Global ETD Search

1	Predicting forthcoming sleep disturbances - the role of emotional regulation / Att predicera kommande sömnstörningar - betydelsen av emotionell reglering Klug, Björn January 2012 (has links) The role of emotional regulation as a predictor for forthcoming sleep disturbances was investigated within the Prospective Investigations on Psychological Processes for Insomnia (PIPPI) study. Participants were classified to one of four sleep groups in accordance with a classification algorithm based on self report-data on nighttime symptoms, daytime symptoms, and sleep disorders other than insomnia. Measures of baseline emotional regulation were then examined as a predictor for follow-up sleep group affiliation. The results indicate that emotional regulation is a non-significant predictor of forthcoming sleep disturbances, also when individual sleep group-movements are controlled for. It is suggested that models on how sleep disturbances evolve are revised, that measures of emotional regulation are refined, and that a person oriented approach is adopted. / Betydelsen av emotionell reglering som prediktor för kommande sömnstörningar undersöktes inom projektet "Prospektiva undersökningar på psykologiska processer rörande insomni". Baserat på självrapporteringsdata för nattidssymptom, dagtidssymptom och andra sömnstörningar än insomni, klassificerades deltagarna till en av fyra sömngrupper i enlighet med en klassificeringsalgoritm. Baslinjedata för emotionell reglering undersöktes sedan som prediktor för sömngruppstillhörighet vid uppföljningsmätningen. Resultatet indikerar att emotionell reglering inte är en signifikant prediktor för kommande sömnstörningar, detta även när individuella förflyttningar mellan sömngrupper tas i beaktande. Det föreslås att modeller för hur sömnstörningar utvecklas revideras, att mått för emotionell reglering förfinas samt att en personorienterad ansats antas. Sleep disturbance emotional regulation person oriented approach Sömnstörningar emotionell reglering personorienterad ansats
2	Hur elitidrottare upplever sociala medierutifrån upplevelser relaterade tillprestationsångest – en kvalitativ studie Höglund, Emma January 2021 (has links) No description available. emotionell reglering kognitiv ångest prestation faktorer Social Comparison-theory somatisk ångest Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap
3	Mellan förnuft och känsla : En studie om emotionellt arbete inom myndighetsutövning i socialt arbete Green, Veronica January 2023 (has links) Emotionernas roll inom myndighetsutövning och socialt arbete är både självklar och svårdefinierad. Å ena sida kräver myndighetsutövning rationell rättssäkerhet, å andra sidan anser många socialarbetare att deras känslor, i synnerhet empati, är en ytterst viktig del av deras arbete. Emotionellt arbete är ett forskningsfält som har vuxit fram sedan 1980-talet, till stor del med utgångspunkt i Arlie Hochschilds studie The managed heart – commercialization of human feeling (2012 [1983]). Genom att använda Hochschilds (2012) begrepp djup- och ytagerande, tillsammans med emotionell reglering (Gross, 2015) och uttrycksregler (Grandey & Melloy, 2017) undersöker denna uppsats hur myndighetsutövande socialarbetares emotionella arbete utförs och kan förklaras, samt studerar hur uttrycksreglerna för gruppen kan se ut och beskrivas. Det empiriska materialet består av 14 intervjuer med myndighetsutövande socialarbetare på barn- och ungdomsenheter, ekonomiskt bistånd och inom biståndshandläggning. Genom att använda mig av tematisk analys (Braun & Clarke, 2006, 2022) har jag analyserat och tematiserat materialet. Studiens resultat visar att socialarbetare utför ett emotionellt arbete som kräver tid, mental förberedelse och erfarenhet. Emotionellt arbete används både för att skapa närhet och distans till klienterna. Emotionsregleringen sker före, under och efter möten med klienter. För att djupagera använder sig socialarbetarna av sin empati för att skapa en professionell relation med klienterna och för att sätta sig in i klienternas situation. När socialarbetarna däremot känner en frustration eller upplever sina klienter som för falska i sitt uppförande börjar de i stället ytagera och snarare använda sig av emotionell reglering