<h1>Abstract</h1><p>Den här uppsatsen är en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet är att undersöka vilka konstruktioner av måltiden och ätandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusområde har den första frågeställningen för avsikt att spåra vilka konstruktioner som finns kring måltid och ätande. Ytterligare en frågeställning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner. För att tydligare visa på de versioner informanterna gett har tolkningsrepertoarer använts som analysverktyg. En av de konstruktioner som framträdde både hos informanterna samt i tidskrifterna är föreställningen om måltiden som social. Det vill säga att måltiden är en social handling då den, som det framkommer i det empiriska materialet, förväntas delas med andra.</p><p> </p><p>Datainsamlingen har analyserats genom teorin att vi befinner oss i senmoderniteten där reflexivitet, valmöjlighet och livsstil är centrala begrepp. Identiteten i detta samhälle blir föränderlig och dynamisk och individualiteten är i fokus snarare än kollektivet. För att kunna fånga de sociala konstruktionerna valdes den diskursanalytiska grenen diskurspsykologi som metod då denna poängtera språket som en viktig komponent i hur olika versioner av verkligheten framställs.</p>

Abstract Den här uppsatsen är en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet är att undersöka vilka konstruktioner av måltiden och ätandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusområde har den första frågeställningen för avsikt att spåra vilka konstruktioner som finns kring måltid och ätande. Ytterligare en frågeställning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner. För att tydligare visa på de versioner informanterna gett har tolkningsrepertoarer använts som analysverktyg. En av de konstruktioner som framträdde både hos informanterna samt i tidskrifterna är föreställningen om måltiden som social. Det vill säga att måltiden är en social handling då den, som det framkommer i det empiriska materialet, förväntas delas med andra.   Datainsamlingen har analyserats genom teorin att vi befinner oss i senmoderniteten där reflexivitet, valmöjlighet och livsstil är centrala begrepp. Identiteten i detta samhälle blir föränderlig och dynamisk och individualiteten är i fokus snarare än kollektivet. För att kunna fånga de sociala konstruktionerna valdes den diskursanalytiska grenen diskurspsykologi som metod då denna poängtera språket som en viktig komponent i hur olika versioner av verkligheten framställs.

Bakgrund: Det finns ett konstaterat samband mellan att bli äldre och uppleva ensamhet. Därför kan måltiden komma att uppfylla en mycket viktig roll vad gäller behovet av gemenskap och njutning. Med åldern följer även flera fysiologiska förändringar som exempelvis försämrad lukt och smaksinne vilka kan ha en negativ inverkan både på människors intag av näring och på livskvalitén. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ensamboende äldre människors aptit och ätandekopplat till känslor av ensamhet. Metod: I Studien användes kvantitativ metod där en webbenkät skapades i Microsoft Forms. Inklusionskriterierna var ensamboende och 65 år eller äldre. Rekryteringen skedde via Facebook, posters och mejlkontakt med pensionärsföreningar. Data analyserades i IMB SPSS statistics 29.0. Statistiska test som användes var chi-två test vid undersökning av skillnader och Spearmans rangkorrelationstest för att undersöka samband. Resultat: Totalt resulterade enkätundersökningen i 77 respondenter, varav majoriteten var kvinnor och yngre äldre. Mer än hälften av respondenterna angav att de inte besvärades av ensamhet. Procentuellt besvärades de ”äldre äldre” som definierades som de som var 80 år eller äldre, kvinnor och änkor/änklingar mest av ensamhet. Respondenterna som besvärades av ensamhet var mer benägna att vara intresserade av organiserat måltidssällskap. Ett stort antal av respondenterna var däremot inte intresserade av organiserat måltidssällskap i nuläget. De som besvärades av ensamhet upplevde inte måltiden som en trevlig stund på dagen. Majoriteten av respondenterna hade god aptit och åt regelbundet. Slutsats: I den undersökta gruppen observerades ett samband mellan ensamhet och att inte uppleva måltiden som en trevlig stund på dagen. Respondenterna hade överlag tät regelbunden social kontakt med andra och upplevde en självständighet vad gällde måltiden, vilket enligt vår teori kan vara anledningarna till att ett stort antal inte besvärades av ensamhet i vår studie. Ensamhet upplevdes som besvärande främst hos kvinnor, ”äldre äldre” och änkor/änklingar och de ”äldre äldre” uppvisade även störst intresse för organiserat måltidssällskap. Tydligare information kring vilka måltidsstöd som erbjuds kan behövas i vissa kommuner.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 25 000 personer av en demenssjukdom varje år.Den kognitiva förändringen drabbar bland annat minnet, förståelsen,inlärningsförmågan och förmågan att kunna äta självständigt. Syfte: Syftet medstudien var att belysa faktorer vid måltidssituationer som främjar ätandet hos patientermed demens. Metod: Litteraturstudien genomfördes med induktiv ansats, ochresultatartiklar inkluderades. Resultatartiklarna var av kvantitativ och kvalitativansats. Resultatet sammanställdes och kategorier skapades. Resultat: Resultatetdelades in i tre kategorier som belyste faktorer som främjade ätandet: Måltidsmiljön,Individualiserad vård och Social interaktion. Det visade sig att olika anpassningar ochförmågor efter patientens behov, var något som gav påverkan på ätförmågan hospatienter med demens. Forskningen lyfte vikten av miljö, bemötande och relationer iomgivningen som kunde påverka ätandet hos patienterna. Konklusion: Patienternabehöver ha specifikt anpassade måltidssituationer utifrån deras enskilda och unikaförmågor att inta mat. Hälso- och sjukvårdspersonal har en betydelsefull roll i attfrämja ätandet på olika sätt hos patienter med demens under sjukdomens förlopputifrån ett omvårdnadsperspektiv / Background: In Sweden, about 25,000 people are affected by dementia every year.The cognitive change affects, among other things, memory, understanding, learningability and the ability to eat independently Aim: The aim of the study was to highlightfactors in meal situations that promote eating in patients with dementia. Method: Theliterature review was conducted with an inductive approach, and ten result articleswere included. The result articles were of a quantitative and qualitative approach. Theresult was compiled and categories were created. Results: The results were dividedinto three categories that highlight factors that promoted eating: The mealenvironment, Individualized care and Social interaction. It turned out that differentadaptations and abilities according to the patient's needs, were something that had animpact on the eating ability of patients with dementia. The research highlights theimportance of the environment, treatment and relationships in the environment thatcould affect the eating. Conclusion: Patients with dementia need to have specificallyadapted meal situations based on their individual and unique abilities to ingest food.Healthcare professionals have an important role in promoting eating in different waysin patients with dementia during the course of the disease from a nursing perspective.

