Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning. Kommunikation via nätet kan skapa ett bättre samarbete lärare och elever emellan. Vissa nätbaserade tjänster kan föra med sig risker såsom intrång och att elevers nätaktiviteter spåras. Lärplattformar har högre skydd mot intrång, men användarvänligheten är lägre. Detta leder till att de inte används i den utsträckning som det är tänkt. Flipped classroom ger fler möjligheter för elever att ta del av undervisningen, men handledning av en lärare är ändå att föredra.

Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter.

Syftet med denna konsumtionsuppsats är att studera vad som händer med lärarrollen i klassrummet när IKT används i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att använda IKT, samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lärarrollen när IKT används i matematikundervisningen. Detta har undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie där analysprocessen har bestått av att tolka forskares uttalanden i litteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen. De slutsatser, som kan dras av studien, är att IKT ska ses som ett verktyg för läraren att skapa variation i undervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock är det av vikt att läraren förstår hur IKT ska användas för att skapa goda lärförhållanden. För att åstadkomma detta måste läraren ha goda kunskaper i ämnet som ska läras ut, men även veta på vilket sätt det bör läras ut. När IKT användes i undervisningen ställs nya krav på läraren för att IKT ska fungera bra för både lärare och elever.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka uppfattningar som finns angående möjligheter och begränsningar för användandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv på hållbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken använts vid intervjuer av lärare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar på att lärare ställer sig positiva till IKT. Lärarna anser även att hållbar utveckling är betydelsefullt. Samtliga intervjuade påpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-användande. Utbildningsnivån bland lärare är relativt låg både i fråga om HUT och IKT. Lärare efterfrågar därför ytterligare kompetensutveckling. Studien visar att IKT-verktyg ger stora möjligheter att utveckla och variera undervisningen och att fortbildning för lärare är viktig för att utveckling ska kunna ske.

Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan? Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan.

I denna studie undersöker jag hur lärare ser på användningen av IKT i undervisningen. Jag fokuserar på tre olika infallsvinklar: hur lärare använder digitala hjälpmedel för att stödja elevers språkinlärning, vad lärare uppger att elevernas tycker om digitala hjälpmedel i undervisningen samt vad lärare uppger är möjligheter respektive begränsningar med att använda IKT i skolan. Undersökningen har jag genomfört genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare inom årskurs F-2. Intervjuerna spelades in och leddes med hjälp av en intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i aktuell forskning om möjligheter och begränsningar med IKT i undervisningen. Då det råder delade meningar om IKT hjälper elevers lärande eller har negativ inverkan på lärandet, använder jag mig av båda dessa perspektiv i analysen. Resultatet av studien visade att lärare uppger att användningen av IKT i undervisningen stödjer elevers språkinlärning, att utifrån respondenternas perspektiv så tycker eleverna att IKT i undervisningen är givande och intressant, samt att lärare kan identifiera både möjligheter respektive begränsningar med IKT. Möjligheterna inkluderar bland annat en ny dimension i undervisningen, motiverande arbetsuppgifter för eleverna, samt att det ger omväxling från ordinarie skoluppgifter. Som begränsningar angavs bland annat problem med att få tekniken att fungera, att det är tidskrävande att lära sig att använda tekniken, samt att det finns brist på digitala hjälpmedel på skolorna vilket i sin tur påverkar utsträckningen att kunna använda IKT i undervisningen.

During the past decade Information Technology (IT) and Information and Communication Technology (ICT) have become the main tools in teaching. Authors and early educators who are treated in the study talks about how technology has come to change the school's approach to teaching and didactic tools. The technology has also affected students´ and teachers´ ways to work because the technology's versatility makes demands on the user's expertise and competence. The technical skills have long been associated as a male domain, where men are expected to master the technology´s versatility. These expectations are not the same for women. The empirical data will therefore be based on a gender perspective to examine if the technical competence differs in how male and female teachers choose to integrate IT and ICT in education.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar. För att möjliggöra detta är det vitalt att involvera slutanvändare i innovationsprocesser. Däremot är det inte tillräckligt att enbart involvera dem för att uppnå användbar informations- och kommunikationsteknik utan det krävs därtill att få dem att uppleva sitt deltagande som meningsfullt och engagerande. Motivation är därmed avgörande och essentiellt för att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats av deskriptiv karaktär undersöka hur slutanvändare kan motiveras till deltagande och engagemang i innovationsprocesser. Studien genomfördes genom en litteraturstudie, en intervjustudie samt en fokusgruppstudie. Resultat och analys från dessa ledde till .ME-modellen vilken är ett förslag till hur processdeltagare praktiskt kan arbeta för att motivera slutanvändare i innovationsprocesser.

The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3.  The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great.