för att trycka ner de genuint negativa känslorna. De uttrycksregler socialarbetarna förhåller sig till balanserar mellan ett logiskt förhållande till myndighetsutövning och ett empatiskt och känslomässigt närvarande synsätt inför klienterna. I och med att socialarbetarna anser att känslorna spelar roll i yrkesutövningen, så försöker de förhålla sig rationellt till sina känslor och anstränger sig för att använda dem i tydliga syften. Socialarbetarna stöttar även varandra i känsloarbetet, dels i informella samtal, dels i formella forum så som i handledning. De stöttar varandra i olika typer av emotionell reglering, ofta genom kognitiv förändring som syftar till att omvärdera synen på en situation och så även känslorna för situationen. Studiens implikationer för det sociala arbetets praktik är att det krävs organisatoriska och praktiska förutsättningar för att socialarbetare på ett effektivt sätt ska kunna utföra emotionellt arbete; det krävs tid och förberedelse för emotionellt arbete, samt även plats för socialarbetare att bearbeta de känslor som klientarbete rör upp och för de emotionella processer som krävs för emotionell reglering. Emotionellt arbete myndighetsutövning emotionell reglering Hochschild uttrycksregler Social Work Socialt arbete
4	COOPERATIVE EMOTIONAL INTERACTION IN VIRTUAL COMPETITIVE GROUP ACTIVITY Olsson, Josefine, Vahlroos, Riikka January 2018 (has links) This study examines emotional interaction within virtual competitive group activity. The participants are 5 Counter-Strike: Global Offensive (CS:GO) players who belong to the same team. The study is an observational study in a naturalistic setting that utilizes an inductive- deductive approach. The study uses a methodology developed specifically for video-based research as well as Ethnomethodological conversation analysis (EMCA). The data consists of video and audio recorded on the participants’ computers during a match. The results illustrate how players utilize emotional interactions in different ways during a virtual competitive group activity. The interpretations of the data were based on two theories: The Emotions as temporal interpersonal system (TIES) model and the Emotions as social information (EASI) model. Using the TIES model, instances of co-regulation and co-dysregulation in the participants’ interactions during the match are explored. Using the EASI model, the participants’ use of emotions as information was examined. Our interpretations indicate that players use emotions in their interactions during a virtual competitive group activity and partake in interactions where the emotional content escalates and de-escalates. We suggest that these findings should be taken into consideration when developing training programmes for esports athletes and that further research on emotional interactions within competitive virtual context is possible. / Den här studien utforskar kooperativ emotionell interaktion inom virtuell tävlingsinriktad gruppaktivitet. Deltagarna är 5 Counter-Strike: Global Offensive (CS:GO) spelare som tillhör samma team. Studien är en observationell studie i en naturalistisk miljö. Studien använder sig av ett induktiv-deduktivt förhållningssätt. Materialet analyserades med hjälp av en metodologi utvecklad speciellt för analys av video samt en kombination av etnometodologi och samtalsanalys (EMCA). Materialet bestod av ljud och videoinspelningar under en match. Resultatet illustrerar hur spelarna på olika sätt använder sig av emotionella interaktioner under en virtuell tävlingsinriktad gruppaktivitet. Tolkningarna av data gjordes utifrån två teorier: Emotioner som temporalt interpersonellt emotionssystem (TIES) och Emotioner som social information (EASI). Med hjälp av TIES-modellen utforskar studien exempel på samreglering (co-regulation) och samdysreglering (co-dysregulation) i deltagarnas interaktioner under matchen. Med hjälp av EASI-modellen, utforskades deltagarnas användning av emotioner som information. Våra tolkningar tyder på att spelare använder sig av emotioner i sina interaktioner under en virtuell tävlingsinriktad gruppaktivitet och deltar i interaktioner där det emotionella innehållet eskalerar och de-eskalerar. Vi föreslår att hänsyn borde tas till dessa resultat i utvecklingen av träningsprogram för atleter inom esport samt att vidare forskning kring emotionella interaktioner inom virtuell tävlingsinriktad kontext är möjlig. emotion emotion regulation esports team Counter-Strike TIES EASI emotioner emotionell reglering esport team Counter-Strike TIES EASI Psychology Psykologi
