Bakgrund  Sömn är ett grundläggande behov hos människan då det utgör en viktig del av den fysiska och psykiska återhämtningen. En bristande sömn har visat sig kunna ge en rad olika följder, kortsiktiga såväl som långsiktiga. Bland annat kan immunförsvaret påverkas negativt av otillräcklig sömn. Intag av alkohol, nikotin och koffein samt brist på motion är exempel på faktorer som kan försämra förutsättningarna för god sömn. Forskning har visat att patienters sömn kan påverkas av att vara inlagd på sjukhus. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av sömn på sjukhus. Metod Detta arbete är utformat som en icke-systematisk litteraturöversikt. Översikten grundades på 17 vetenskapliga originalartiklar, som alla inhämtats via databaserna PubMed och CINAHL. Både artiklar utförda med kvalitativ- och kvantitativ metod inkluderades. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning och endast artiklar som bedömdes ha hög- och medelhög kvalitet inkluderades. Materialet analyserades utifrån en integrerad analys och sorterades med hjälp av färgkodning. Resultatet av litteraturöversiktenredovisades utifrån fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier, som alla identifierades under dataanalysprocessen.  Resultat Resultatet visade att patienters upplevelser av sömn på sjukhus var varierande. Patienter upplevde generellt att sömnen påverkades av sjukhusvistelsen och i många fall uppgavs en störd och försämrad sömn. Bland annat påverkades sömnen av faktorer i vårdmiljön samt av olika psykologiska- och fysiologiska faktorer. Olika ljud, nattliga omvårdnadsåtgärder och stark smärta var tre huvudsakliga faktorer som upplevdes påverka sömnen negativt. Slutsats Denna litteraturstudie visade att sjuksköterskan och annan vårdpersonal utgjorde en central del av de faktorer som patienter framförallt upplevde som sömnstörande. Genom att sjuksköterskan tar del av patienters upplevelser, kan insikt ges kring vilka sömnfrämjande åtgärder som potentiellt kan behöva vidtas för att i förlängningen öka patientens välmående och hälsa. Sjuksköterskan har sammanfattningsvis potential att förbättra patienters möjlighet till god sömn på sjukhus. / Background Sleep is a basic human need as it is an important part of the physical and mental recovery. A lack of sleep has been shown to have a number of different consequences, in short-term as well as long-term. Among other things, the immune system can be affected by insufficient sleep. Consumption of alcohol, nicotine and caffeine as well as lack of exercise are examples of factors that can impair the conditions for good sleep. Research has shown that patients' sleep can be affected by being hospitalized. Aim The aim of this literature review was to describe patients' experiences of sleep in hospitals. Method This study is designed as a non-systematic literature review. The study was based on 17 original scientific articles, all obtained from the databases PubMed and CINAHL. Both articles made with qualitative and quantitative methods were included. All articles underwent a quality review and only articles that were judged to be of high and medium quality were included. The material was analyzed based on an integrated analysis and sorted into categories using color coding. The results of this literature review were presented using four main categories with associated subcategories, all of which were identified during the data analysis process. Results The results showed that patients' experiences of sleep in hospital were varied. Patients generally experienced that sleep was affected by hospitalization and in many cases a disturbed and impaired sleep was reported. Among other things, sleep was affected by factors in the care environment as well as by various psychological and physiological factors. Different sounds, nocturnal nursing care and strong pain were three main factors that were perceived to affect sleep negatively. Conclusions This literature review showed that the nurse and other healthcare staff were a central part of the factors that patients mainly experienced as sleep disruptive. By taking part in patients' experiences, the nurse can be aware of what sleep promotion measures may potentially need to be taken to increase the patient's well-being and health in the long run. In summary, the nurse has the potential to improve patients' chances of good sleep in hospitals.

