Spelling suggestions: "subject:"hjärtkärlsjukdomar"" "subject:"hjärtochkärlsjukdomar""
1 |
Sömnpåverkan hos patienter med hjärt-kärlsjukdom : en litteraturstudieEngström, Maria, Karlsson, Sara January 2011 (has links)
Sömn är ett av människans mest grundläggande behov och att främja den tillhör sjuksköterskans ansvarsområden. Reducerad sömn kan leda till både psykiska och fysiska konsekvenser. Syftet med uppsatsen var att beskriva vad som kan påverka sömnen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Vald metod för uppsatsen var en litteraturstudie och arbetsmetoden utgick från Polit och Becks nio steg. Efter granskning med granskningsmallar, från Avdelningen för omvårdnad vid Karlstads universitet, valdes tolv artiklar att bilda uppsatsens resultat. Utifrån de resultat ur artiklarna som stämde överens med uppsatsens syfte eller frågeställningar skapades en huvudkategori och fem kategorier. Det som påverkade sömnen negativt var ångest och ofrivilliga tankar, störningar i andningsorganen och fysiologiska förändringar vid akut hjärt-kärlsjukdom. Det som däremot påverkade sömnen positivt var att patienten prioriterade sömn, utövade fysisk aktivitet och avslappning samt kände stöd utifrån. Genom besvarandet av syftet kan den här uppsatsen bidra till att öka förståelsen för sjukdomarnas komplexitet och förhoppningsvis underlätta för sjuksköterskan i arbetet med att främja patientens sömn.
|
2 |
Hur förhåller sig Fysisk aktivitet och Vo2max till riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdomar?Ekblom, Elin, Ståhlberg, Linda January 2007 (has links)
<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med denna studie var att studera hur olika nivåer av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhåller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjärt-kärlsjukdom (CVD). Därutöver var syftet att, om möjligt, utifrån erhållna resultat sammanställa rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhålla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD.</p><p>Är det VO2max-värdet i sig, som både kan vara genetiskt-, tränings- och sjukdomsbetingat, eller är det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-värde som är av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD?</p><p>Metod</p><p>Studien baserades på 1851 svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år utvalda från ett redan insamlat datamaterial från tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestämdes genom en enkätfråga i respektive studie och delades in i tre nivåer. VO2max beräknades via ett submaximalt cykeltest eller mättes via ett maximalt löptest. Tolv välkända riskfaktorer för CVD erhölls utifrån enkätsvar eller medicinska testresultat. För analys av den fysiska aktivitetens och VO2max betydelse för varje riskfaktor, gjordes en binär regressionsanalys med kontroll för fysisk aktivitetsgrad, VO2max samt olika kontrollvariabler. Vid varje analys erhölls en oddskvot med 95 % konfidensintervall som beskrev hur risken att erhålla respektive riskfaktor varierade mellan de olika fysiska aktivitetsgrupperna då VO2max hölls konstant.</p><p>Resultat</p><p>Huvudresultaten i denna studie visade att VO2max hade ett starkare samband än fysisk aktivitet med minskad risk för utfall av enskilda riskfaktorer för CVD. Däremot hade en hög fysisk aktivitetsgrad, motsvarande en belastning som bibehöll/ökade VO2max, liknande betydelse som VO2max för reducering av den generella risken för riskfaktorer för CVD. Fysisk aktivitet på lägre belastningsnivåer uppvisade inte samma signifikanta resultat.</p><p>Slutsats</p><p>Både högre nivåer av fysisk aktivitet och ett högre värde på VO2max har betydelse för reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD och i förlängningen utfall av sjukdom i främst CVD. Därför bör hänsyn tas till båda variablerna då hälsopreventiva och hälsopromotiva rekommendationer utformas.</p>
|
3 |
Hur förhåller sig Fysisk aktivitet och Vo2max till riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdomar?Ekblom, Elin, Ståhlberg, Linda January 2007 (has links)
Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att studera hur olika nivåer av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhåller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjärt-kärlsjukdom (CVD). Därutöver var syftet att, om möjligt, utifrån erhållna resultat sammanställa rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhålla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD. Är det VO2max-värdet i sig, som både kan vara genetiskt-, tränings- och sjukdomsbetingat, eller är det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-värde som är av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD? Metod Studien baserades på 1851 svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år utvalda från ett redan insamlat datamaterial från tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestämdes genom en enkätfråga i respektive studie och delades in i tre nivåer. VO2max beräknades via ett submaximalt cykeltest eller mättes via ett maximalt löptest. Tolv välkända riskfaktorer för CVD erhölls utifrån enkätsvar eller medicinska testresultat. För analys av den fysiska aktivitetens och VO2max betydelse för varje riskfaktor, gjordes en binär regressionsanalys med kontroll för fysisk aktivitetsgrad, VO2max samt olika kontrollvariabler. Vid varje analys erhölls en oddskvot med 95 % konfidensintervall som beskrev hur risken att erhålla respektive riskfaktor varierade mellan de olika fysiska aktivitetsgrupperna då VO2max hölls konstant. Resultat Huvudresultaten i denna studie visade att VO2max hade ett starkare samband än fysisk aktivitet med minskad risk för utfall av enskilda riskfaktorer för CVD. Däremot hade en hög fysisk aktivitetsgrad, motsvarande en belastning som bibehöll/ökade VO2max, liknande betydelse som VO2max för reducering av den generella risken för riskfaktorer för CVD. Fysisk aktivitet på lägre belastningsnivåer uppvisade inte samma signifikanta resultat. Slutsats Både högre nivåer av fysisk aktivitet och ett högre värde på VO2max har betydelse för reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD och i förlängningen utfall av sjukdom i främst CVD. Därför bör hänsyn tas till båda variablerna då hälsopreventiva och hälsopromotiva rekommendationer utformas.
|
4 |
VAR RÄDD OM DITT HJÄRTA, SLUTA RÖKA! - EN LITTERATURSTUDIE OM FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖR RÖKPREVENTION RELATERAD TILL HJÄRT- KÄRLSJUKDOMKertesz, Madeleine, Noghi, Gabriela January 2009 (has links)
Rökning är den vanligaste yttre orsaken till hjärt- kärlsjukdom och förtidig död. Trots att befolkningen är medveten om konsekvenserna av rökning fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem för samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta mer preventivt. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska vilka åtgärder sjuksköterskan kunde tillhandahålla för att stödja patienter med hjärt- kärlsjukdom i rökavvänjningsprocessen. Metoden var en litteraturstudie, som grundar sig på Goodmans sju steg. Resultatet bygger på tio både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultaten visar vilka åtgärder sjuksköterskan kan tillhandahålla i rökavvänjningsprocessen. Dessa åtgärder är sjuksköterskans stöd, samtal, information, uppföljning och kartläggning av risker för återfall. Även om nikotinersättningsmedel och antidepressivt läkemedel används har sjuksköterskan en aktiv roll i processen. Några av dessa metoder kan kombineras beroende på individuella behov och detta ger god effekt för rökfrihet. Den lämpligaste miljön för att börja med rökavvänjning är sjukhuset. / Smoking is the most common external cause of cardio- vascular disease and early death. Though the population is aware of the consequences of smoking many people continue to smoke. This has become a big problem for the communities so medical care has begun to work more preventively. The purpose of this literature study was to investigate which measure the nurse can supply to support the patients with cardio- vascular diseases on smokingcessation process. The method was a literature study, based on Goodmans seven steps. The results are based on ten both qualitative and quantitative scientific articles. The results showed which measure the nurse can support on the anti smoke process. These measures are the nurse’s support; conversation, information, follow-up and mapping of risk for relapse. Even if nicotine replacements and antidepressive medicine are used the nurse have active role i the process. Some of the methods could be combined depending on individual needs and they had a good effect. The best place to start an anti smoke cure is in the hospital.