5	Leva med diabetes typ 1: Tillämpning av kognitiv omstrukturering vid lågt och högtblodsocker / Living with type 1 diabetes: Usage of cognitive restructuring in low and high blood sugar Palm, Oona, Hannoun, Romella January 2021 (has links) Emotionella reaktioner bidrar till kroppsligt stresspåslag vilketpåverkar blodsockernivåerna. Syftet med studien var att undersökaskillnaden i tillämpning av kognitiv omstrukturering bland typ1-diabetiker vid lågt respektive högt blodsocker samt skillnaden itillämpningen beroende på antal år av sjukdomen(sjukdomsförloppet). Vi undersökte även sambandet mellan kognitivomstruktureringen och diabetesrelaterad stress generellt och vid lågtoch högt blodsocker. En enkätundersökning genomfördes därdeltagarna (N = 69) fick besvara frågor om kognitiv omstruktureringvid antingen lågt eller högt blodsocker samt diabetesrelaterad stress.Resultaten visade att det inte fanns en skillnad i tillämpning avkognitiv omstrukturering vid lågt respektive högt blodsocker eller vidsjukdomsförloppet. Resultatet visade inget samband mellan kognitivomstrukturering och diabetesrelaterad stress generellt eller vid lågtoch högt blodsocker. Sammanfattningsvis påvisar studien attdiabetiker tillämpar kognitiv omstrukturering i låg utsträckningoavsett blodsockernivå och sjukdomsförlopp samt upplevde högdiabetesrelaterad stress. / Emotional reaction contributes bodily stress, which affects bloodsugar levels. This study examined differences in application ofcognitive restructuring among type 1-diabetics in low and high bloodsugar and the differences in application depending on the number ofyears with disease (disease course). We examined the relationshipbetween cognitive restructuring and diabetes-related distress ingeneral and low and high blood sugar. A survey conducted in whichparticipants (N = 69) answered questions about cognitiverestructuring in low or high blood sugar and diabetes-relateddistress. Results showed no difference in application of cognitiverestructuring in low and high blood sugar or in disease course.Results showed no connection between cognitive restructuring anddiabetes-related distress in general or in low and high blood sugar.Thus, this study shows that diabetics applied cognitive restructuringto a low extent regardless of blood sugar levels, disease course andexperienced high diabetes-related distress. diabetes emotional regulation cognitive restructuring blood sugar diabetes-related stress diabetes emotionell reglering kognitiv omstrukturering blodsocker diabetesrelaterad stress Psychology Psykologi
6	Relationen mellan Social media & Emotionell reglering : En kvantitativ enkätstudie / The relationship between Social media & Emotional regulation : A quantitive survey study Nilsson Litrico, Matteo, Eriksson, Nathalie January 2023 (has links) Sociala medier har förändrat männskors sätt att interagera, uttrycka sig och dela information. Det har integrerat sig som en naturlig del av många individers vardagar men trots alla fördelar som det medför, kommer det med en del problematiska aspekter. När någonting används frekvent på en massiv skala så kan det leda till ett beroendebeteende som sedan kan leda till ytterligare svårigheter. En av dessa svårigheter är att man utvecklar missanpassad emotionell reglering. Utifrån detta var studiens syfte att undersöka problematisk användning av sociala medier i relation till emotionell reglering. För att besvara syftet gjordes en enkätundersökning genom en webbenkät baserat på skalorna DERS-16 och BSMAS. Urvalet gjordes så att webbenkäten skickades ut på författarnas privata instagram, facebook och reddit sidor och deltagarna fick en vecka på sig att svara (n=50; 58% kvinnor & 42% män; M ålder = 35). För analys av resultatet utfördes två Pearson's korrelationskoefficient och ett oberoende t-test. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan socialt medieberoende och emotionell reglering och samtliga fem dimensioner som uppgör emotionell reglering. Dessa fem dimensioner är klarhet, mål, strategier, icke acceptans, impuls. Antal timmar på sociala medier och socialt medieberoende hade ett signifikant positivt samband men det existerade inget signfikant samband mellan emotionell reglering och timmar på sociala medier. Det oberoende t-testet visade ingen signifikant skillnad i män och kvinnors emotionella reglering. Slutatsen är att det finns en stark relation mellan socialt medieberoende och emotionell reglering / Social media has changed people's way of interaction, self-expression and sharing of information. It has integrated itself into a natural part of many individual's daily lives. Although there are many benefits, social media can come with some problematic aspects. When something is frequently utilized on a mass scale, it has the possibility of leading to behavioral addictions that can lead to additional difficulties. One of the difficulties is developing maladaptive emotionel regulation. The purpose of this study was to examine problematic use of social media in relation to emotional regulation. To answer the purpose, a questionnaire webb-survey was developed based on the scales DERS-16 and BSMAS. The selection was done through sending out the webb-survey on the authors instagram, facebook and reddit pages. The participants had a week-long deadline to answer the survey (n=50; 58% females, 42%males; M age = 35). For analyzing the results, two Pearson's correlation coefficients and an independent samples t-test were done. The results showed positive correlations between social media addiction and emotional regulation and between social media addction and the 5 dimensions of emotional regulation; clarity, goals, strategies, non-acceptance, impulse. The number of hours on social media and social media addiction had a positive significant correlation but no significant correlation between emotional regulation and time on social media could be found. The independent samples t-test showed no significant difference between males and females in relation to emotional regulation. In conclusion there is a strong relationship between social meddia addiction and emotional regulation Social Media Addiction Emotional Regulation Addiction Social Media Socialt medieberoende Emotionell Reglering Beoende Sociala Medier Psychology Psykologi
7	Föräldrastilar som kan orsaka emotionellt ätande bland barn och unga : En stukturerad litteraturstudie / Parenting styles that can cause emotional eating among children and adolescents : A structured literature study Eriksson, Katarina January 2022 (has links) Introduktion: Barnfetma är ett globalt folkhälsoproblem som växer i snabb takt.Obehandlad övervikt och fetma bland barn kan leda till kroniska följdsjukdomar ivuxenlivet, såsom högt blodtryck, förstadier till diabetes typ-2, psykisk ohälsa samt förtidigdöd. En hög frekvens av emotionellt ätande bland barn och unga har visat sig ha sambandmed barnfetma. Emotionellt ätande (EE) handlar om att känslor hanteras genom att ätamat vilket kan leda till ökat kaloriintag. Möjliga orsaker som förknippats med EE bland barnär bland annat föräldrastilar, det vill säga föräldrarnas beteende och förhållningssätt tillmat och matsituationen. Syfte: Litteraturöversikten syftade till att undersöka föräldrastilarsom kan orsaka emotionellt ätande bland barn och unga. Metod: En struktureradlitteraturöversikt användes där en tematisk analys utfördes på nio vetenskapligaoriginalartiklar. Resultat: Föräldrastilar som orsakade EE bland barn var: föräldrar somanvände mat som belöningsmetod för gott beteende, önskvärt beteende eller för att mildraett temperamentsfullt barn till lugn. Andra föräldrastilar var då föräldern begränsadebarnets matintag på grund av oro för viktuppgång samt förälderns brist på hantering avnegativa känslor såsom stress och ångest vilket hanterades genom att använda mat somstrategi för att mildra de negativa känslorna. Specifikt moderns hantering av negativakänslor och moderns egna emotionella ätande orsakade EE bland barn. Slutsats: Att förståhur sociala kognitiva processer påverkar känslomässig reglering och ätbeteende kan stödjautvecklingen av förebyggande och terapeutiska strategier för behandling av barnfetma. / Introduction: Childhood obesity