Introduktion: Sömn är ett grundläggande mänskligt behov där den sovande personen är inaktiv vad gäller fysisk aktivitet och medvetandegrad. Omständigheter kan påverka den normala sömnen och därmed orsaka sömnstörningar. Livskvalitet är subjektivt upplevd och innefattar flera dimensioner som: fysisk funktion, känslomässigt välbefinnande samt social funktion. Sjuksköterskor har en betydande roll för patientens hälsa och välbefinnande genom att uppmärksamma patientens sömnproblem. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med sömnstörningar. Metod: En litteraturstudie utfördes enligt Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Databaserna Cinahl och PubMed användes vid litteratursökningen. Litteratursökningen resulterade i 14 vetenskapliga artiklar. De genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck´s (2012) granskningsmallar. Resultat: Sex kategorier identifierades: Ständig trötthet, Minskad aktivitetsnivå och initiativförmåga, Kroppsliga symtom, Förändrade sociala relationer, Känslomässiga upplevelser och Koncentrations- och minnessvårigheter. Slutsats: Patienter med sömnstörningar upplevde en rad olika faktorer som påverkade livskvaliteten i så hög grad att de hade svårt att leva ett normalt fungerande liv.

No description available.

<p>Sömnstörningar är vanliga bland människor och kan påverka både livskvalitet och hälsa. Insomni är en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svårigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot människor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva åtta gruppdeltagares upplevelser av hjälpande respektive försvårande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser. Terapeuternas beteende, psykoedukation, avdramatisering av sömnen och sömnstörningen samt registreringar i sömndagboken är några av de faktorer som har upplevts som hjälpande. Att grupperna upplevts som för stora, heterogena samt att det varit tidsbrist under sessionerna är faktorer som har upplevts som försvårande.</p>

<p>Bakgrund: Ungefär 200 000 personer av den svenska befolkningen lider av sömnapné, och det är vanligast hos män. Sömnapné går att sammankoppla med flera olika typer av följdsjukdomar och ökade risker för olyckor p.g.a. trötthet. Syfte: att belysa hur sjuksköterskor kan hjälpa till att förbättra hälsa hos de patienter som lider av sömnapné. Metod: En litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget gällande sjuksköterskans roll vid omvårdnaden kring sömnapné genomfördes. Litteratursökningar gjordes i Academic Se-arch Elite, Cinahl, Psych Info och PubMed. Inklusions- och exklusionskrite-rier sattes upp och de artiklar som passade in på dessa och syftet klassifice-rades efter en tregradig skala. Åtta artiklar användes i resultatet. Litteraturen genomlästes, meningsenheter plockades ut som sedan bildade tre kategorier: sjuksköterskans observation/bedömning, sjuksköterskans information och sjuksköterskans behandling. Resultat: Redovisades under dessa kategorier, och visade att sjuksköterskan har en viktig del i att upptäcka och behandla sömnapné. Diskussion: Det finns receptfria hjälpmedel att tillgå, sjukskö-terskan har ett viktigt jobb att förmedla kunskap om dessa till patienter och deras anhöriga. De kan även hjälpa de drabbade att göra livsstilsförändringar som kan gynna deras sjukdomsbild. Slutsatsen är att en ökad kunskap om sömnapné inom sjukvården skulle göra att fler drabbade kan få en diagnos på sitt problem och mycket tidigare.</p>

Bakgrund: Ungefär 200 000 personer av den svenska befolkningen lider av sömnapné, och det är vanligast hos män. Sömnapné går att sammankoppla med flera olika typer av följdsjukdomar och ökade risker för olyckor p.g.a. trötthet. Syfte: att belysa hur sjuksköterskor kan hjälpa till att förbättra hälsa hos de patienter som lider av sömnapné. Metod: En litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget gällande sjuksköterskans roll vid omvårdnaden kring sömnapné genomfördes. Litteratursökningar gjordes i Academic Se-arch Elite, Cinahl, Psych Info och PubMed. Inklusions- och exklusionskrite-rier sattes upp och de artiklar som passade in på dessa och syftet klassifice-rades efter en tregradig skala. Åtta artiklar användes i resultatet. Litteraturen genomlästes, meningsenheter plockades ut som sedan bildade tre kategorier: sjuksköterskans observation/bedömning, sjuksköterskans information och sjuksköterskans behandling. Resultat: Redovisades under dessa kategorier, och visade att sjuksköterskan har en viktig del i att upptäcka och behandla sömnapné. Diskussion: Det finns receptfria hjälpmedel att tillgå, sjukskö-terskan har ett viktigt jobb att förmedla kunskap om dessa till patienter och deras anhöriga. De kan även hjälpa de drabbade att göra livsstilsförändringar som kan gynna deras sjukdomsbild. Slutsatsen är att en ökad kunskap om sömnapné inom sjukvården skulle göra att fler drabbade kan få en diagnos på sitt problem och mycket tidigare.

Sömnstörningar är vanliga bland människor och kan påverka både livskvalitet och hälsa. Insomni är en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svårigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot människor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva åtta gruppdeltagares upplevelser av hjälpande respektive försvårande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser. Terapeuternas beteende, psykoedukation, avdramatisering av sömnen och sömnstörningen samt registreringar i sömndagboken är några av de faktorer som har upplevts som hjälpande. Att grupperna upplevts som för stora, heterogena samt att det varit tidsbrist under sessionerna är faktorer som har upplevts som försvårande.

