Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3.  The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great.

Genom en systematisk litteraturstudie undersöktes pennans och tangentbordets betydelse för lärande genom att a) undersöka huruvida valet av verktyg för att skriva anteckningar kan påverka lärandet vid anteckningsmoment och b) undersöka om det fanns skillnader, och i så fall på vilket sätt, för anteckningsprocesserna beroende på vilket verktyg som användes. Sju vetenskapligt granskade artiklar sammanställdes och analyserades utifrån dessa frågor.Studierna utgick från olika typer av tester för att undersöka lärandet och karaktären för pennans och tangentbordets processer vid antecknande. Resultatet av de sju studierna visade att tester som inte krävde djupare förståelse av innehållet som antecknades påverkades marginellt av vilket verktyg för att skriva anteckningar som användes. Däremot visade resultatet att pennan som verktyg för att skriva anteckningar var att föredra när testerna krävde djupare förståelse för innehållet. Gällande anteckningsprocesserna karaktär konstaterades att de som antecknade på tangentbord antecknade snabbare, med fler ord och mer ordagrant än de som antecknade med penna.

Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift.

<p>Den här rapporten ämnar besvara frågan om hur man bör utforma ett användargränssnitt för en mobil applikation så att antalet knapptryckningar, speciellt textinmatning, på den mobila enheten minimeras. Med mobil applikation menas i detta fall ett program avsett att köras på en mobiltelefon med en numerisk knappuppsättning. Applikationen i fråga är en resesökningsfunktion ämnad för lokal busstrafik; för testsyften används hållplatser inom Jönköpings län.</p><p>Ett designkoncept utformades baserat på ett menysystem bestående av alfabetsgrupper för inmatning av namn på orter och hållplatser. Utifrån detta utvecklades en prototyp i Java Micro Edition som sedan kunde utvärderas och modifieras efter ett mindre användartest.</p><p>Prototypen testades på tre personer efter en metodik som utformats på mjukvaruföretaget Apple. Resultatet visade en allvarlig brist, som lyckligtvis är enkel att korrigera. Resterande problem ansågs ej utgöra några större hinder för framtida användare. Responsen från testpersonerna var positiv då de inte bara upplevde färre knapptryckningar utan också ett enklare användande jämfört med traditionell textinmatning.</p> / <p>This report aims to answer how to design a user interface for a mobile application minimizing the amount of key presses, specifically text input. In this context, mobile application means a program designed to run on a mobile phone with a numerical keyboard. The application we’re designing is a travel search function for local bus traffic. For out test purposes we used the bus stops in Jönköping County.</p><p>We developed a design concept based on a menu system consisting of alphabetic groups for inputting names of towns and bus stops. From this we developed a prototype in Java Micro Edition which could later be evaluated after a small user test.</p><p>The prototype was tested on three people using a method developed at the software company Apple. The results revealed one significant flaw, which, fortunately, is easy to correct. The remaining problems were not considered to be any insurmountable hurdles for users to overcome. Response from the test subjects was positive in that they not only experienced fewer key presses, but also a simpler usage of the application.</p>

<p>Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning.</p><p>Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift.</p>

Den här rapporten ämnar besvara frågan om hur man bör utforma ett användargränssnitt för en mobil applikation så att antalet knapptryckningar, speciellt textinmatning, på den mobila enheten minimeras. Med mobil applikation menas i detta fall ett program avsett att köras på en mobiltelefon med en numerisk knappuppsättning. Applikationen i fråga är en resesökningsfunktion ämnad för lokal busstrafik; för testsyften används hållplatser inom Jönköpings län. Ett designkoncept utformades baserat på ett menysystem bestående av alfabetsgrupper för inmatning av namn på orter och hållplatser. Utifrån detta utvecklades en prototyp i Java Micro Edition som sedan kunde utvärderas och modifieras efter ett mindre användartest. Prototypen testades på tre personer efter en metodik som utformats på mjukvaruföretaget Apple. Resultatet visade en allvarlig brist, som lyckligtvis är enkel att korrigera. Resterande problem ansågs ej utgöra några större hinder för framtida användare. Responsen från testpersonerna var positiv då de inte bara upplevde färre knapptryckningar utan också ett enklare användande jämfört med traditionell textinmatning. / This report aims to answer how to design a user interface for a mobile application minimizing the amount of key presses, specifically text input. In this context, mobile application means a program designed to run on a mobile phone with a numerical keyboard. The application we’re designing is a travel search function for local bus traffic. For out test purposes we used the bus stops in Jönköping County. We developed a design concept based on a menu system consisting of alphabetic groups for inputting names of towns and bus stops. From this we developed a prototype in Java Micro Edition which could later be evaluated after a small user test. The prototype was tested on three people using a method developed at the software company Apple. The results revealed one significant flaw, which, fortunately, is easy to correct. The remaining problems were not considered to be any insurmountable hurdles for users to overcome. Response from the test subjects was positive in that they not only experienced fewer key presses, but also a simpler usage of the application.

