It is estimated that 25 % of children suffer from sleeping disorders. This is worrying as sleep is essential for children's health and is required for normal development of both body and brain. When changes in sleep hygiene are not sufficient to improve sleep, there is a need for pharmacological options. One of those is to use the endogenous substance melatonin, which for instance controls the body's sleep/wake phases. In Sweden the use of exogenous melatonin as a hypnotic for children has increased significantly in recent years. The aim of this study was to examine the existing evidence for the use of melatonin in children with sleeping disorders.  In this literature review clinical studies, in which melatonin's efficacy in children with sleeping disorders is evaluated, have been analyzed. The studies were found by searching the data base PubMed.  Earlier sleep onset, shortened sleep onset latency, extended total sleep time and an earlier DLMO (dim light melatonin onset, the time when plasma melatonin levels reaches 10 pg/ml) were endpoints used in the majority of the studies. Most of the results for these sleep-specific parameters show a statistically significant improvement in melatonin treated subjects compared with placebo treatment. This is also confirmed by results from questionnaires. No dose-response relationship was found from analysis of the studies. Overall, the results show that melatonin has a good effect on sleeping disorders and that adverse effects that occur are mild.  The conclusion is that there is strong evidence for the use of melatonin for sleepingdisorders in children and that the increased use of melatonin can be motivated by this.

Bakgrund: Sömnen är ett av människans viktigaste basala behov och är en förutsättning för kroppens återhämtning. Hos personer med demenssjukdom råder hög förekomst av sömnstörningar, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Det är sjuksköterskors ansvara att bedöma och identifiera eventuella sömnstörningar för att sedan kunna planera och utföra eller initiera lämpliga metoder som kan främja sömn. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömn hos personer med demenssjukdom. Metod: Metodvalet kom att bli en litteraturstudie som följer Polit och Becks (2016) niostegsstruktur. Databaserna CINAHL och PubMed användes vid sökning efter relevanta artiklar. Databassökningen genererade tio vetenskapliga artiklar varav åtta kvantitativa, en kvalitativ samt en mixed-method. Resultat: Databearbetningen och analysen gav ett resultat med följande tre huvudteman: stimulering av kroppsliga funktioner, utbildning riktad till vårdgivare och parallell genomföring av flera sömnfrämjande metoder samt två subteman. Slutsats: Sjuksköterskor kan främja sömn hos personer med demenssjukdom genom att utföra eller initiera olika sömnfrämjande metoder: fysisk aktivitet, massageterapi, akupressur, ökad ljusexponering, aromaterapi, olika utbildningsprogram för vårdgivare eller genom att parallellt genomföra flera sömnfrämjande metoder.

<p>Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap om och förståelse för sömnstörningar bland gymnasieelever. De forskningsfrågor som varit centrala i studien är; Hur beskriver ett urval av intervjupersoner sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever? Vad nämner intervjupersonerna som tänkbara orsaker till sömnstörningarna?</p><p>Vilka eventuella konsekvenser nämner intervjupersonerna att sömnstörningar kan ha? Vad tror intervjupersonerna eventuellt behövs för att eleverna som lider av sömnstörningar ska kunna komma till rätta med sina problem? Uppsatsen har haft en kvalitativ design och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört fyra teman: skolan, familj/hemsituation, fritid/kompisar och självbild. Tre elever, en skolkurator, en studievägledare och en lärare har berättat om sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever. Resultatet har presenterats utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk position. Analysen har haft sin grund i det systemteoretiska/interaktionistiska, kognitiva samt biologiska perspektivet, vilket gett den ett multidimensionellt perspektiv. Uppsatsens resultat har visat att flera av intervjupersonerna uppfattade problemet som vanligt förekommande, vilket överensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Vidare upplevde samtliga intervjupersoner att sömnstörningar var förknippat med stress. Meningarna skiljde sig dock i frågan om vad stressen beror på. Några av de bidragande faktorer som nämndes var hemsituationen, skolans krav, egna krav och relationer.</p>

Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap om och förståelse för sömnstörningar bland gymnasieelever. De forskningsfrågor som varit centrala i studien är; Hur beskriver ett urval av intervjupersoner sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever? Vad nämner intervjupersonerna som tänkbara orsaker till sömnstörningarna? Vilka eventuella konsekvenser nämner intervjupersonerna att sömnstörningar kan ha? Vad tror intervjupersonerna eventuellt behövs för att eleverna som lider av sömnstörningar ska kunna komma till rätta med sina problem? Uppsatsen har haft en kvalitativ design och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört fyra teman: skolan, familj/hemsituation, fritid/kompisar och självbild. Tre elever, en skolkurator, en studievägledare och en lärare har berättat om sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever. Resultatet har presenterats utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk position. Analysen har haft sin grund i det systemteoretiska/interaktionistiska, kognitiva samt biologiska perspektivet, vilket gett den ett multidimensionellt perspektiv. Uppsatsens resultat har visat att flera av intervjupersonerna uppfattade problemet som vanligt förekommande, vilket överensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Vidare upplevde samtliga intervjupersoner att sömnstörningar var förknippat med stress. Meningarna skiljde sig dock i frågan om vad stressen beror på. Några av de bidragande faktorer som nämndes var hemsituationen, skolans krav, egna krav och relationer.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad &amp; sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen. Det hela tyder på att det är mycket som behöver förbättras i vården, men vården är ett komplext område att förändra. / Background: Sleep is very important for recovery during illness and the preservation of good health. The hospital environment is many times different from the patient’s normal world and the patients' ability to influence their sleep situation is often small. Aim: The aim of this study was to illustrate the factors that adult patients experiencing disruptive for their sleep during hospitalization. Methods: This literature study is based on twelve scholarly articles. These articles were reviewed, analyzed and summarized. Results: The study showed that there were several factors that patients experienced as disturbing for their sleep during hospitalization. It was also shown to be disagreement about how much the hospital stay influenced on the sleep. The factors that were identified in this study are presented under the following categories: medical factors, nursing care and nursing factors, environmental factors and personal factors. Conclusion: This study shows that the activity today and the rules governing the health care contribute to patients’ experience of difficulties to sleep during hospitalization. It all indicates that much improvement is needed in the health care, but it is a complex area to change.

The role of emotional regulation as a predictor for forthcoming sleep disturbances was investigated within the Prospective Investigations on Psychological Processes for Insomnia (PIPPI) study. Participants were classified to one of four sleep groups in accordance with a classification algorithm based on self report-data on nighttime symptoms, daytime symptoms, and sleep disorders other than insomnia. Measures of baseline emotional regulation were then examined as a predictor for follow-up sleep group affiliation. The results indicate that emotional regulation is a non-significant predictor of forthcoming sleep disturbances, also when individual sleep group-movements are controlled for. It is suggested that models on how sleep disturbances evolve are revised, that measures of emotional regulation are refined, and that a person oriented approach is adopted. / Betydelsen av emotionell reglering som prediktor för kommande sömnstörningar undersöktes inom projektet "Prospektiva undersökningar på psykologiska processer rörande insomni". Baserat på självrapporteringsdata för nattidssymptom, dagtidssymptom och andra sömnstörningar än insomni, klassificerades deltagarna till en av fyra sömngrupper i enlighet med en klassificeringsalgoritm. Baslinjedata för emotionell reglering undersöktes sedan som prediktor för sömngruppstillhörighet vid uppföljningsmätningen. Resultatet indikerar att emotionell reglering inte är en signifikant prediktor för kommande sömnstörningar, detta även när individuella förflyttningar mellan sömngrupper tas i beaktande. Det föreslås att modeller för hur sömnstörningar utvecklas revideras, att mått för emotionell reglering förfinas samt att en personorienterad ansats antas.

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vuxna cancerpatienters psykosociala behov utifrån tidigare forskning, samt att identifiera psykiatriska aspekter som konsekvenser av cancerdiagnosen. Vidare ämnar syftet ringa in eventuella ouppfyllda behov hos vuxna cancerpatienter. Litteraturstudien består av 12 stycken utvalda vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration från en innehållsanalys. Resultatet visade att det föreligger flera psykosociala behov hos cancerpatienterna och att ångest, depression och sömnsvårigheter är vanligt förekommande problem som en följd av cancerdiagnosen och efterföljande behandling. Cancerpatienterna upplevde även till viss grad deras psykosociala behov som ouppfyllda och önskemål om utökade resurser förekom.

