Enligt forskning sover en stor andel elever för lite och har osunda sömnvanor.  I skolan som omfattar alla barn i samhället kan elever med sömnproblem fångas upp i ett tidigt skede, därför har skolsköterskan en viktig roll i det hälsofrämjande arbete. Fastän forskning visar att ungdomar upplever att de har en otillräcklig sömn har mycket lite forskning gjorts utifrån skolsköterskans perspektiv. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur skolsköterskan ser på det växande hälsoproblemet. Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor uppfattar, uppmärksammar och arbetar med högstadieelevers sömnproblem. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor som arbetade på högstadiet i en medelstor stad i Västsverige. Data analyserades förutsättningslöst genom kvalitativ innehållsanalys. Två teman framkom i resultatet, dessa kunde beskrivas Utgångspunkt för skolsköterskans hälsofrämjande arbete, Valmöjligheter i sitt sömnbefrämjande arbete. Under dessa två teman framträdde fyra kategorier och fjorton underkategorier. Studien visar att skolsköterskan besitter en stor kunskap och har många uppfattningar om sömnproblem, denna förkunskap tillsammans med de förutsättningar skolsköterskan får i sitt arbete t.ex. tid att utföra arbete, tillfällen till utbildning, samarbete på skolan och kontakten med föräldrar utgör den utgångspunkt skolsköterskan har att förhålla sig till. Studien visar även att skolsköterskan har valmöjligheter i sitt hälsofrämjande arbete t.ex. i mötet med eleven då hon kan påverka vad som tas upp eller då hon väljer arbetssätt att arbeta utifrån. Resultat diskussionen ledde fram till slutsatsen att om mer tid hade funnits skulle skolsköterskan i större utsträckning sökt evidensbaserad kunskap och arbetat med sömnvanor i de lägre årskurserna och på så sätt bidragit till att minska elevers sömnproblem.

Bakgrund: Sömn är kroppens viktigaste faktor för daglig återhämtning. Sömnlöshet är ett vanligt förekomande problem hos äldre personer. Ljusterapi i olika former har blivit uppmärksammat som en vanlig icke-farmakologisk behandlingsåtgärd mot sömnlöshet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva samband mellan behandling med ljusterapi och sömn hos äldre människor. Metod: Litteraturstudie har genomförts. Sökningar har gjorts med nyckelord i databaserna EBSCO och PubMed. Nio kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Resultat är ovisst huruvida ljusterapi förbättrar sömneffektiviteten. Kraftig ljusstyrka, exponering av ljus på morgonen och om aktivitet i samband med ljusterapi visade på positiva sömneffekter. Analysen resulterade i fem kategorier: ljusstyrka betydelse för sömn, tidpunkt för administrering av ljusterapin, ljusets färg och effekt på sömn, effekter av att kombinera aktivitet och ljusterapi, effekter på sömn efter avslutad ljusterapi. Slutsats: Ljusterapi är en icke-farmakologisk behandling som är lättanvänd. Resultatet i sambandet mellan ljusterapibehandlingen och effekterna på sömnen är dock ovisst. Mer forskning behövs för att ljusterapi ska accepteras som en beprövad behandlingsform mot sömnlöshet.

Background: Sleeping-problems are common among small children and affect the lives of the whole family. Support for the parents is an important part of the Child-Health-Services (CHS). The advices should be evidence-based and equal. Objective:  The purpose with this study was to explore how sleep-problems among children are treated by the CHS-nurses in the Uppsala county. Method: A qualitative study with semi-structured interviews were practiced. Nine CHS-nurses were interviewed. The interviews were audio-recorded, transcribed verbatim and analyzed with content analysis. Dorothea Orem's self-care model was chosen as the theoretical framework. Results: Three categories of how CHS-nurses’ treated sleep-problem were identified: CHS-nurses way of working is multifaceted, Flexibility and individual adaption is necessary to cover the family’s needs, Sleep-advice is challenging but stimulating. The interviewed CHS-nurses dealt with sleeping-problems among small children in similar ways and were supported by the advice and routines in Rikshandboken. Almost all the CHS-nurses found it stimulating to work with sleep-advice. What limited the CHS-nurses in their work was the lack of time, both their own and the parents. Conclusion: To have an evidence-based and equal child health care the CHS-nurses play an important role when supporting families with children with sleep-problems. The CHC-nurses experienced that sleeping-problems among small children have increased, but the lack of time for the parents as well as the nurses is limiting the nurses in their work with sleep. It’s important that the advices that comes from the CHC-nurses are family-adapted.

