Sömn är ett av människans mest grundläggande behov och att främja den tillhör sjuksköterskans ansvarsområden. Reducerad sömn kan leda till både psykiska och fysiska konsekvenser. Syftet med uppsatsen var att beskriva vad som kan påverka sömnen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Vald metod för uppsatsen var en litteraturstudie och arbetsmetoden utgick från Polit och Becks nio steg. Efter granskning med granskningsmallar, från Avdelningen för omvårdnad vid Karlstads universitet, valdes tolv artiklar att bilda uppsatsens resultat. Utifrån de resultat ur artiklarna som stämde överens med uppsatsens syfte eller frågeställningar skapades en huvudkategori och fem kategorier. Det som påverkade sömnen negativt var ångest och ofrivilliga tankar, störningar i andningsorganen och fysiologiska förändringar vid akut hjärt-kärlsjukdom. Det som däremot påverkade sömnen positivt var att patienten prioriterade sömn, utövade fysisk aktivitet och avslappning samt kände stöd utifrån. Genom besvarandet av syftet kan den här uppsatsen bidra till att öka förståelsen för sjukdomarnas komplexitet och förhoppningsvis underlätta för sjuksköterskan i arbetet med att främja patientens sömn.

No description available.

Sömnbrist för en patient på IVA är ett problem som kan ge både fysiska och psykiska symtom som oro, ångest, aggressivitet, hallucinationer, nedstämdhet och dessa tillstånd ger ofta en längre vårdtid för IVA-patienten bland annat. Miljön på IVA är intensiv med höga larmljud på diverse teknisk utrustning som är nödvändig för patienternas vård på sal och en rad olika aktiviteter som stör och avbryter patientens sömn dygnet runt. Cirka 20-60 % av alla IVA-patienter drabbas av ovanstående nämnda symtom och har en patient vårdats i respirator så är siffran 80 % risk att man drabbas. Patientgruppen som vårdas på IVA har antingen en livshotande sjukdom/tillstånd och livshotande svikt i vitala organ, transplanterade patienter, varit utsatt för trauma som ex. bilolycka, brännskada, förgiftningar etc. Denna patient grupp kräver högteknologisk vård 24 timmar om dygnet för att kunna överleva. Jag blev nyfiken och intresserad av att ta reda på vilka omvårdnadsåtgärder det finns för att sjuksköterskan skall kunna förebygga och lindra sömnbrist för IVA-patienten. Syftet med studien var därför att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska sömnbristen hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metoden som har använts är en litteraturöversikt. Resultatet visade sig att kombinationen öronproppar samt ögonbindel förbättrade sömnen för patienten men även att minskning av oljud på natten är en viktig faktor för en sjuksköterska skall tänka på. Det behövs dock mer forskning och utbildning om sömnbrist och dess risker samt bättre förebyggande åtgärder för intensivvårds-patienten så att sjuksköterskan skall kunna upptäcka och förstå risken med sömnbrist och tidigt minska att det uppstår.

Bakgrund: Sömnproblematik är vanligt förekommande. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning uppger sig ha problem och av dessa har åtta till tolv procent sömnstörningen insomni. Den behandlingsform som är mest evidensbaserad är kognitiv beteendeterapi för insomni, men den mest förekommande behandlingen är läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med insomni. Metod: Litteraturöversikt användes som metod och inkluderade nio artiklar med kvalitativ och en artikel med mixad metod. Databaser som användes var Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades samt analyserades med stöd av Fribergs granskningsfrågor. Resultat: Resultatet presenterades i fem teman: 1.Negativ påverkan på vardagen 2.Känslan av att inte vara förstådd 3.Oro 4.Förståelse för behovet av god sömn 5.Längtan efter att bli botad.  Diskussion: Resultatet har diskuterats i förhållande till bakgrund, tidigare forskning samt Hendersons omvårdnadsteori. Några ämnen som diskuteras är sömnhygien, psykiatrisk komorbiditet och nattskiftsarbete. Hendersons teori fokuserar på sjuksköterskans ansvarsområden och patientens behov.

Introduktion/Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov. Det är sedan tidigare känt att sömnstörningar på sjukhus är vanligt förekommande och kan ha en negativ effekt på patienters hälsa. Sjuksköterskor arbetar patientnära därmed är det av betydelse att de har god kunskap kring sömn och vilka insatser som är effektiva och användbara i det dagliga mötet med dessa patienter. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner vid sömnstörning hos vuxna patienter på sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie följde Polit och Becks (2021) nio steg. Cinahl och PubMed användes för att få fram relevanta artiklar, även manuella sökningar gjordes. Resultat: Litteratursökningen resulterade i tio artiklar som användes för att besvara syftet, sju av dessa var kvantitativa, två kvalitativa och en mixad metod. Flertal interventioner kunde identifieras, bland annat öronproppar och ögonmask. Interventionerna sammanställdes och redovisas genom olika rubriker; Miljöanpassning som intervention, Avslappning som intervention och Individanpassad planering som intervention. Slutsats: Det finns ett flertal omvårdnadsinterventioner som kan användas vid sömnstörningar. Dessa kan enkelt implementeras av sjuksköterskan och kräver inte heller någon specialistutbildning.

No description available.