<p>Sömnen har en rehabiliterande och återuppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vårt liv i sömn. Under perioder då individen utsätts för stora påfrestningar blir sömnen ännu viktigare. Att vara patient och vårdas på ett sjukhus anses vara en påfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja god sömn hos patienterna. Detta är en deskriptiv litteraturstudie där data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar. Resultaten visar att patienterna upplevde sömnstörningar under sjukhusvistelsen, vilket resulterade i förlängd insomningstid, nattliga uppvaknanden och kortare sömnperioder. Patienterna upplevde då sin sömn som oregelbunden. Orsakerna till detta var många som exempelvis störande miljö samt emotionella faktorer. Omvårdnadsåtgärder som musik, tyst tid samt avslappning och bildspråk kan tillämpas för att främja en god sömn hos patienterna. Sjuksköterskan har en viktig funktion när det gäller att ta reda på patienternas upplevelser av sömnstörningar för att kunna sätta in lämpliga omvårdnadsåtgärder.</p>

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att göra en sammanställning och beskriva vad som fanns i vetenskaplig litteratur gällande sömnfrämjande interventioner för äldre personer med demenssjukdom.  Metoden var en deskriptiv litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar från sju länder, publicerade mellan år 2005- 2010.  Artikelsökning gjordes i databaserna Medline och Cinahl, även en manuell sökning ingick. Inkluderade artiklar i resultatet är granskade och kvalitetsbedömda.  Huvudresultatet visade att det fanns olika interventioner som ljusterapi, melatonin, akupressur, social aktivitet, utbildning och örtmedicin för att främja sömnstörningar för personer med demenssjukdom. De olika interventionerna uppvisade lite skiftande effekt för att främja sömnen, ingen av interventionerna ansågs övertygande däremot upptäcktes andra positiva effekter gällande agitation, dygnsrytmstörningar och vakenheten under dagen. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att mer riktad forskning behövs om olika interventioner för att främja sömnstörningar hos äldre personer med demenssjukdomar. Förbättring av sömnkvalitet, livskvalitet och återhämtning är målsättningen med interventionerna. Sjuksköterskan kan förbättra sömnkvaliteten hos patienterna med hjälp av icke farmakologiska interventioner. Sömnhygien, sociala aktiviteter och att förstärka exponeringen av solljus och klart ljus är förstahandsval vid behandling av sömnstörning hos personer med demenssjukdom. / Abstract  The aim of this literature study was to describe the scientific literature for sleep disorder interventions for older people with dementia. The method was a descriptive study based on 14 scientific articles from seven countries, published between the years 2005 - 2010. Article search was made in the databases Medline and Cinahl, and manual searches were included. Included articles in the results were reviewed and quality estimated. The main result showed that there were various interventions as light therapy, melatonin, acupressure, social activity, education and herbal medicine to promote sleep disorders for people with dementia. The various interventions showed varied effect to promote sleep, none of the interventions was convincing, although other positive effects on agitation, circadian rhythm and day- time wake was discovered.  The conclusion of this study is that more research is needed in different interventions to promote sleep disorders for older people with dementia.  The goal of the measures is to improve quality of sleep, quality of life and recovery. Nurses can improve quality of sleep in patients with non-pharmacological interventions. Sleep hygiene, social activities and increase exposure of sunlight and bright light is first choice to treat sleep disorders among persons with dementia.

Sömnen har en rehabiliterande och återuppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vårt liv i sömn. Under perioder då individen utsätts för stora påfrestningar blir sömnen ännu viktigare. Att vara patient och vårdas på ett sjukhus anses vara en påfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja god sömn hos patienterna. Detta är en deskriptiv litteraturstudie där data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar. Resultaten visar att patienterna upplevde sömnstörningar under sjukhusvistelsen, vilket resulterade i förlängd insomningstid, nattliga uppvaknanden och kortare sömnperioder. Patienterna upplevde då sin sömn som oregelbunden. Orsakerna till detta var många som exempelvis störande miljö samt emotionella faktorer. Omvårdnadsåtgärder som musik, tyst tid samt avslappning och bildspråk kan tillämpas för att främja en god sömn hos patienterna. Sjuksköterskan har en viktig funktion när det gäller att ta reda på patienternas upplevelser av sömnstörningar för att kunna sätta in lämpliga omvårdnadsåtgärder.

Sömn beskrevs som övergående, återkommande tillstånd av förändrad förnimmelse av omgivningen. Tidigare publicerad forskning visade att sömnproblem kunde leda till försämrad livskvalitet och följderna kunde misstolkas som demens. I distriktssköterskans uppgifter ingick att stödja delaktighet och egenvårdsförmåga hos individer med nedsatt förmåga till egenvård. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner kunde stödja äldre att uppleva tillfredsställande sömn. Metoden var litteraturstudie där 18 artiklar efter kritisk granskning inkluderades. Med hjälp av konventionell innehållsanalys identifierades koder ur materialet. Dataanalysens resultat presenterades i fyra huvudkategorier med icke farmakologiska interventioner tillämpbara för distriktssköterskan i arbetet att främja äldres sömn. Av betydelse var information, råd och stöd till individen med målet att utveckla copingstrategier för att hantera sömnproblem. Exponering för ljud och ljus samt musik var faktorer med inverkan på sömn. Fysisk aktivitet och olika metoder av massage- och tryckterapi hade betydelse för sömnen. Distriktssköterskans handledning och stöd till personal skapade förutsättningar för ett hälsosamt åldrande och förbättrat välbefinnande.