The aim of this study was to examine if parents, of children diagnosed with ADHD, exprerienced any changes regarding their childrens appetite after starting psycostimulant treatment. Further more the aim was to examine what kind of changes concerning the appetite that were found and if they affected the meal situation as a whole. Method: A questionnaire study was conducted in the spring of 2011. The study included 81 parent’s to children who were enrolled at the Habilitation in Uppsala and medicated with psychostimulants for ADHD. The children's ages ranged between six and 18 years. Results: The childrens appetite had slightly deteriorated. There was no significant difference to how parents experienced the meal situations before and after initiating the medication. It was a higher number of parents who thought that there was conflict in meal situations before medication. It was about the same number who felt that their child's lack of appetite were the subject of conflict both before and after initiation of medication. Conclusion: A slight reduction in appetite was seen after the onset of the drug. A connection between low appetite and conflicts in the meal situations can be seen. Further studies in this area would be of importance to enable good advices and support to parents when they worry about their childrens deteriorated appetite.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät. Dessutom har en kvalitativ intervju med öppna frågor genomförts med kokerskor/ekonomibiträden. Resultatet visar att de flesta pedagogerna är inställda på att minska på sockret i förskolan när det gäller måltiderna frukost och mellanmål. Det visar sig dock att pedagogernas förändringsvillighet är avgörande för att man ska kunna minska på sockret. Alla måste vara överens och det är inte givet att alla är det utan det är en lång och tidskrävande process som kräver många diskussioner.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät. Dessutom har en kvalitativ intervju med öppna frågor genomförts med kokerskor/ekonomibiträden. Resultatet visar att de flesta pedagogerna är inställda på att minska på sockret i förskolan när det gäller måltiderna frukost och mellanmål. Det visar sig dock att pedagogernas förändringsvillighet är avgörande för att man ska kunna minska på sockret. Alla måste vara överens och det är inte givet att alla är det utan det är en lång och tidskrävande process som kräver många diskussioner.</p>

Investigate how a loss of appetite in the elderly population can be prevented och cocounteracted, based on factors that cause reduced appetite in elderly. Litterature study and a minor review of Hudiksvalls municipalities activities regarding diet for the elderly. Interview with the nutritionist in charge. Physiological changes in combination with patological causes, cause a decrease in appetite. Adaptions according to the elderly persons prerequsitites are required to stimulate appetite and reduce the risk of weight loss.

No description available.

Bakgrund: Det finns ett konstaterat samband mellan att bli äldre och uppleva ensamhet. Därför kan måltiden komma att uppfylla en mycket viktig roll vad gäller behovet av gemenskap och njutning. Med åldern följer även flera fysiologiska förändringar som exempelvis försämrad lukt och smaksinne vilka kan ha en negativ inverkan både på människors intag av näring och på livskvalitén. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ensamboende äldre människors aptit och ätandekopplat till känslor av ensamhet. Metod: I Studien användes kvantitativ metod där en webbenkät skapades i Microsoft Forms. Inklusionskriterierna var ensamboende och 65 år eller äldre. Rekryteringen skedde via Facebook, posters och mejlkontakt med pensionärsföreningar. Data analyserades i IMB SPSS statistics 29.0. Statistiska test som användes var chi-två test vid undersökning av skillnader och Spearmans rangkorrelationstest för att undersöka samband. Resultat: Totalt resulterade enkätundersökningen i 77 respondenter, varav majoriteten var kvinnor och yngre äldre. Mer än hälften av respondenterna angav att de inte besvärades av ensamhet. Procentuellt besvärades de ”äldre äldre” som definierades som de som var 80 år eller äldre, kvinnor och änkor/änklingar mest av ensamhet. Respondenterna som besvärades av ensamhet var mer benägna att vara intresserade av organiserat måltidssällskap. Ett stort antal av respondenterna var däremot inte intresserade av organiserat måltidssällskap i nuläget. De som besvärades av ensamhet upplevde inte måltiden som en trevlig stund på dagen. Majoriteten av respondenterna hade god aptit och åt regelbundet. Slutsats: I den undersökta gruppen observerades ett samband mellan ensamhet och att inte uppleva måltiden som en trevlig stund på dagen. Respondenterna hade överlag tät regelbunden social kontakt med andra och upplevde en självständighet vad gällde måltiden, vilket enligt vår teori kan vara anledningarna till att ett stort antal inte besvärades av ensamhet i vår studie. Ensamhet upplevdes som besvärande främst hos kvinnor, ”äldre äldre” och änkor/änklingar och de ”äldre äldre” uppvisade även störst intresse för organiserat måltidssällskap. Tydligare information kring vilka måltidsstöd som erbjuds kan behövas i vissa kommuner.

Bakgrund: Attention Deficit-Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ofta medför funktionella svårigheter i vardagen med beteenden såsom försämrad fokus, impulsivitet och hyperaktivitet. Centralstimulerande läkemedel, vars verkan påvisat stora risker gällande aptitnedsättning, är således en vanlig behandling att implementera för att kontrollera symtomen. Tillståndet ADHD, relaterat till kärnsymtomen och potentiell läkemedelsbehandling, ökar därmed sannolikheten för alstrandet av diverse ät- och matproblematik, svårigheter som kan innebära bekymmer för föräldrar till barn med ADHD. Syfte: Att undersöka matbeteendet hos barn med läkemedelsbehandlad ADHD utifrån ett föräldraperspektiv. Metod: En enkätundersökning genomfördes via ADHD-center i Stockholm. Studien inkluderade 118 föräldrar till barn med läkemedelsbehandlad ADHD som besökte mottagningen under en hel vecka. Barnen skulle vara mellan 6 och 13 år. Resultat: Barnen uppvisade en bristande aptit och oregelbundna måltidsvanor enligt resultaten. Dessutom misstänks kärnsymtomen för ADHD ha haft en negativ inverkan på barnens livsmedelspreferenser.   Slutsats: Det är möjligt att läkemedelsbehandling, kombinerat med kärnsymtomen för ADHD, kan ha en påverkan på kostvanor vad gäller aptit, regelbundna måltider och livsmedelsval.