is a global public health problem that is growing at arapid pace. Untreated overweight and obesity among children can lead to chronic diseasesin adulthood. A high frequency of emotional eating among children and adolescents hasbeen shown to be associated with childhood obesity. Emotional eating (EE) is aboutemotions being managed by eating food which can lead to increased calorie intake. Possiblecauses associated with EE among children include parenting styles, that is, parentalbehavior and approach to food and the food situation. Aim: The literature review aimed toinvestigate parenting styles that can cause emotional eating among children andadolescents. Method: A structured literature review was used in which a thematic analysiswas performed on nine original scientific articles. Results: Parenting styles that caused EEamong children were: parents who used food as a method for good behavior, desirablebehavior, or to soften a temperamental child to calm. Other parenting styles were when theparent restricted the child's food intake due to concerns about weight gain and the parent'slack of coping with negative emotions such as stress and anxiety which was managed byusing food as a strategy to mitigate the negative emotions. Specifically, the mother's dealingwith negative emotions as well as the mother's emotional eating caused EE among children. Conclusion: Understanding how social cognitive processes affect emotional regulationand eating behavior can support the development of preventive and therapeutic strategiesfor the treatment of childhood overweight and obesity. emotional eating parent practicies child emotion regulation obesity emotionellt ätande föräldrastilar barn emotionell reglering fetma
8	Emotion regulation in relation to Cognitive Flexibility and Time Perspective Gohar, Marvee January 2022 (has links) Emotional regulation is necessary to live psychologically and physically healthy. In this study I explored the associations between emotional regulation and two major constructs of cognitive sciences, time perspective and cognitive flexibility. For this purpose, I collected data online from different social media platforms. Eighty participants participated by filling in three questionnaires, Emotional regulation questionnaire, cognitive flexibility inventory and the Zimbardo Time Perspective Inventory. The age range of participants was between 18 to 50 years with varying educational and occupational backgrounds. The results revealed that cognitive flexibility has a significant positive relationship with emotional regulation and the Present Hedonistic subscale and Future subscales found correlated positively with emotional regulation. In Line with the predictions, linear regression analyses showed that cognitive flexibility predicts emotional regulation while an aggregated measures of deviations from a balanced time perspective (DBPT) did not predict emotional regulation. A mediation analysis also suggested that cognitive flexibility has no mediating role between DBTP and emotional regulation. Cognitive flexibility Time perspective emotional regulation emotional dysregulation Deviation from Balance time perspective Kognitiv flexibilitet Tidsperspektiv emotionell reglering emotionell dysreglering Avvikelse från balanstidsperspektiv Psychology Psykologi
9	A Novel Approach to Youth Crime Prevention: Mindfulness Meditation Classes in South African Townships / A Novel Approach to Youth Crime Prevention : Mindfulness Meditation Classes in South African Townships Kneip, Katharina January 2020 (has links) Children growing up in poor areas with high crime rates are shown to easily get involved in violent actions and criminal gangs. In South Africa, despite considerable efforts to reduce youth delinquency, youth crime rates are still disturbingly high – specifically, in the townships of the Cape Flats. This paper points out an important aspect previously unaddressed by most youth crime prevention: the subconscious roots of youth crime. What if we could develop youth crime prevention programs that manage to impact the subconscious behavioral patterns of youth in high crime areas? This paper proposes a promising and cost-effective approach that has great potential to affect multipe causes of