En deskriptiv litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka symtom vidsjukdomen fibromyalgi som lindrades av kognitiv beteendeterapi ochmindfulness. Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi minskade symtomensmärta, trötthet, ångest, depression, stelhet samt ger en förbättrad sömn.Mindfulness minskade symtomen smärta, depression samt ger en förbättrad sömn.Denna kunskap kan användas av sjuksköterskor i omvårdnaden av patienter medsjukdomen fibromyalgi. Resultatet tyder på att kognitiv beteendeterapi ochmindfulness kan vara ett alternativ till den farmakologiska behandlingen. / A descriptive literature review has been conducted to investigate the impact ofcognitive behaviour therapy and mindfulness on the symptoms of patients’suffering from fibromyalgia. The results showed that cognitive behavioraltherapy reduced pain, fatigue, anxiety, depression; stiffness and improvedpatients’ sleep patterns. Nurses’ awareness of the impact of cognitive behaviortherapy and mindfulness as alternative/ complementary treatments topharmacological drugs will be beneficial toward the treatment of fibromyalgia inthe future.

<p>Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.</p> / <p>Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.</p>

En betydande andel individer med bipolär sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. Sådana restsymtom är förenade med sänkt livskvalitet och förhöjd risk för återfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling är genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom interventioner riktade mot sömn och emotionsreglering. För detta syfte användes en single-subject design med upprepade mätningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen är genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom. Vidare forskning kring behandlingen är motiverad. / A significant proportion of persons diagnosed with bipolar disorder experience subclinical, residual symptoms between major episodes. Residual symptoms are associated with poor quality of life and increased risk of relapse. The current study aims at investigating whether a time limited, internet-based treatment targeting disturbed sleep and emotion regulation is feasible and successful in reducing residual depressive symptoms. Pertaining to this purpose, a single-subject design with repeated measures was used (n=4). Results show that the treatment is feasible and, for some individuals, can lead to a decrease in depressive symptoms. Future studies regarding this treatment are warranted.

Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem. / Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.

Bakgrund: Demenssjukdom påverkar de kognitiva funktionerna och varje år insjuknar ca 20000–25000 personer i en demenssjukdom. Sömnstörningar är vanliga och drabbar många vuxna men är speciellt påfrestande för personer med en demenssjukdom. Sömnlöshet eller sömnstörningar påverkar livskvaliteten och hälsan på ett negativt sätt. Problem: Sömnproblematik är ett problemområde hos personerna med en demenssjukdom som kan leda till störningar i det vardagliga livet genom att yttra sig som oro eller förvirring eller förvärra Behavirol and Psycological Symtoms of Dementia (BPSD-symtom). En farmakologisk behandling av sömnstörningarna ger mer utmaningar då det kan medför sedering och fall. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av åtta kvantitativa studier, en kvalitativ studie och en mixad studie, utgör resultatet i detta examensarbete. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. Dessa var att främja sömnen via beröring, olika aktiviteter och olika aspekter i miljön hos personerna. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder kan användas för att främja sömnen och ett personcentrerat arbetssätt bör användas för att omvårdnadsåtgärderna ska gynna den enskilda individen. Författarna anser även att ytterligare forskning behövs inom området för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. / Background: Dementia affects cognitive functions and every year, about 20,000-25,000 people fall ill with dementia. Sleep disorders are common and affect many adults but are especially stressful for people with dementia. Insomnia or sleep disorders affect the quality of life and health in a negative way. Problems: Sleep problems are a problem area in people with a dementia disease that can lead to disturbances in daily life by manifesting as anxiety or confusion or worsening Behavioral and Psycological Symtoms of Dementia (BPSD-symptoms). A pharmacological treatment of the sleep disorders presents more challenges as it can lead to sedation and falls. Aim: The aim is to create an overview of nursing actions to promote sleep in people with dementia. Method: A general literature review consisting of eight quantitative studies, a qualitative study and one mixed study constitutes the result of this work. Results: The results revealed three categories for promoting sleep in people with dementia. These were to promote sleep through touch, various activities and various aspects of the environment in the people. Conclusion: Nursing measures can be used to promote sleep and a person-centered approach should be used to ensure that the nursing measures benefit the individual. The authors also consider that further research is needed in the field to improve the sleep of people with dementia.