Bakgrund: Människor följer vanligen en 24-timmars dygnsrytm där ljus och mörker underlättar vakenhet under dagen respektive sömn under natten. Klockan tre- till fyratiden på morgonen så har dygnsrytmen nått sin bottennivå oberoende av sömnbehov. Därför innebär nattarbete en predisposition för sömnstörning på grund av kroppens fysiologi som styr dygnsrytmenSyfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förekomsten av sömnstörningar bland natt- och skiftarbetande sjuksköterskor.Metod: En litteraturstudie utfördes och femton kvantitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed, hämtades, valdes ut, granskades, analyserades och sammanställdes. Samtliga granskade artiklar baserade sitt resultat på självskattningsformulär ifyllda av kliniskt verksamma sjuksköterskor.Resultat: Resultatet indikerar ett starkt samband mellan sömnstörningar och nattarbete bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor som arbetat kontinuerligt nattarbete och skiftarbete med inkluderade nattpass led av antingen, sömnbrist, nedsatt sömnkvalitet, insomningsbesvär och kronisk trötthet.Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med konsekvent nattarbete eller skiftarbete med inkluderade nattpass, drabbas antigen av sömnbrist eller nedsatt sömnkvalitet. Detta indikerar att arbete under natten kan leda till någon typ av sömnstörning. / Background: Humans normally follow a 24-hour circadian rhythm where light and darkness facilitates wakefulness during the day respectively sleep during the night. The circadian rhythm reaches its bottom level between three and four in the morning regardless of the necessity of sleep. Because of this, night work means a predisposition to sleep disorders due to the body’s physiology that controls the circadian rhythm.Aim: The aim of this literature review was to illustrate the presence of sleep disorders among night and shift working nurses.Method: A literature study was conducted and fifteen quantitative scientific articles from the databases CINAHL and PubMed were retrieved, selected, reviewed analyzed aend complied. All the reviewed articles based their results using self-assssment forms completed by clinically active nurses. Results: The findings indicated a strong relationship between sleep disorders and night work among nurses. Nurses with continuous night work, or shiftwork with including night shifts, suffered of either; sleep deprivation, decreased sleep quality, insomnia or chronic fatigue. Conclusion: Nurses that work consequently during the night or work shifts with included night shifts, are affected by either sleep deprivation or decreased sleep quality. This indicates that work during the night can lead to some type of sleep disorder.

Björkegren E, Gröhn J. Vilka faktorer påverkar patienters sömn på sjukhus? En litteraturstudie.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2016.Bakgrund: Bra sömn är viktigt för tillfrisknad både psykiskt och fysiskt. Patienter sover dåligt på sjukhus och detta är ett underskattat och underbehandlat problem. Sjuksköterskor har ett ansvar i att främja sömnen hos patienterna. Olika faktorer påverkar patienternas sömn på sjukhus och är av värde att undersöka för att utveckla omvårdnad för att främja sömnen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och åtgärder som påverkade vuxna patienters sömn på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder påverkade patienternas sömn på sjukhus. Omgivningsfaktorer och åtgärder som påverkade var ljud, ljus, öronproppar, ögonmask, musik, temperatur, medicinska moment och omvårdnad. Personliga faktorer och åtgärder var smärta, sömnläkemdel, första nattens effekt, känslor och sjukdomar.Slutsats: Patienternas sömn påverkades på sjukhus av olika omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder. Dessa faktorer och åtgärder är viktiga att uppmärksamma för att kunna utföra omvårdnad för patienterna som gynnar sömnen under sjukhusvistelsen. Framtida verktyg för att bedöma patienternas subjektiva sömn samt riktlinjer för omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen är önskvärt.Nyckelord: Faktorer, litteraturstudie, omgivningsfaktorer, omvårdnad, patient, personliga faktorer, sjukhus, sömn, sömnstörningar, åtgärder. / Björkegren E, Gröhn J. What factors influence patient’s sleep in hospital? A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.Background: Good sleep is important for recovery both mentally and physically. Patients sleep badly in hospital and this is an underestimated and under-treated problem. Nurses have a responsibility to promote sleep in patients. Various factors affect patients' sleep in the hospital and it is of value to investigate to develop nursing care to promote sleep.Aim: The purpose of this study was to describe the factors and actions that affect adult patients sleep in hospitals.Method: A literature review based on eleven scientific articles.Results: Environmental factors and actions and personal factors and actions affecting patients sleep in hospitals. Environmental factors and actions that affect were sound, light, earplugs, eye mask, music, temperature, medical operations and nurcing care. Personal factors and actions were pain, sleep medicine, first night effect, emotions and diseases.Conclusion: Patients' sleep was affected in hospitals of various environmental factors and actions and personal factors and actions. These factors and actions are important to pay attention to perform nursing care for the patients that benefit their sleep during hospitalization. Future tools to assess patients' subjective sleep and guidelines for nursing care interventions that promote sleep is desirable.Keywords: Actions, environmental factors, factors, hospital, literature review, nursing, patient, personal factors, sleep, sleep disorders.