Syftet i denna studie är att få ökad förståelse för hur förskollärare använder sagoberättandet i relation till barnens språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt främjas barnens språkutveckling genom sagoberättandet enligt förskollärarna samt vilka metoder säger de sig använda för att gynna barnens språkutveckling? I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberättandets möjligheter för språkutvecklingen. Vi har under arbetets gång haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vårt sätt att se på lärandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lärandet. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex förskollärare och är vår datainsamlingsmetod i denna studie. Resultatet har vi tolkat med hjälp av den hermeneutiska spiralen vilket innebär en tolkning av texten med strävan att få fram en innebörd och mening som respondenten haft. Studien visar att förskollärarna anser att sagoberättandet är en viktig del i språkutvecklingen. Sagoberättandets metoder som använts är läsa högt, muntligt berättande och dramatisering av sagor.  Användningen av dessa metoder varierar mellan de förskollärare som ingick i studien. Resultatet visar att antalet barn har en påverkan i förskollärarnas val av metoder vid sagoberättandet.

Studien försöker bidra med kunskap om hur lärare, med fokus på årskurs 4-6, arbetar med växande geometriska mönster i skolan. Avsikten med studien är att bidra med kunskap om vilka metoder lärare använder, vilka svårigheter de upplever med undervisningen samt hur de tror att undervisningen kan utvecklas. Då det anses att växande geometriska mönster är en ingång för elever att gå från ett rekursivt till ett algebraiskt tänkande ingår det som en del i kursplanen för matematikämnet. Inom forskningsfältet finns det två skilda teorier om hur undervisning om växande geometriska mönster ska bedrivas, nämligen hierarkisk- eller dynamisk undervisning. Studien undersöker på ett kvalitativt sätt ovan nämnda teorier. Studien använder fenomenologin som teoretisk utgångspunkt för att förstå det komplexa fenomenet undervisning. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra grundskolelärare i Västsverige. De data som insamlats från intervjuerna har analyserats ett flertal gånger enligt den hermeneutiska spiralen. Det för att säkerställa att resultatet blir vetenskapligt trovärdigt. Studien fann att lärare föredrar att arbeta praktiskt med växande geometriska mönster, bland annat genom metoden ”mattemaskinen” och genom att skapa egna mönster med praktiskt material. Vidare fann studien att lärare har svårt att undervisa elever om hur de ska skriva en formel till ett givet mönster, då lärarna upplever att elever ofta har svårt att ens förstå hur de ska ta sig an uppgiften. Det framkom även att läromedlet spelar en stor roll för hur mycket tid det matematiska området får i undervisningen. För att undervisningen om växande geometriska mönster ska kunna förbättras menar lärarna att de behöver mer utbildning om hur undervisningen ska bedrivas, framförallt när det kommer till att undervisa om formelskapandet. Lärarna anser att det matematiska området borde uppmuntras mer av Skolverket. / This study investigates how teachers work with growing geometric patterns, with a focus on students aged 10-12 in the west of Sweden. Specifically, it uncovers what methods teachers use and the difficulties they experience when teaching growing geometrical patterns, as well as outlining how they believe teaching in this subject can be developed.  Teaching growing geometrical patterns is part of the Swedish curriculum, because it is seen as a pathway to algebra. Current research says that there are two main theories on teaching growing geometrical pattern, hierarchically or dynamically. This study takes a qualitative approach to investigate these theories further. It uses phenomenology as a theoretical framework, as a way to understand the complex phenomenon of teaching. Semi-structured interviews were conducted with four primary school teachers in Sweden. The data gained from these interviews was analysed multiple times using the hermeneutical spiral, to ensure scientific rigour. The findings demonstrate that teachers prefer using hands on methods when teaching growing geometrical patterns to students, such as a method called the “math machine” and using real objects to create patterns. However, they experience difficulties when instructing students how to turn the pattern into a formula, as students often find this progression difficult to grasp. Additionally, the teachers explained that study material has a big impact on how much time teaching growing geometrical patterns is allocated in the classroom, as most of them will only teach this topic if it is covered in the textbook. For the teaching to improve, teachers need more resources regarding how to teach growing geometrical patterns, particularly when it comes to developing formula, and the teaching of the topic needs to be further promoted by the Swedish National Agency for Education.

