Sammanfattning I denna studie presenteras tidigare forskning som beskriver datorspelande som fenomen. Bland annat beskriver tidigare forskning hur utspritt datorspelande är, vem som spelar samt vilka konsekvenser det kan få. Dessutom framkommer olika riskfaktorer för datorspelsberoende. Detta kan vara bland annat kön, social utsatthet och psykisk hälsa. Det är också utifrån den tidigare forskningen som en kunskapslucka identifierades. Skolan och lärarnas synsätt återfanns inte i den tidigare forskningen. Syftet med studien är således att försöka fylla denna kunskapslucka genom att undersöka hur skolan, mer specifikt informanterna, syn på samhällsförändringen som den tekniska utvecklingen har orsakat. För att undersöka vad som har förändrats använder studien sig av ett ofta debatterat ämne, nämligen datorspelandets påverkan på elever och skola. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka konsekvenser har datorspel för skolan? Påverkar datorspel eleverna? Har den tekniska utvecklingen påverkat samhället? Studien är kvalitativ och har två teoretiska utgångspunkter, stämplingsteorin och Skogs choice theory. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts och transkriberats till ett material som analyserats. I resultatet presenteras fem olika synsätt: Datorspel och skolan, Teknisk utveckling och social förändring, Datorspel som fritidsaktivitet, Datorspel som social aktivitet samt Datorspel och individen. Inledningsvis presenteras vilken problematik som informanterna ser i den sociala förändringen. Sedan framkommer hur informanterna ser på den tekniska utvecklingen som har skett. Efter det redovisas hur informanterna ser på vilka konsekvenser datorspelande kan få för individen. Ett intressant mönster framkommer där elever som är ointresserade av skolan verkar spela mer. Utifrån informanternas utsagor antyds det att eleverna inte får bekräftelse eller belöning i skolan. De söker sig därför mer till datorspelen i jakt på bekräftelse och belöning. Informanterna ser på det som att eleverna flyr från verkligheten.

Den svenska hälso- och sjukvården har genomgått stora organisatoriska och institutionella förändringar sedan 1980-talet, det decenniet som denna studie i huvudsak tar avstamp i. Dessa förändringar har bland annat inneburit en utökad primär- och kommunalvård och satsning på specialisering av ett mindre antal storsjukhus. Vården har specialiserats och organisationsmodellen idag är marknadsinspirerad och syftar till att effektivisera hälso-och sjukvårdens produktion- vårdtjänsterna. Detta vill man uppnå genom en tydlig uppdelning där var instans och vårdrelaterad verksamhet har sitt givna ansvarsområde, och så även yrkeskategorierna. Denna specialisering har också gynnats av den framskridande utveckling inom teknik och digitalisering som också brutit stor mark inom medicin och sjukvård. Dessa förändringar har på olika vis påverkat alla yrkeskategorier som vården innefattar och denna studie fokuserar på de medicinska sekreterarna, och huruvida förändringen de genomgått är förenlig med teorier om professionaliseringsprocesser. Detta undersökt mot att med litterära källor kartlägga huvuddragen i hälso-och sjukvårdens förändring och vårdadministratörernas del i det mot ett antal professionaliseringsteorier. Även ett subjektivt perspektiv tillförs studien genom att semistrukturerade intervjuer förs med tre stycken yrkesverksamma medicinska sekreterare om hur de har upplevt denna förändring. Genom att ställa resultatet av den kvalitativt insamlade empirin mot teorierna kan man se att medicinska sekreterare har flera överensstämmande beröringspunkter med en professionaliseringsprocess- men inte fullständigt. Författaren för också en diskussion om aspekter som skulle kunna vara bidragande orsaker till att vårdadministratöryrket fortfarande har en låg status, där det faktum att yrket är starkt genuskodad anses vara en.