Bakgrund: Hälsosamma matvanor är ett viktigt område eftersom ohälsosamma matvanor kan leda till negativa hälsoeffekter som övervikt, näringsbrist, undervikt och ätstörningar. I skolan träffar ungdomarna skolsköterskan som har en möjlighet att påverka och influera ungdomarna till hälsosamma matvanor.  Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att främja hälsosamma matvanor för ungdomar i högstadiet Metod: Elva stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med skolsköterskor i södra och mellersta Sverige. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Att arbeta med hälsosamma matvanor visade sig vara ett svårt arbete. Att samarbeta och nå fram till ungdomarna kunde vara svårt eftersom de påverkades av sin sociala miljö. Det kunde vara känsligt att prata om matvanor eftersom ungdomen kunde känna sig kritiserad eller tro att det handlade om utseende eller vikt. Miljön runt ungdomarna var viktig och skolsköterskorna önskade ett bättre samarbete med skola och vårdnadshavare.  Slutsats: Skolsköterskor har ett betydelsefullt arbete eftersom arbetet innebär återkommande kontakt med ungdomar under flera år. Det saknas tid, material och kunskap inom området och genom mer resurser och utbildning till skolsköterskan skulle den enskildes hälsa kunna förbättras. Ur ett samhällsperspektiv skulle detta kunnat leda till lägre kostnader för hälso- och sjukvården i framtiden. / Background: Healthy eating habits are an important area as unhealthy eating habits can lead to negative health effects such as obesity, nutritional deficiencies, underweight and eating disorders. In school the adolescents meet the school nurse who has an opportunity to influence adolescents to good eating habits. Purpose: The purpose was to investigate the school nurse's experiences of promoting healthy eating habits for high school youth  Method: Eleven qualitative interviews were conducted with school nurses in southern and central Sweden. The data was analyzed with qualitative content analysis.  Results:Working with healthy eating habits proved to be a difficult job. Collaborating and reaching adolescents could be difficult because they were affected by their social environment. It could be sensitive to talk about eating habits because the adolescent might feel criticized or think it was about appearance or weight. The environment around the adolescents was important and the school nurses wanted better cooperation with schools and guardians.  Conclusion: School nurses have an important job because the work involves regular contact with adolescents for several years. There was a lack of time, material and knowledge in the field and through more resources and education for the school nurse the individual's health could be improved. From a societal perspective, this could lead to lower costs for health care in the future.