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att kartlägga sömnvanor hos kontorsarbetande, samt att undersöka vilka omständigheter som kan ligga bakom att individer sover som de gör. Vi vill tydliggöra att sömn har en stor effekt på hur vi mår och visa på vilka bakomliggande faktorer som kan förändras för att förbättra en dålig sömn.</p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. För den teoretiska bakgrunden har en litteratursökning genomförts och studerats. Enkäten är baserad på Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ), där vi lagt till ett antal egna frågor. Frågorna speglar frågeställningarna för arbetet och tillhör tre olika kategorier; orsaker till sömnvanor, vanor runt sömn och övriga frågor. Enkäten delades ut på ett företag i Stockholm med cirka 170 anställda med internposten vid arbetsdagens början och samlades in anonymt dagen efter.</p><p>Resultat: Kvinnorna sov cirka 1 timme längre, i snitt per natt, än männen under ledighet. Under arbetsveckan var det endast en marginell skillnad mellan könen. Det högsta värdet på sömnkvalitetsindex, som då indikerar god sömn hittades i åldersgruppen >30 år. Majoriteten (86%) går och lägger sig innan 23.00 i arbetsveckan. Medelsömnlängden under en natt i arbetsveckan var 7,6 timmar. De flesta (79%) brukar ta en tupplur. Av dem som kände stress på jobbet för det mesta eller alltid (28 stycken) var det 11 som inte sov bra och 21 som inte sov tillräckligt. De vanligaste orsakerna till otillräcklig sömn är ”Aktivt val” och ”Stress”. De vanligaste orsakerna till dålig sömn är ”Stress” och ”Sjukdom”.</p><p>Slutsats: De flesta i vår undersökningsgrupp verkar sova tillräckligt och rapporterar en god sömn. En vanlig orsak till att man stannar uppe är ett aktivt val. Stress påverkar både sömnkvalitet och sömnkvantitet. Stressbehandling och kunskaper om att hantera stress är därmed centralt för att förebygga och behandla sömnproblem. Att medvetandegöra faktorer som påverkar sömn är ett första steg i att behandla sömnproblem.</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att kartlägga sömnvanor hos kontorsarbetande, samt att undersöka vilka omständigheter som kan ligga bakom att individer sover som de gör. Vi vill tydliggöra att sömn har en stor effekt på hur vi mår och visa på vilka bakomliggande faktorer som kan förändras för att förbättra en dålig sömn. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. För den teoretiska bakgrunden har en litteratursökning genomförts och studerats. Enkäten är baserad på Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ), där vi lagt till ett antal egna frågor. Frågorna speglar frågeställningarna för arbetet och tillhör tre olika kategorier; orsaker till sömnvanor, vanor runt sömn och övriga frågor. Enkäten delades ut på ett företag i Stockholm med cirka 170 anställda med internposten vid arbetsdagens början och samlades in anonymt dagen efter. Resultat: Kvinnorna sov cirka 1 timme längre, i snitt per natt, än männen under ledighet. Under arbetsveckan var det endast en marginell skillnad mellan könen. Det högsta värdet på sömnkvalitetsindex, som då indikerar god sömn hittades i åldersgruppen &gt;30 år. Majoriteten (86%) går och lägger sig innan 23.00 i arbetsveckan. Medelsömnlängden under en natt i arbetsveckan var 7,6 timmar. De flesta (79%) brukar ta en tupplur. Av dem som kände stress på jobbet för det mesta eller alltid (28 stycken) var det 11 som inte sov bra och 21 som inte sov tillräckligt. De vanligaste orsakerna till otillräcklig sömn är ”Aktivt val” och ”Stress”. De vanligaste orsakerna till dålig sömn är ”Stress” och ”Sjukdom”. Slutsats: De flesta i vår undersökningsgrupp verkar sova tillräckligt och rapporterar en god sömn. En vanlig orsak till att man stannar uppe är ett aktivt val. Stress påverkar både sömnkvalitet och sömnkvantitet. Stressbehandling och kunskaper om att hantera stress är därmed centralt för att förebygga och behandla sömnproblem. Att medvetandegöra faktorer som påverkar sömn är ett första steg i att behandla sömnproblem.