|
5 |
Personers erfarenheter av en hälsosam vardag efter hjärtinfarkt : En litteraturöversikt med kvalitativ design / People's experiences of a healthy everyday life after a heart attack : A literature review with qualitative designMohlin, Linn, Ringius, Linnea January 2023 (has links)
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig hjärt-kärlsjukdom som årligen drabbar många personer i Sverige och internationellt. Livsstilsförändringar är en viktig del av sekundärpreventionen för att minska risken för att återinsjukna. Svårigheter med att genomföra livsstilsförändringar ställer därmed höga krav på att vårdpersonal har adekvat kunskap i ämnet. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att genomföra livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningar utfördes i databaserna Cinahl och Medline och inkluderade artiklar publicerade mellan 2013-01-01 och 2023-03-03. Elva resultatartiklar analyserades utifrån Fribergs analysmetod i fem steg. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorin att påbörja en livsstilsförändring påvisar personers erfarenheter av förändrade kostvanor, fysisk aktivitet och att sluta röka. Vidare i resultatet framkom det hur en vilja att göra en förändring hade en betydande roll i genomförandet av livsstilsförändringar. Huvudkategorin externa resurser som påverkar livsstilsförändringar visar hur vården, familjen och rehabiliteringsprogram var externa stöd som påverkade personers förmåga till livsstilsförändring. Slutsats: Att genomföra livsstilsförändringar var krävande för personerna då erfarenheterna påverkas av viljan att genomföra förändringar samt externa resurser. Stöttning och information från vården hade en betydande roll för att lyckas genomföra livsstilsförändringar och där vårdpersonal är i behov av ytterligare kunskap. / Background: Heart attack is a common cardiovascular disease that annually affects many people in Sweden and internationally. Lifestyle changes are an important part of secondary prevention to reduce the risk of relapse. Difficulties in implementing lifestyle changes therefore place high demands on healthcare professionals to have adequate knowledge on the subject. Aim: To describe people’s experiences of implementing lifestyle changes after suffering a heart attack. Method: A literature review with qualitative method and inductive approach. Article searches were performed in the databases Cinahl and Medline and included articles published between 2013-01-01 and 2023-03-03. Eleven scientific articles were analysed based on Friberg´s analysis method in five steps. Result: The results revealed two main categories and seven subcategories. The main category of starting a lifestyle change shows people's experiences of changing dietary habits, physical activity and quitting smoking after the heart attack. Further in the results, it emerged how a willingness to make a change had a role in the implementation of lifestyle changes. The main category external resources that influence lifestyle changesshows how healthcare, family and rehabilitation programs were a form external support that influenced people's ability to change lifestyles. Conclusion: Making lifestyle changes was demanding for the people as the experiences are influenced by a desire to make a change and external resources. Support and information from healthcare professionals had a significant role in successfully implementing lifestyle changes and where healthcare professionals need additional knowledge.