AbstractSyftet med denna studie är att undersöka hur pedagogernas normer framträder under måltidssituationer samt inom ramen för detta syfte belysa hur bemötande kring barn som är selektiva i maten ser ut. Detta kommer att göras utifrån tre frågeställningar: Vilka förhållningssätt har pedagogerna under måltidssituationen? Vilka normer blir synliga under måltidssituationen? Hur tar pedagogerna hänsyn till barns individuella behov under måltidssituationen i förskolan?     Utförandet av studien är utav en kvalitativ metod genom strukturerade observationer för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Förskolorna som observationerna genomfördes på ligger i två olika kommuner. På den ena förskolan äter de inne på avdelningarna och på den andra förskolan äter de i en gemensam matsal. Barnen i observationerna är mellan åldrarna 1–6 år och antalet barn vid vardera bord är cirka 5–6. Vid varje bord sitter där på båda förskolorna även 1 pedagog. Empirin analyserades utifrån normkritisk pedagogik. I resultatet framkommer det att det finns normer som är genomgående på alla observationer men även att det skiljer sig mellan pedagogerna hur de förhåller sig olika till vissa normer. Det finns även normer som kan vara svåra för selektiva barn att förhålla sig till.

Matsituationen på förskolan är återkommande och något barn kan möta upp till fem gånger varje dag. Barn med selektivt ätande kan uppleva matsituationen som en krävande situation, där yttre aspekter kan kopplas som bidragande. Uppdraget som förskollärare innefattar att kunna tillgodose varje barns behov och bemöta varje enskild individ utifrån deras förutsättningar, vilket i sin tur ska leda till en lustfylld matsituation på förskolan. Syftet med studien är att förstå och tolka hur förskollärare beskriver selektivt ätande samt identifiera vilka aspekter som anses ha inverkan under matsituationen och därmed få en ökad förståelse för selektivt ätande i samband med matsituationen, detta för att skapa förutsättningar och tillgodose varje barns behov. Vilket mynnar ut i våra frågeställningar som lyder: Hur beskriver förskollärare selektivt ätande? Vilka aspekter har betydelse för matsituationen på förskolan? Studiens vetenskapsteori samt metod utgår från hermeneutiken och dess allmänna tolkningslära. Centrala begrepp inom hermeneutiken som tolkning och hermeneutisk spiral har använts som analysverktyg. Vi har även valt att analysera studiens resultat med inspiration från ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Metoden semistrukturerade intervjuer har tillämpats för att samla in empiri, där fem förskollärares beskrivningar är bidragande för resultatet. Resultatet påvisar att selektivt ätande är komplext, där flertalet aspekter inverkar. Vidare visar resultatet även att pedagogers förhållningssätt i hur de arrangerar matsituationen är betydelsefull för hur denna upplevs.

Introduktion: Barnfetma är ett globalt folkhälsoproblem som växer i snabb takt.Obehandlad övervikt och fetma bland barn kan leda till kroniska följdsjukdomar ivuxenlivet, såsom högt blodtryck, förstadier till diabetes typ-2, psykisk ohälsa samt förtidigdöd. En hög frekvens av emotionellt ätande bland barn och unga har visat sig ha sambandmed barnfetma. Emotionellt ätande (EE) handlar om att känslor hanteras genom att ätamat vilket kan leda till ökat kaloriintag. Möjliga orsaker som förknippats med EE bland barnär bland annat föräldrastilar, det vill säga föräldrarnas beteende och förhållningssätt tillmat och matsituationen. Syfte: Litteraturöversikten syftade till att undersöka föräldrastilarsom kan orsaka emotionellt ätande bland barn och unga. Metod: En struktureradlitteraturöversikt användes där en tematisk analys utfördes på nio vetenskapligaoriginalartiklar. Resultat: Föräldrastilar som orsakade EE bland barn var: föräldrar somanvände mat som belöningsmetod för gott beteende, önskvärt beteende eller för att mildraett temperamentsfullt barn till lugn. Andra föräldrastilar var då föräldern begränsadebarnets matintag på grund av oro för viktuppgång samt förälderns brist på hantering avnegativa känslor såsom stress och ångest vilket hanterades genom att använda mat somstrategi för att mildra de negativa känslorna. Specifikt moderns hantering av negativakänslor och moderns egna emotionella ätande orsakade EE bland barn. Slutsats: Att förståhur sociala kognitiva processer påverkar känslomässig reglering och ätbeteende kan stödjautvecklingen av förebyggande och terapeutiska strategier för behandling av barnfetma. / Introduction: Childhood obesity is a global public health problem that is growing at arapid pace. Untreated overweight and obesity among children can lead to chronic diseasesin adulthood. A high frequency of emotional eating among children and adolescents hasbeen shown to be associated with childhood obesity. Emotional eating (EE) is aboutemotions being managed by eating food which can lead to increased calorie intake. Possiblecauses associated with EE among children include parenting styles, that is, parentalbehavior and approach to food and the food situation. Aim: The literature review aimed toinvestigate parenting styles that can cause emotional eating among children andadolescents. Method: A structured literature review was used in which a thematic analysiswas performed on nine original scientific articles. Results: Parenting styles that caused EEamong children were: parents who used food as a method for good behavior, desirablebehavior, or to soften a temperamental child to calm. Other parenting styles were when theparent restricted the child's food intake due to concerns about weight gain and the parent'slack of coping with negative emotions such as stress and anxiety which was managed byusing food as a strategy to mitigate the negative emotions. Specifically, the mother's dealingwith negative emotions as well as the mother's emotional eating caused EE among children. Conclusion: Understanding how social cognitive processes affect emotional regulationand eating behavior can support the development of preventive and therapeutic strategiesfor the treatment of childhood overweight and obesity.

