Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anknytningsstil och ätstört matbeteende. Denna studie presenterar ätstört matbeteende som ett kontinuum där studien sträcker sig från en otvungen inställning till mat till en klinisk ätstörningsdiagnos. I mitten av kontinuet ligger mildare former av ätstört matbeteende. Målet med denna studie var att undersöka om olika anknytningsstilar varierar systematiskt på det ätstörda matbeteende kontinuet. Data hämtades från ett självadministrerat frågeformulär som besvarades av 111 deltagare mellan 13 och 57 år gamla. Deltagarna rekryterades från ätstörnings föreningar och studenter och lärare från gymnasieskolor. Resultatet visar att det fanns ett samband mellan otrygg anknytningsstil och ätstört matbeteende. Speciellt visade det sig att det fanns ett starkt samband mellan den ängsliga anknytningsstilen bifallsbehov och ätstört mat beteende. / The purpose of this study was to examine the connection between attachment and disordered eating behavior. This study presents disordered eating behavior as a continuum, ranging from unstrained eating behaviors at one end of the continuum, clinical eating disorder at the other end of the continuum, and milder forms of disordered eating at intermediate points. The aim was to examine if individual attachment styles vary systematically along the disordered eating continuum. Data were collected from a self-administered questionnaire, from - 111 participants in ages between 13 – 57 years. The participants were recruited from forum for individuals who have or have had eating disorders, as well as among individuals from upper secondary school, both students and teachers. The results showed a systematic association between insecure attachments and disordered eating behaviors. They further revealed a positive association between relational insecurity and need for continuous confirmation, as a specific component of insecure attachment and eating disordered behavior.

Bakgrund: Attention Deficit-Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ofta medför funktionella svårigheter i vardagen med beteenden såsom försämrad fokus, impulsivitet och hyperaktivitet. Centralstimulerande läkemedel, vars verkan påvisat stora risker gällande aptitnedsättning, är således en vanlig behandling att implementera för att kontrollera symtomen. Tillståndet ADHD, relaterat till kärnsymtomen och potentiell läkemedelsbehandling, ökar därmed sannolikheten för alstrandet av diverse ät- och matproblematik, svårigheter som kan innebära bekymmer för föräldrar till barn med ADHD. Syfte: Att undersöka matbeteendet hos barn med läkemedelsbehandlad ADHD utifrån ett föräldraperspektiv. Metod: En enkätundersökning genomfördes via ADHD-center i Stockholm. Studien inkluderade 118 föräldrar till barn med läkemedelsbehandlad ADHD som besökte mottagningen under en hel vecka. Barnen skulle vara mellan 6 och 13 år. Resultat: Barnen uppvisade en bristande aptit och oregelbundna måltidsvanor enligt resultaten. Dessutom misstänks kärnsymtomen för ADHD ha haft en negativ inverkan på barnens livsmedelspreferenser.   Slutsats: Det är möjligt att läkemedelsbehandling, kombinerat med kärnsymtomen för ADHD, kan ha en påverkan på kostvanor vad gäller aptit, regelbundna måltider och livsmedelsval.