crime: mindfulness meditation. Built upon newest findings in Neuroscience, this paper suggests that mindfulness meditation classes are associated with a reduction in aggressive behavior, a risk factor for youth crime, and an increase in self-efficacy, a protective factor. The impact of mindfulness classes at a high school in Khayelitsha, a poor and violent-stricken township of Cape Town, is analyzed. Self-reported aggression and self-efficacy are measured via a psychometric survey questionnaire created from two well-tested and validated scales. Regression analyses of 384 survey answers provided mixed results. Whilst novice meditators were not associated with higher self-efficacy and lower aggression, long-term meditators performed better in several dimensions of self-efficacy and aggression, yet no significant relationship was found. Further research specifically needs to investigate the moderating effect of age (a proxy for psychological development) on meditation. This study aims to bridge the gap between the outdated paradigms of youth crime prevention and ancient wisdom via ground-breaking new evidence from the field of Neuroscience. This study furthermore hopes to point policy makers toward developing new, integrative and sustainable approaches to youth crime prevention – approaches that give back agency to our youth. / <p>Anders Westholm har inget med betygssättningen att göra annat än i rent formellt hänseende (examinator). Det är han som rapporterar in och skriver under men i sak är det seminarieledaren som har beslutet i sin hand. Statsvetenskapliga institutet har som princip att skilja på handledning och examination vilket innebär att handledaren inte får vara seminarieledare. Seminarieledare och personen som satt betygget var i det här fallet Sven Oskarsson: Sven.Oskarsson@statsvet.uu.se</p> Juvenile delinquency youth aggression crime youth crime prevention cost-effective crime prevention crime rates psychometric survey questionnaire psychological scales aggression scale self-efficacy scale regression analysis quantitative study empowerment youth agency youth development development sustainable approach self-development Psychology Social Psychology abuse trauma risk factors protective factors townships poor area violent area Khayelitsha Guguletu Mitchell's Plain Ghetto Africa South Africa Cape Town Cape Flats school mindfulness meditation mindfulness meditation Kabat-Zinn future resilience subconsciousness subconscious brain emotional brain decision making aggression disruptive behavior self-efficacy self-esteem self-regulation emotional regulation subconsciousness subconscious behavioral patterns Neuroscience Political Science Development Studies Peace and Conflict Uppsala Jugendgewalt Jugendkriminalität Jugendaggression Aggressionsbewältigung Gewalt Verbrechensrate Gewaltrate Jugendgewaltprävention Gewaltprävention Survey-Studie Umfrage psychologische Skalen Aggressionsskala Selbstwirksamkeitsskala Regressionsanalyse Quantitative Studie Handlungsfähigkeit Jugend nachhaltig Entwicklungsarbeit Entwicklung Selbstentwicklung Psychologie Sozialpsychologie Missbrauch Trauma Risikofaktor Schutzfaktor Townships Armenviertel Konfliktgebiet Ghetto Cape Town Cape Flats Khayelitsha Südafrika Afrika Schule Primarschule weiterführende Schule Achtsamkeit Meditation Mindfulness Meditation Kabat-Zinn Zukunft Resilienz Aggression Selbstvertrauen Selbstwirksamkeit Selbstbewusstsein Selstregulierung Emotionsregulierung unbewusste Verhaltensmuster Unterbewusstsein Neurowissenschaft Politikwissenschaft Entwicklungsstudien Friedensforschung Uppsala Ungdomskriminalitet brottslighet förebyggande av brott enkätundersökning psykologiska skalor aggressionsskala egeneffektivitetsskala regression kvantitativ ungdomsutveckling utveckling självutveckling psykologi socialpsykologi övergrepp trauma riskfaktorer skyddsfaktorer townships fattiga område kriminellt område Khayelitsha Afrika Sydafrika Kapstaden skola mindfulness meditation mindfulness meditation Kabat-Zinn framtid motståndskraft aggression störande beteende självförmåga självkänsla självreglering emotionell reglering neurovetenskap statsvetenskap utvecklingsstudier fred och konfliktstudier Uppsala Globalisation Studies Globaliseringsstudier

Search results