Sömn är livsviktigt för att bibehålla hälsa och livskvalitet och innebär en period av återuppbyggnad samt återhämtning. Sömnens struktur förändras med stigande ålder, med en ökad fragmentering och mindre djupsömn. Äldre personer på särskilt boende (SÄBO) upplever en rad sömnstörningar med dagtrötthet och håglöshet som följd. Dessa sömnstörningar lindras i nuläget främst med sömninducerande- och lugnande läkemedel vilket leder till biverkningar och i förlängningen ytterligare sömnstörningar och försämrad livskvalitet. Äldre personer på SÄBO, vilka ofta lider av multisjuklighet och funktionsnedsättningar, har omfattande omvårdnadsbehov vilket kräver att sjuksköterskan har olika icke-farmakologiska åtgärder att tillgå för att främja sömnen hos dessa personer. / Sleep is essential to maintain health and quality of life, and involves a period of recovery. The architecture of sleep evolves with age, with increased fragmentation and less deep sleep as a result. Older persons living in residential facilities experience a range of sleep disorders, which results in daytime sleepiness and dysfunction. These sleep disorders are primarily treated with sleep inducing and sedative drugs, which results in side effects and may lead to further sleep disorders and a deterioration of quality of life. Older persons at SÄBO, who often suffer from comorbidities and disabilities, have extensive care needs, which require the registered nurse to have access to a range of non-pharmacological interventions to utilise, in order to promote sleep in these persons.

Mental suffering costs the society amounts of money every year due to sick leave, suicide and general production loss. Posttraumatic stress disorder (PTSD) is one of the conditions that can affect anyone who has experienced a traumatic event.  This thesis examines the positive experiences and limitations of the treatment form Imagery rehearsal therapy for war veterans’ post-traumatic nightmares. The results show that this treatment reduces post-trauma nightmares both in frequency and in intensity. It also improves the quality of sleep and reduces PTSD- and depression symptoms. However, veterans with multiple traumas as a basis for their PTSD may need more sessions of imagery rehearsal therapy. The results also indicate that the treatment also can show positive results in the reduction of the nightmare frequency and intensity in individuals who suffer from other types of traumatic nightmares than the war veterans had. / Psykiskt lidande kostar samhället stora summor årligen genom sjukskrivningar, självmord och allmänt produktionsbortfall. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett av dessa sjukdomstillstånd och kan drabba vem som helst som upplevt en traumatisk händelse. Detta examensarbete undersöker de positiva erfarenheterna av och begränsningarna hos behandlingsformen imagery rehearsal therapy vid posttraumatiska mardrömmar hos krigsveteraner. Resultatet visar att denna behandlingsform minskar posttraumatiska mardrömmar både i frekvens och i intensitet. Den förbättrar även sömnkvalitén, samt minskar PTSD-och depressionssymptom. Dock, så kankrigsveteraner med flera trauman som grund för deras PTSD behöva fler sessioner av imagery rehearsal therapy. Resultaten visar också att behandlingen även kan visa positiva resultat i minskning av mardrömmars frekvens och intensitet hos individer som lider av andra typer av traumatiska mardrömmar än de krigsveteranerna hade.

