated VAS scale was also increased significantly. Conclusion: Krav Maga training for 8 weeks significantly increased physical status, mental toughness and self rated health status.

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar. Andelen som uppnådde antagna gränsvärden för ångest och insomni var signifikant högre för unga kvinnor än för unga män och övriga åldrar. Resultatet bidrar med en övergripande bild av unga kvinnors psykiska hälsotillstånd, och betonar vikten av tidiga interventioner. / Mental disorders are reported to be a major cause of disability in young women, and comorbidity between psychiatric conditions is described as common. Still it does not exist much scientific documentation on mental health in young women in a comprehensive way. The objective of the study was to investigate mental health conditions in women aged 18-25 years concerning stress, burnout, anxiety, depression, sleep problems, and somatization. This was compared to men aged 18-25 years and individuals aged 26-79 years, with data from a large population-based survey. The results from the self-reported inventories shows that young women had higher levels of stress, burnout, anxiety and somatization than young men and additional ages, higher levels of poor sleep quality than young men, and non-restorative sleep than additional ages. The percentage of young women that reached the cut off-points that were adopted for anxiety and insomnia were significantly higher than it was for young men and additional ages. The result contributes to an overall picture of the mental health condition in young women, and emphasizes the importance of early interventions.

An integration platform is a platform that is used to integrate data between two incompatible systems. The architecture is fully adapted to the customers’ requirements and therefore looks different between systems. In order to be able to describe and judge the state of the health of an integration platform, there are many factors to consider. This research has been designed to find out which general factors that should be considered in the assessment and description of the health status of an integration platform. A thorough and detailed research and analysis has been made about the general factors that previous researches has highlighted as important. After that, a big analysis of the detected problems was made in comparison to the general factors to draw parallels, conclusions and common denominators if the detected errors depend on the general factors or not. The goal of this was to confirm the validity of the previous research and see if any new factors appear in this integration platform. Two prototypes have been produced to present an overall picture of the actual health status of the integration platform. These two prototypes are developed using assessment in the systems that using the integration platform. These two prototypes have used several factors and parameters in their assessment. A baseline was developed to represent a value that estimate the normal state of the investigated platform. The estimated baseline is an estimate of the normal state within which response time is assumed to be working. This was made to have a value to compare both current and historical health status in the integration platform. Percentiles were also developed to produce an average value. The 50th percentile was used as a general average value and the 90th percentile is used to illustrate and detect severe deviations. The result of the two prototypes is, respectively, an assessment of the actual health status of the integration platform. For more correctness and more detailed assessment of the actual health state, each subsystem in the researched system should be assessed individually because different subsystems affect each other and the health status different. This can lead to misleading picture of the actual health state of the integration platform. This research has combined all the subsystems in the research system in order to be able to describe and measure the actual state of the integration platform.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår.   Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser.   Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet återspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år. Hur är kunskapsnivån rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år? Hur stor andel av vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år uppnår nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån självskattning? Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år? Metod Metoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 år. Studien genomfördes under tre veckor och länken till enkäten delades från fyra Facebookkonton som tillhörde två studerande kvinnor och två yrkesverksamma män. Enkäten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet. Frågorna hämtades från IPAQ, GIH:s hälsoenkät samt egenutformade frågor. Resultaten analyserades i Statistica 64 genom deskriptiv analys, t-test, envägs ANOVA och Spearman test. Resultat Resultatet visade att 52 procent av deltagarna angav att de inte visste vilka de nationella rekommendationerna var, trots detta valde 65 procent av dessa rätt rekommendation av olika alternativ. Det var 93 procent som uppnådde rekommendationerna enligt självskattning. Sambandet mellan kunskap och aktivitetsmönster pekade på att om en person visste vilka rekommendationerna för fysisk aktivitet var, ansåg denne sig enligt självskattning mer aktiv räknat utifrån MET:s minuter per vecka. Slutsats Det går enligt studien att se en återspegling av de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet i vuxnas aktivitetsmönster. På grund av olika påverkansfaktorer går det dock inte att dra några generella slutsatser för hela målgruppen. Studien visar att det ur ett hälsoperspektiv finns behov av mer riktad information till den aktuella målgruppen om vardagsmotionens betydelse för hälsa och fysiskt välmående.

Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som flexibla arbetstider kan ha för möjligheten att kombinera arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares upplevda hälsotillstånd. Studiens frågeställningar är: På vilket sätt underlättar eller hindrar flexibla arbetstider möjligheten för intervjupersonerna att kombinera arbetsliv och privatliv? Hur upplever intervjupersonerna att denna kombination påverkar deras hälsotillstånd? För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med personer som arbetar på samma företag, där de har ett flexibelt arbetstidssystem.   I ett samhälle som präglas av allt högre krav på individen är balansen mellan arbetsliv-privatliv ett både viktigt och aktuellt ämne att undersöka. Tidigare studier visar å ena sidan att flexibla arbetstider är positivt för balansen mellan arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares hälsotillstånd. Å andra sidan visar studier att flexibla arbetstider kan upplevas som stressande och därmed påverka hälsotillståndet negativt. Studien grundas i teorin om Work Life Balance som redogör för hur man kan få ihop arbetsliv och privatliv.   Analysen i vår studie bygger på teorins tre källor till konflikt: den tidsbaserade konflikten, belastningskonflikten samt den beteendebaserade konflikten. Resultaten visar att den tidsbaserade konflikten och belastningskonflikten går in i varandra och att det är individuellt huruvida dessa konflikter uppstår. Resultatet visar även att intervjupersonernas upplevda grad av kontroll är viktig för hur dessa två konflikter tar sig i uttryck. I studien kunde vi inte identifiera en beteendebaserad konflikt. Studien visar även att intervjupersonerna upplever att de med flexibla arbetstider lättare kan kombinera arbetsliv och privatliv och därmed styra hur de ska undvika en konflikt. Utan ett flexibelt arbetstidssystem menar intervjupersonerna att det skulle vara svårare för dem att kombinera de två sfärerna vilket de tror skulle påverka deras psykiska hälsotillstånd negativt. Studien visar däremot att intervjupersonerna upplever att flexibla arbetstider inte har någon direkt inverkan på det fysiska hälsotillståndet.

Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre och uppmärksammas inte tillräckligt. Vid 65 års åldern börjar förändringar ske i livet vilket kan leda till nya vanor och rutiner. Vid denna ålder är det många som arbetar mindre och får mer fritid i sin vardag. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan fritidsaktiviteter och psykisk hälsa hos personer som är 65 år och äldre. Studien var en kvantitativ litteraturöversikt och litteratur har sökts i databaserna Cinahl, PsykInfo, PubMed samt Sport Medicine &amp; Education Index. Sökningen resulterade i sju inkluderade originalartiklar, publicerade mellan 2011–2021 och som motsvarade studiens syfte. Artiklarna sammanställdes till fyra rubriker i resultatet. Resultatet i studien visade att aktiva och fysiska fritidsaktiviteter samt fritidsaktiviteter utomhus indikerade på högre nivå av psykisk hälsa hos äldre, än passiva och stillasittande fritidsaktiviteter och fritidsaktiviteter inomhus. Det finns ett samband mellan deltagande i fritidsaktivitet och psykisk hälsa hos äldre. Fritidsaktivitet visar sig ha en positiv påverkan och stor betydelse för äldre personers psykiska hälsa.