No description available.

Bakgrund: Sömnen är ett av våra grundläggande behov och är viktig för vår hälsa och välbefinnande. Sömnproblem är vanligt bland äldre personer som bor på särskilt boende. Sömnproblemen behandlas ofta med sömntabletter som medför risk för exempelvis förvirring och fall. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva effekter av icke farmakologiska åtgärder för att minska sömnproblem bland personer som bor och vårdas på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie där resultatet från åtta kvantitativa artiklar granskats och sammanställts. Resultatet av analysen redovisas utifrån följande sex kategorier; fysisk aktivitet, social aktivitet, ljusterapi, ändrade vårdrutiner, avslappning och kognitiv beteendeterapi. Resultat: I litteraturstudien framkom att icke farmakologiska åtgärder kan minska sömnproblem hos äldre personer på särskilt boende. Dock redovisas varierande resultat av de olika åtgärderna. Bäst resultat sågs när flera åtgärder kombinerades. Slutsats: Litteraturstudien visar att icke farmakologiska åtgärder kan minska sömnproblem hos äldre personer som bor på särskilt boende.

Bakgrund: Sömn är en av kroppens fundamentala behov och ger förnyad energi för att påbörja en ny dag. Problem med sömnen kan ge upphov till bland annat sänkt smärttröskel och irritation. Sömn är ett vanligt problem bland palliativa cancerpatienter som kan ge upphov till lidande och minskad livskvalité. Den palliativa vården inriktas på att upptäcka, bedöma och behandla fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotliga sjukdomar. Sjuksköterskans roll är att lindra patientens symptom som sömnbesvär. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som påverkar cancerpatienters sömnproblem under palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på 13 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen utfördes utifrån Fribergs modell. Resultat: Ur analysen kunde fyra kategorier identifieras fysiska, psykiska, sociodemografiska faktorer samt läkemedlens påverkan på sömnen. Detta innebar att faktorer som smärta, ångest, depression hade ett signifikant samband med sömnproblem. Ung ålder var också en faktor som en negativ inverkan på sömnproblem. Slutsats: sjuksköterskans medvetenhet kring patienternas fysiska symptom behöver förbättras. Detta kräver att omvårdnadsarbetet behöver inriktning på lyhördhet och förståelse för patientens behov. Bristen på kunskap kan bero på ekonomiska och organisatoriska faktorer vilket skulle vara förslag till vidare forskning.

Bakgrund: Internationell och nationell forskning visar att upp till 30% av alla friska barn i 0–2 års-åldern drabbas av sömnproblem. Sömn utgör också ett av de vanligaste problemen hos föräldrar till spädbarn och den vanligaste orsaken till att de söker hjälp på barnavårdscentralen. Således behöver barnhälsovårdssjuksköterskan kunskaper om hur dessa familjer kan stödjas för att förhindra att spädbarnet utvecklar funktionsstörningar med påverkan på tillväxt och kognitionsutveckling som följd. Syfte: Syftet med studien är att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att stödja föräldrar till barn med sömnproblem. Metod: Data samlades in via semistrukturerade intervjuer (n=13) med informanter vilka rekryterades via bekvämlighetsurval. Analysen genomfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av all insamlad data resulterade i fyra kategorier: Att erfara värdet av kunskap, Att bemöta föräldrarna, Att kartlägga problemet och Att främja sömn.  Konklusion: Stödjandet av föräldrar till barn med sömnproblem var ett område som engagerade BVC-sjuksköterskor. BVC-sjuksköterskan behövde beakta och anpassa stödjandet efter förväntningarna och kraven som präglar dagens föräldrar eftersom en definition på barns sömnproblem saknas. I stor utsträckning var det föräldrars upplevelse som avgjorde huruvida barnets sömn var problematisk eller inte. Det förelåg en avsaknad av gemensamma arbetsmetoder och gemensam kunskapsgrund.