I detta examensarbete undersöktes mindfulnessbaserad stressreduktions eventuella påverkan på krigsveteraner som lider av posttraumatiskt stressyndrom. Ett stort antal krigsveteraner lider av posttraumatisk stress och därmed finns ett stort behov av metoder för rehabilitering. Mindfulness innebär att vara medveten och närvarande i nuet utan att döma eller värdera tankar och känslor som uppkommer både vid utövande ochi vardagen. Metoden har enligt tidigare forskning med andra målgrupper utgjort en bra grundvid stresshantering. Tillvägagångssättet i uppsatsen var systematisk litteraturstudie baserad på Forsberg och Wengströms(2008)granskningsmall. Syftet var att undersöka om mindfulness-baserad stressreduktion kan reducera posttraumatiskt stressrelaterade symptom hos krigsveteraner. Forskningsfrågorna var: Är mindfulnessbaserdstressreduktionen god rehabiliteringsmetod för krigsveteraner med ptsd? Hur påverkas krigsveteranerna vid utövande av mindfulness? Sökning gjordes i databaserna MEDLINE, CINAHL, ScienceDirect, Business Source Premier, WILEY, PsycArticles, Ltu Universitetbibliotek samt PMC. Resultatet indikerar att träning i mindfulness-baserad stressreduktion till viss del reducerar veteranernas stressymptom som depression, socioemotionella svårigheter, ångest och sömnproblem. Mindfulness har även god potential som metod att hjälpa och uppmuntra veteranerna till självhjälp med daglig träning hemmavid. Studien belyser behovet av fortsatt forskning och tillämpning.

<p>Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys. Resultaten från denna studie överensstämde med DSM- IV (1994) kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom. Antalet deltagare var för få för att kunna dra några generella slutsatser, men det var uppenbart att alla deltagare påverkades starkt och långsiktigt av sina krigsupplevelser. De var rädda att trauman ska upprepas och upplevde att de inte kunde lita på någon. Kvinnornas sätt att hantera trauman skiljer sig. Det föreslås mer forskning kring kvinnor som aktivt har deltagit i krig.</p>

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys. Resultaten från denna studie överensstämde med DSM- IV (1994) kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom. Antalet deltagare var för få för att kunna dra några generella slutsatser, men det var uppenbart att alla deltagare påverkades starkt och långsiktigt av sina krigsupplevelser. De var rädda att trauman ska upprepas och upplevde att de inte kunde lita på någon. Kvinnornas sätt att hantera trauman skiljer sig. Det föreslås mer forskning kring kvinnor som aktivt har deltagit i krig.

Mental suffering costs the society amounts of money every year due to sick leave, suicide and general production loss. Posttraumatic stress disorder (PTSD) is one of the conditions that can affect anyone who has experienced a traumatic event.  This thesis examines the positive experiences and limitations of the treatment form Imagery rehearsal therapy for war veterans’ post-traumatic nightmares. The results show that this treatment reduces post-trauma nightmares both in frequency and in intensity. It also improves the quality of sleep and reduces PTSD- and depression symptoms. However, veterans with multiple traumas as a basis for their PTSD may need more sessions of imagery rehearsal therapy. The results also indicate that the treatment also can show positive results in the reduction of the nightmare frequency and intensity in individuals who suffer from other types of traumatic nightmares than the war veterans had. / Psykiskt lidande kostar samhället stora summor årligen genom sjukskrivningar, självmord och allmänt produktionsbortfall. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett av dessa sjukdomstillstånd och kan drabba vem som helst som upplevt en traumatisk händelse. Detta examensarbete undersöker de positiva erfarenheterna av och begränsningarna hos behandlingsformen imagery rehearsal therapy vid posttraumatiska mardrömmar hos krigsveteraner. Resultatet visar att denna behandlingsform minskar posttraumatiska mardrömmar både i frekvens och i intensitet. Den förbättrar även sömnkvalitén, samt minskar PTSD-och depressionssymptom. Dock, så kankrigsveteraner med flera trauman som grund för deras PTSD behöva fler sessioner av imagery rehearsal therapy. Resultaten visar också att behandlingen även kan visa positiva resultat i minskning av mardrömmars frekvens och intensitet hos individer som lider av andra typer av traumatiska mardrömmar än de krigsveteranerna hade.

The aim of our study is to research what the future help-needs and expectations on the civilian society are among Swedish soldiers before they are sent on their first deployment abroad, especially to Afghanistan. The fact that Sweden sends soldiers to a warzone is something that is new nd research according the help-needs from the returning soldiers are missing. This study is based on a qualitative method where the data consists of four focus group interviews with at least two participants in each focus group from three different military bases in Sweden. The results indicate that the soldiers´expectations on the civilian society are low but that they would like to have more support from the civilian society. An important notice during the study, we encountered the fact that the participants in some way feel stigmatized. The results also show that they want the Swedish armed forces to be in charge and provide the care for the soldiers where health professionals involved have som military background. In the results found we also see that they are in different extent thinking and aware of the risks with deployment in Afghanistan and that they are thinking more on the physical risks rather than the psychological. One of the final conclusions is that if they really are stigmatized this might be a new group of people for the Swedish social services to work with.