Bakgrund: I Sverige finns det idag omkring 130 000–150 000 personer som har demenssjukdom och fler personer beräknas insjukna. Sömnstörningar relaterat till demenssjukdom är vanligt och beror dels på förändringar i hjärnan och dels på läkemedelsrelaterade orsaker. Sömnstörningar blir svårare desto längre sjukdomen fortskrider. Problem: Sömnstörningarna leder till nedsatt psykiskt och fysiskt välbefinnande. Sömnstörningar behandlas ofta med läkemedel på vård- och omsorgsboende men det är sällan tillräckligt, utan medför biverkningar och fortsatta sömnstörningar. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan främja sömnen hos personer med demenssjukdom på vård- och omsorgsboende. Metod: En allmän litteraturöversikt inkluderande tio kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman som kan främja sömn hos personer med demenssjukdom: Främja sömnen med hjälp av beröring, Främja sömnen med hjälp av aktivitet och sysselsättning samt Främja sömnen med hjälp av åtgärder i miljön. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder kan främja sömn hos personer med demenssjukdom, och kan vara ett alternativ istället för sederande läkemedel. Samtidigt krävs en lyhördhet hos de som vårdar personer med demenssjukdom för vad som skulle fungera hos den enskilde.

Allt fler rapporter visar att sömnrubbningar och sömnbrist ökar inom alla åldersgrupper i samhället, och att den största ökningen återfinns bland barn och ungdomar. Sömnbrist inverkar negativt på barns och ungdomars utveckling och kan öka risken för psykisk ohälsa. Det kan därför anses alarmerande att förskrivningen av sömnmedel och antidepressiva mediciner ökar inom gruppen. 24h samhället är här för att stanna och skapar nya problem genom att uppmuntra till nya vanor och förändringar av sociala mönster. Den förändringen verkar i större utsträckning påverka barn och ungdomar än de äldre. Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av sömnbesvär hos ungdomar som söker till Barn- och ungdomspsykiatrin i Danderyd, och att undersöka i hur stor utsträckning vården uppmärksammar problemet. En av författaren genomförd enkätundersökning pekar på att sömnproblemen är väl utbredda bland de ungdomar som söker till Barn och Ungdomspsykiatrin. I genomsnitt uppger respondenterna att de upplever sju olika typer av sömnstörningar, medan bara två av ungdomarna inte upplever några sömnproblem alls. En jämförande journalsökning av nybesök utfördes som tyder på att sömnstörningar sällan bedöms som så allvarliga att de kräver åtgärder. Författaren drar slutsatsen att det växande problemet med sömnstörningar inte uppmärksammas inom barn och ungdomspsykiatrisk vård i den utsträckning som är nödvändigt. Vidare att psykiatrin är i behov av att utveckla sin kompetens att kartlägga och bedöma svårighetsgraden av sömnproblem, samt att diagnosticera och erbjuda evidensbaserad behandling.

Sömn är ett grundläggande behov som behöver tillgodoses för att hälsa ska kunna uppnås. Sömnbrist kan leda till ett flertal sjukdomar, en försämrad läkningsprocess samt ett nedsatt immunförsvar. Det ligger i sjuksköterskans ansvarsområde att skapa goda förutsättningar för sömn. Sjuksköterskor utrycker att de saknar utbildning för att kunna skapa förutsättningar för god sömn. Syftet med denna uppsats var att identifiera patientupplevda faktorer som påverkade patienternas sömn under sjukhusvistelsen. Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar både kvalitativa samt kvantitativa. Miljöfaktorer identifierades som störande sömnfaktorer. Det innefattade bland annat ljud och ljus. Det framkom att patientsalar hade en koppling till sämre sömnkvalité. Dessutom visade det sig att vårdpersonal väckte patienter för att utföra kontroller och undersökningar under olämpliga tider. Patienterna hade svårt att anpassa sig till sjukhusets dagsschema och besökstiderna ansågs som störande. Det framkom även att faktorer inifrån påverkade sömnen under sjukhusvistelsen, såsom oroväckande tankar kring sin sjukdom. En diskussion fördes om olika metoder för att motverka ogynnsamma faktorer och dess effekter på sömnen. Det diskuterades även om de positiva och negativa aspekterna angående patientsalar och patientrum. Slutligen diskuterades sjukhusrutiner och hur det prioriteras kring sömnen inom vården.

Background: Dementia is a common widespread disease, which is characterized by cognitive impairment due to damage to the brain. The disease cannot be remedied, and the treatment consists of relieving the symptoms and nursing care actions. Previous research has shown that sleep disruption frequently occurs in persons with dementia and can affect other aspects such as quality of life, physical and mental health. Sleep is a central component for physically and mental regaining, as well as recovery, and falls within the remit of the nursing profession. There is evidence supporting that sleep disruption has an impact in persons with dementia, which further gives opportunity to more closely investigate the meaning of nursing care actions, not including drug treatment. Aim: The aim is to describe the meaning of nursing care actions on sleep in persons with dementia living in nursing homes. Method: A literature review which included 12 articles, of which 11 had a quantitative method and 1 qualitative method. Results: Several nursing care actions had impact on sleep, related to three themes of sleep: The meaning of nursing care actions for (1) sleep quality, (2) sleep measured by time and (3) decreased nightly activity and increased daily awakeness. Conclusion: A number of nursing care actions showed a positive meaning for multiple aspects of sleep. Although there is still a need for further research, in order to ensure enough evidence to ascertain a general conclusion; for the impact of nursing care actions on sleep in persons with dementia.