Bakgrund: Sömnstörningar är ett vanligt fenomen hos personer med demenssjukdom. Störningarna yttrar sig ofta genom upplevd trötthet under dagtid och osammanhängande sömn under natten. Sömnen är betydelsefull för återhämtningen och bidrar till en ökad livskvalitet.  Problem: Personer med demenssjukdom lider ofta av flera symtom som kan förvärras vid sömnbrist. Omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda för att främja sömnen för personer med demenssjukdom är bristande och behöver tydliggöras samt lyftas fram. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa-, mixade- samt kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade flera olika omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid sömnstörningar för att främja sömnen hos personer med demenssjukdom. De olika kategorierna som presenteras under resultatet är: Miljöns betydelse, kvalitetssäkra rutiner för sömn och vikten av beröring. Slutsats: Några generella slutsatser kunde inte dras då evidensen för omvårdnadsåtgärderna är låg och kräver mer forskning. Sömnen kunde dock främjas genom de omvårdnadsåtgärder som presenteras i resultatet. / Background: Sleep disorders are a common phenomenon in people with dementia. The disorders are often manifested by perceived fatigue during the day and incoherent sleep during the night. Sleep is important for recovery and contributes to an increased quality of life. Problem: People with dementia can suffer from several symptoms that can be worsened by a lack of sleep. Nursing interventions that can be used to promote sleep in people with dementia are deficient therefore, they need to be clarified and highlighted. Aim: The aim is to create an overview of nursing measures to promote sleep in people with dementia. Method: A literature review with qualitative-, mixed-and quantitative articles. Results: The results showed several different nursing interventions that can be applied in sleep disorders to promote sleep in people with dementia. The importance of the environment, quality-assured routines for sleep and the importance of touch. Conclusion: No general conclusions could be drawn as the evidence for nursing measures is low and needs more research. However, sleep could be promoted through the nursing measures presented in the development.

Background: Previous research shows that it is common for people with dementia to have sleep disturbances as a result of several different physical, mental, environmental and pharmacological factors that cause complex consequences for the person with dementia. These sleep disorders are for example, insomnia during the night, drowsiness during the day and circadian rhythm disorders. Sleep is a prerequisite for recovery and sleep disturbances lead to a disturbed sleep. Pharmacological treatments for dementia and sleep disturbances have a deficient effect and side effects. The nurse needs increased competence about which non-pharmacological nursing measures reduce sleep disorders and promote sleep for people with dementia. Aim: The aim is to create an overview of which nursing interventions promote sleep for people with dementia. Method: A literature review according to Friberg (2017) with six quantitative articles, five qualitative articles, and one article with mixed methods that constitute the result of this thesis. Results: The results show several nursing measures to promote sleep for people with dementia based on four categories; the importance of the environment to promote sleep, the importance of regular routines to promote sleep, promote sleep through physical activity and promote sleep through touch. Conclusion: The non-pharmacological nursing measures presented in the results are effective in promoting sleep for people with dementia. The nurse needs to be creative and open to new evidence-based nursing measures that promote sleep for people with dementia and to individualize nursing measures. / Bakgrund: Tidigare forskning visar att det är vanligt förekommande att personer med demens har sömnstörningar till följd av flera olika fysiska, psykiska, miljömässiga och farmakologiska faktorer som orsakar komplexa konsekvenser för personen med demens. Dessa sömnstörningar är till exempel sömnlöshet under nattetid, dåsighet på dagen och dygnsrytmstörningar. Sömnen är en förutsättning för återhämtning och sömnstörningar leder till en störd sömn. Farmakologiska behandlingar mot demens och sömnstörningar harbristfällig effekt och biverkningar. Sjuksköterskan behöver en utökad kompetens om vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som minskar sömnstörningar och främjar sömnen för personer med demens. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över vilka omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen för personer med demens. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2017) med sex kvantitativa artiklar, fem kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod som utgör resultatet i detta examensarbete. Resultat: I resultatet framkommer flera omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen för personer med demens utifrån fyra teman; miljöns betydelse för att främja sömnen, betydelsen av regelbundna rutiner för att främja sömnen, främja sömnen genom fysisk aktivitet och främja sömnen genom beröring. Slutsats: De icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärderna som presenteras i resultatet är effektiva för att främja sömnen för personer med demens. Sjuksköterskan behöver vara kreativ och öppen för nya evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen för personer med demens samt att individanpassa omvårdnadsåtgärder.