SAMMANFATTNING Bakgrund Studier har visat att rökare generellt äter mer ohälsosamt, samtidigt som de väger mindre än icke rökare. Aptit, vilometabolism och energiintag har setts förändras i samband med rökstopp, vilket kan leda till en viktuppgång. Oro för viktuppgång i samband med rökavvänjning har visat sig vara vanligare hos kvinnor och kunna påverka beslutet att sluta röka. Eftersom det saknas kvalitativa studier på före detta rökare skulle vår studie kunna leda till en ökad förståelse för den enskilda individen vid rökavvänjning. Syfte Syftet med studien var att utforska tankar och erfarenheter hos vuxna kring mat och kroppsvikt i samband med rökavvänjning. Metod Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på personer som hade genomgått rökavvänjning, varav sex var rökfria. Som stöd vid intervjuerna användes en halvstrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Hälften av de rökfria var oroliga för att gå upp i vikt inför rökstoppet. Majoriteten förmedlade att de hade ökat i vikt efter rökstoppet, men menade att rökstoppet inte enbart var orsaken. De flesta respondenter önskade en lägre kroppsvikt, varav vissa oroade sig över viktens påverkan på hälsan. Det var inte enbart kroppsvikten i sig som påverkade respondenterna negativt, utan även ökat bukomfång, bekantas reaktion på viktuppgången och en icke överrensstämmande självbild. Vissa respondenter upplevde ökad aptit, bättre smakupplevelse och mer tid över i samband med måltid som en följd av rökstoppet, vilket uppgavs medföra större portioner. Majoriteten upplevde ett behov av att äta vid röksug och vissa började äta mer sötsaker, vilket blev som ett substitut eller en form av belöning eller tröst. Slutsats Det kan vara av värde att beröra matvanor under rökavvänjning då oro för viktuppgång, viktökning och dess följder då skulle kunna förebyggas. Det kan även vara betydelsefullt att uppmärksamma individen på rökstoppets eventuella påverkan på matintaget och därmed motverka att ohälsosamma matvanor uppkommer.

Bakgrund: Cytostatikabehandling används vid många cancerdiagnoser och kan ge omfattande biverkningar då hela kroppen påverkas. Lukt- och smakförändringar är ett problem i samband med behandling och beskrivs ha en koppling till bland annat påverkad aptit och försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera de eventuella lukt- och smakförändringar som kan uppstå i samband med cytostatikabehandling samt undersöka på vilka sätt individens aptit kan påverkas till följd av detta. Vidare syftade studien till att undersöka hur utbrett detta problem är. Metod: Forskningsdesignen var en deskriptiv litteraturstudie. Genom databaserna PubMed och Cinahl valdes 13 kvantitativa originalartiklar ut för att sedan kvalitetsgranskas. En resultatanalys genomfördes och därefter sammanställdes en syntes. Resultat: Hos majoriteten av individer med cancersjukdom förekom lukt- och smakförändringar under cytostatikabehandling. Det resulterade i sin tur i en negativ påverkan på aptiten med konsekvenser såsom ofrivillig viktnedgång och försämrad livskvalitet. De vanligaste luktförändringarna som identifierades var ökad känslighet mot bland annat matlagningslukt och kroppslukter. Gällande smakförändringar påverkades grundsmakerna sött, salt, surt och beskt, varav flest individer upplevde förändringar i sött och salt. Dock var det surt och beskt som genererade mest negativa konsekvenser för individen. Fler kvinnor än män var utsatta för dessa aptitrelaterade problem. Slutsats: Studien fann att lukt- och smakförändringar var ett utbrett problem hos individer under cytostatikabehandling. Påverkan på den olfaktoriska respektive gustatoriska funktionen innebar för många en nedsatt aptit med följder som exempelvis förändrade matpreferenser, svårigheter i det sociala livet samt ofrivillig viktnedgång vilket ledde till en ökad morbiditet och försämrad livskvalitet.

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom. Dessa problem kan orsaka ett lidande. Genom personcentrerad vård och kompetenta sjuksköterskor med specialistutbildning kan patientens livskvalitet höjas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur palliativa patienter upplever sin aptitförlust. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Resultat: Studien visade att patienter med aptitförlust har en stor önskan om att bli hörda och att sjuksköterskan ska finnas där för att lyssna på dem. Upplevelser som önskan att överleva, skuldkänslor, förlust av kontroll på olika nivåer och relationer som är konfliktladdade påverkade patienters aptit negativt. Upplevelser och aptit har ett stort inflytande på livskvaliteten. Slutsats: Att arbeta efter personcentrerad vård kopplad till KASAM kan vara en lösning för att kunna öka patientens livskvalitet i samband med ökat matintag. Webbaserad utbildning som DUNÄT kan vara en stor hjälp till att öka förståelse för nutritionens vikt. Kollegial utbildning kan vara till hjälp för att öka medvetenhet om möjliga problem. En noggrann omvårdnadsanamnes gör det möjligt att rätt åtgärd kan inledas. Medvetenheten om att patienten är en unik person med unika upplevelser kan göra stor skillnad för alla inblandade.