Föreliggande studie har en kvalitativ ansats där syftet är att genom intervjuer lyfta fram och tolka hur förskollärare själva uppfattar sitt arbete med matematik och därigenom få en djupare förståelse för matematik i förskolan samt bidra med kunskap om hur användandet av den sker i förskolan. Studiens syfte har framkommit då forskning återkommande belyser att barns tidiga matematiska kunskaper försämras allt mer och att Sverige är ett av de nordiska länderna med lägst genomsnitt i matematikkunskaper. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där de centrala begreppen tolkning, hermeneutisk spiral, förståelse samt förförståelse använts som analysverktyg. Intervjuerna baserades på öppna frågor som genomfördes med sex förskollärare från olika avdelningar och verksamheter. I studiens resultat synliggörs det utifrån respondenternas uttalande att matematik är ett viktigt ämne att arbeta med redan i förskolan och att det kan förekomma olika strategier för att implementera det i verksamheten. Men å andra sidan belyser studien att det enligt förskollärarnas uttalande kan förekomma hinder som de anser vara problematiska för att aktivt kunna arbeta med matematik som ett ämne i förskolan.

Matsituationen på förskolan är återkommande och något barn kan möta upp till fem gånger varje dag. Barn med selektivt ätande kan uppleva matsituationen som en krävande situation, där yttre aspekter kan kopplas som bidragande. Uppdraget som förskollärare innefattar att kunna tillgodose varje barns behov och bemöta varje enskild individ utifrån deras förutsättningar, vilket i sin tur ska leda till en lustfylld matsituation på förskolan. Syftet med studien är att förstå och tolka hur förskollärare beskriver selektivt ätande samt identifiera vilka aspekter som anses ha inverkan under matsituationen och därmed få en ökad förståelse för selektivt ätande i samband med matsituationen, detta för att skapa förutsättningar och tillgodose varje barns behov. Vilket mynnar ut i våra frågeställningar som lyder: Hur beskriver förskollärare selektivt ätande? Vilka aspekter har betydelse för matsituationen på förskolan? Studiens vetenskapsteori samt metod utgår från hermeneutiken och dess allmänna tolkningslära. Centrala begrepp inom hermeneutiken som tolkning och hermeneutisk spiral har använts som analysverktyg. Vi har även valt att analysera studiens resultat med inspiration från ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Metoden semistrukturerade intervjuer har tillämpats för att samla in empiri, där fem förskollärares beskrivningar är bidragande för resultatet. Resultatet påvisar att selektivt ätande är komplext, där flertalet aspekter inverkar. Vidare visar resultatet även att pedagogers förhållningssätt i hur de arrangerar matsituationen är betydelsefull för hur denna upplevs.

Abstract  Erik Samuelsson: A View Towards the Sea – Towards a Changed Understanding of the Culture and Social Life of the Middle Neolithic in Eastern Central Sweden.  The objective of this essay is to undertake an investigation and critical review of the Neolithic cultural groups as defined by contemporary archaeologists. This will be achieved through the analysis of empirical material derived from the Neolithic site of Tibble, located in the Björklinge parish of Uppland, Sweden. The primary aim is to develop a more comprehensive understanding and interpretation of not only the specific site but also the cultural and social aspects of the Neolithic period as a whole. Key questions addressed in this study include the impact of material studies on the overall interpretation of Neolithic culture and social life, as well as the potential for attaining a more holistic understanding of a time and place through an analytical approach that oscillates between detailed analysis and broader contextual perspectives. The primary sources utilized in this research consist of material artifacts, reports, and relevant literature pertaining to the Middle Neolithic settlement at Tibble, Björklinge parish, Uppland, Sweden. The theoretical framework employed in this study, as well as the chosen methodology, is rooted in the hermeneutic spiral. Previous investigations into the Stone Age have been largely characterized by the classification of cultural groups, with limited consideration given to the criticism of the concept of culture itself. Consequently, substantial changes in the interpretation of the Neolithic period and its inhabitants have not been extensively pursued. In this essay, the integration of hermeneutics and interdisciplinary approaches is demonstrated as a valuable means to foster a transformative understanding of both specific sites and broader chronological periods. By doing so, it becomes possible to harness the knowledge embedded in material studies.It is important to note that this essay does not aspire to provide an ultimate solution to the perceived problem but rather represents an initial step towards a new direction of inquiry. This process is not necessarily confined to a singular location or region but can be applied to the interpretative work concerning other Neolithic sites as well.