Digitaliseringens utveckling har lett till att nya metoder och arbetssätt har implementerats i skolans verksamhet. Trots att tekniken medför nya arbetssätt bör lärarna kritiskt granska och ta välgrundade beslut innan de applicerar dessa i verksamheten. Ett av många nya arbetssätt som utformats under 2000-talet är den omvända läs- och skrivinlärningen Att skriva sig till läsning (ASL) som innebär att eleverna använder digitala verktyg som är utrustade med tangentbord och talsyntes när de skriver texter. Syftet med uppsatsen är att undersöka, jämföra, förklara och tolka hur lärare i grundskolans tidiga åldrar (1-3) använder sig av arbetssättet ASL, hur ASL påverkar elevers läs- och skrivinlärning samt för- och nackdelar med arbetssättet. Studiens syfte är även att bidra med ny kunskap inom fältet. I denna kvalitativa studie har intervju som metod använts. Fem lärare från två olika skolor, alla med erfarenhet av ASL, har deltagit i studien. Intervjufrågorna har formulerats i förhållning till studiens syfte. Resultatet visar att studiens lärare har en positiv inställning till arbetssättet och menar på att ASL har stora fördelar vad gäller elevers skrivutveckling. Majoriteten arbetar på liknande sätt, där progressionen går från lekskrift och ordlistor till mönstermeningar och texter med olika genrer. Talsyntesen framstår som ett viktigt hjälpmedel i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Pennan som skrivverktyg appliceras först i åk 2 då den formella undervisningen i handskrivning tar plats. Elevernas datorskrivna texter blir längre då eleverna orkar mer. Texterna blir även mer innehållsrika då tangentbordet bidrar till lättare bearbetning. Enligt lärarna påverkas inte elevernas handstil i åk 3 negativt trots tangentbordet som det främsta skivverktyget. Det framkommer att läsundervisningen behöver kompletteras med andra arbetssätt för att utveckla elevernas läsförmåga ytterligare. Elevernas självförtroende inom läsning och skrivning kan öka på grund av tangentbordet såväl som talsyntesen då eleverna lättare kan producera text utan fullt utvecklad bokstavskunskap. Givande samarbetet kan också vara en bidragande faktor till ökat självförtroende då eleverna mer eller mindre kan stötta varandra i skrivprocessen.

This study attempts to build a foundation for future research about a particular direction in user interface design for VR. More specifically, this paper first investigates different approaches to text input interfaces in VR and further examines a circular peripheral text input interface in order to investigate peripheral user interfaces in VR. Current research indicates that interfaces should be designed with different levels of attention taken into account, so that a user may shift attention between the interface and the result it produces fluidly whilst interacting with it. In this paper, a way to achieve this in VR is proposed, by placing interactive elements of a user interface in the users peripheral vision. Through the implementation of text-input with a peripheral based interface design, the study finds that peripheral user interfaces have potential as a foundation for designing intuitive VR user interfaces and further suggests ways of improving the research in future studies. / Denna studie ämnar ligga till grund för framtida studier om utformandet av gränssnitt i VR med särskilda egenskaper. Mer specifikt undersöker studien olika gränssnittslösningar för textinmatning i VR, för att sedan undersöka ett cirkulärt gränssnitt med element i användarens periferi. Ändamålet är att undersöka brukskvaliteten för gränssnitt i VR med interaktionselement placerade i användarens periferi. Rådande studier tyder på att gränssnitt bör utformas med olika nivåer av användarens uppmärksamhet i åtanke: användaren skall flytande kunna skifta sin uppmärksamhet mellan gränssnittet och resultatet som det producerar under interaktion. I denna studie föreslås ett sätt att uppnå detta genom att placera interaktiva element av ett gränssnitt i användarens perifera synfält. Genom implementeringen av ett gränssnitt för textinmatning med perifera interaktionselement finner studien att perifera gränssnitt har potential som en princip för utformandet av gränssnitt i VR. Studien föreslår slutligen framtida åtaganden för framtida forskning.

<p>People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities.</p><p>In this report we have dealt with three problems:</p><p>• Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet?</p><p>• Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet?</p><p>• How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities.</p>