|
6 |
Faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete med att motivera patienter medkranskärlssjukdom (Ischemisk hjärtsjukdom) till fysisk aktivitet : En litteraturöversikt utifrån sjuksköterskans perspektiv / Factors affecting nurses' work to motivate patients with coronary heart disease (Ischemic heart disease) to engage in physical activity : A literature review from a nurse’s perspectiveAndersson, Hanifa, Alasawi, Hiba January 2020 (has links)
Background: About 17 million people die of cardiovascular disease in the world each year, of which almost 25% are sudden cardiac death. Cardiovascular disease deaths are a global public health problem. Although cardiovascular disease mortality has decreased in recent years, cardiovascular disease is still the dominant cause of death in Europe for both men and women. Coronary heart disease is one of the common types of Cardiovascular diseases that can in some untreated cases lead to heart attack. Changes in mortality are explained by changes in lifestyle such increased physical activity, healthy diet and improvement in treatment strategies. Physical inactivity is one of the many risk factors for coronary heart disease. The disease can be prevented by för instance engaging in physical activities. Aim: The purpose of the study was to describe what factors affect nurses' work in motivating cardiac and coronary heart disease patients to physical activity. Method /Design: A literature review was conducted based on both qualitative and quantitative articles. Results: Three main themes and seven sub themes were identified; Nurses 'approach, nurses' knowledge and external factors. Increasing the nurse's knowledge and skills, communication and attitudes, person-centred work, health education, use of various tools as well as lack of time and resources in the behaviour change process played an important role in nurses health promotion work in motivating patients with cardiac and coronary heart disease to physical activity. Conclusion: Nurses' encourage health promotion by motivating patients with coronary heart disease to physical activity and lifestyle change on various factors. It has been found that these factors have both positive and negative effects on the patient's behaviour change process. Nurses' knowledge, nurses’ approach and other external factors are of great importance for directly affecting the patient's process of lifestyle change. / Cirka 17 miljoner personer dör i hjärt-kärlsjukdomar i världen varje år, varav nästan 25% är plötslig hjärtdöd. Dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar är ett globalt folkhälsoproblem. Trots att dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar har minskat de senaste åren är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den dominerande dödsorsaken i Europa för både män och kvinnor. Kranskärlsjukdomar är en av de vanliga typerna av hjärt-kärlsjukdomar som kan vid obehandlade fall leda till hjärtinfarkt. Förändringar i dödlighet förklaras av förändringar i levnadsvanor såsom ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och förbättring i behandlingsstrategier. Fysisk inaktivitet är en av många riskfaktorer för kranskärlssjukdomar. Den är relaterade till livsstil som går att påverka.
|
7 |
A Machine Learning Approach to the analysis of mortality in patients with cardiovascular diseasesAldamiz Orcajo, Juan Miguel January 2021 (has links)
Cardiovascular diseases (CVDs) are the main cause of mortality worldwide, counting for a third of world demises. Consequently, early detection and underlying factors of these pathologies can play a critical role in successful treatments. Many researchers have applied machine learning (ML) for mortality risk estimation in CVDs. However, this is difficult due to their complex and multifactorial nature and the lack of large, unbiased data collections. This thesis holds statistical analysis results and a binary classification model for CVDs mortality prediction based on the ESCARVAL-RISK study, a large cohort study (54,678 patients) running from January 2008 until December 2012. This study faces highly imbalanced classes that may lead to classification models with low specificity and sensitivity. This work proposes several ways to balance classes, including hyperparameter optimization and sample techniques tested over 15 different classification algorithms to overcome the problem. While the specificity is low, the proposed approach using SHapley Additive exPlanations (SHAP) identifies factors that may be optimal targets for intensified preventive interventions. / Kardiovaskulära sjukdomar är den främsta dödsorsaken i världen och står för en tredjedel av alla dödsfall i världen. Därför kan tidig upptäckt och underliggande faktorer för dessa sjukdomar spela en avgörande roll för framgångsrika behandlingar. Många forskare har tillämpat maskininlärning (ML) för uppskattning av dödlighetsrisker vid hjärt- och kärlsjukdomar. Detta är dock svårt på grund av deras komplexa och multifaktoriella natur och bristen på stora, opartiska datainsamlingar. Denna avhandling innehåller statistiska analysresultat och en binär klassificeringsmodell för att förutsäga dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar baserat på ESCARVAL-RISK-studien, en stor kohortstudie (54 678 patienter) som pågick från januari 2008 till december 2012. I studien finns mycket obalanserade klasser som kan leda till klassificeringsmodeller med låg specificitet och känslighet. I detta arbete föreslås flera sätt att balansera klasserna, inklusive optimering av hyperparametrar och provtagningstekniker som testats över 15 olika klassificeringsalgoritmer för att lösa problemet. Även om specificiteten är låg identifierar den föreslagna metoden med hjälp av SHapley Additive exPlanations(SHAP) faktorer som kan vara optimala mål för intensifierade förebyggande insatser.
|
Page generated in 0.0299 seconds