Inledning: Övervikt och fetma är förknippat med flera ämnesomsättningssjukdomar. Kostens betydelse har blivit central i det förebyggande arbetet av övervikt och fetma. Periodisk fasta har under de senaste åren blivit ett populärt verktyg för viktnedgång och förbättring av den allmänna hälsan. Tidsbegränsat ätande (TRF) är en form av periodisk fasta där fastandet sker mellan 14–16 timmar per dygn och resterande timmarna är s.k ätfönster. Preliminära data från studier antyder att TRF som kosthållning för med sig en rad hälsofördelar såsom att förbättra den metabola hälsan och kan därmed förebygga en rad ämnesomsättningssjukdomar. Syfte: Syfte med detta litteraturarbete var att analysera ifall tidsbegränsat ätande (TRF) kan främja viktminskning och förbättra de metabola parametrarna hos människor som har övervikt eller lider av fetma. Metod: Sex experimentella studier analyserades. Studierna söktes i databasen PubMed med sökorden: ”time restricted feeding” OR ”time restricted eating”. De inkluderade studierna valdes på basis av fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Största delen av de inkluderade studierna visade att TRF har en positiv påverkan på viktminskning. De flesta studierna förbättrade inte fasteglukos hos TRF-gruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Två studier visade en signifikant förbättring av några av glukosparametrarna. Två av studierna visade att fasteinsulin och HOMA-IR minskade signifikant. Endast en studie visade att faste-triglyceridvärdet minskade.  Diskussion: Sammanfattningsvis visar de flesta studierna att TRF ger viktminskning utan kaloribegränsning och därmed skulle TRF kunna fungera som ett bra verktyg för viktnedgång. Vidare verkar längden på ätfönstret (4-12 timmar) och tiden på dagen (morgon och förmiddag) när matintaget sker viktigt både för att ge viktminskning och för att förändra de metabola parametrarna. TRF skulle därför kunna användas som ett möjligt redskap för att förebygga fetma och därmed förbättra olika metabola parametrar som i sin tur kanske kan förhindra/skjuta upp insjuknande i metabola syndromet, diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. / Introduction: Overweight and obesity are associated with several metabolic diseases. The importance of diet has become central in the preventive work of overweight and obesity. Periodic fasting has in recent years become a popular tool for weight loss and improvement of general health. Time-restricted eating (TRF) is a form of periodic fasting where the fasting window is between 14–16 hours per day and the remaining hours are so-called eating windows. Preliminary data from studies suggest that TRF contributes to a number of health benefits, improves metabolic health, and thus can prevent a number of metabolic diseases. Aim: The aim of this review was to analyze whether time-restricted eating (TRF) can promote weight loss and improve the metabolic parameters of overweight and obese people. Method: Six experimental studies were analyzed. The studies were searched in the PubMed database; the keywords were: "time restricted feeding" OR "time restricted eating". The included studies were selected on the basis of established inclusion and exclusion criteria. Results: Most of the included studies showed that TRF has a positive effect on weight loss. Most studies showed no significant improvement in fasting glucose in the TRF group compared to the control group. Two studies showed a significant improvement in some of the glucose parameters. Two of the studies showed a significant reduction in fasting insulin and HOMA-IR. Only one study showed a significant reduction in the fasting triglyceride value. Discussion: In summary, most studies showed that TRF provides weight loss without calorie restriction, and thereby TRF could work as a good tool for weight loss. Furthermore, the length of the eating window (4-8 hours) and the time of day (morning and before noon) when food intake takes place are important both to provide weight loss and to change the metabolic parameters. TRF could therefore be used as a possible tool to prevent obesity and thereby improve various metabolic parameters that may prevent / delay the onset of metabolic syndrome, type 2 diabetes, and cardiovascular disease.