Teknisk utveckling av aktiebörser skapar en effektivare marknad där bolags likviditet kan påverkas positivt. Likviditet har påvisats ha en kausal effekt på företags prestationer. Trots den utveckling som skett har mindre bolag påträffat svårigheter att etablera sig på den svenska marknaden. Syftet med vår studie är att undersöka om den tekniska utvecklingen påverkat bolag i olika utsträckningar beroende på storlek. Undersökningen består av tio bolag från Stockholmsbörsens Large Cap samt tio bolag från Small Cap. Perioden för denna studie är mellan år 2001-2015. Tre likviditetsmått testar utvecklingen av de olika bolagens likviditet för att påvisa om de två segmenten blivit effektivare genom den tekniska utvecklingen. Olika hypoteser testas för att komma fram till slutsatser med anknytning till problemet. Teorier som kan förklara hur marknaden påverkats av teknisk utveckling är teorin om marknadens mikrostruktur, transaktionskostnadsteorin samt teorin om economies of scale. Resultatet av studien visade att likviditet skiljer sig avsevärt mellan större och mindre bolag. Båda segmenten har påvisat positiv utveckling av likviditet under 15-årsperioden. Dock kan vi inte statistiskt säkerställa att utvecklingen för Large Cap varit högre än utvecklingen i Small Cap. Genom den tekniska utvecklingen har den totala handelsvolymen ökat och transaktionskostnaderna minskat i båda segmenten. Studiens slutsats är att bolagen i Large Cap kan utnyttja fördelarna av den tekniska utvecklingen i högre utsträckning än bolagen i Small Cap men det kan dock inte statistiskt säkerställas skillnader i utvecklingen.

Då det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med väldig fart, är det viktigt att individerna i samhället anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke på detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förståelse för om de anställda på en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen ändrar förutsättningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frågeställningar som handlar om anställda på en IT-avdelnings upplevelser om på vilka sätt förändringar sker på företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förändrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de får ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger på en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anställda på en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar på att de anställda på IT-avdelningen känner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det ständigt sker tekniska förändringar som påverkar företaget. De IT-anställda upplever ändå att den tekniska utvecklingen leder till nya möjligheter för dem att utföra sina arbeten. Den tekniska kompetensutvecklingen sker genom interna- och externa kurser, dokumentation, kommunikation och individuell införskaffning av kompetens.Resultatet diskuteras utifrån teorierna: Utvecklings- och anpassningsperspektiv, tre strategier för kompetensutveckling och utifrån ett teknisk-rationellt perspektiv. Resultatet återknyts även till tidigare forsning om organisatoriskt lärande och ”communities of practice”, tre olika typer om kompetens, strategisk kompetens och kompetensutvecklings strategier, förutsättningar och effekter. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

During the past decade Information Technology (IT) and Information and Communication Technology (ICT) have become the main tools in teaching. Authors and early educators who are treated in the study talks about how technology has come to change the school's approach to teaching and didactic tools. The technology has also affected students´ and teachers´ ways to work because the technology's versatility makes demands on the user's expertise and competence. The technical skills have long been associated as a male domain, where men are expected to master the technology´s versatility. These expectations are not the same for women. The empirical data will therefore be based on a gender perspective to examine if the technical competence differs in how male and female teachers choose to integrate IT and ICT in education.

Thèse Linköping : Univ., 2001. / Résumé en anglaiso: Reluctant agencies. Sectorial agencies and Swedish research policy in the 1980s.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Studiens syfte var att fördjupa kunskaperna om hur yrkesverksamma ledare beskriversin egen betydelse för kunskaps- och kompetensutveckling hos sina medarbetare i enkontext präglad av digitalisering och teknisk utveckling. Metoden som användes vartematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Analysen utgick från åtta intervjuer och242 utsagor och resultatet visade att ledarna beskriver sin betydelse för medarbetarnaslärande genom att de skapar handlingsutrymme, ställer krav, kontrollerar och visaromsorg. Tekniska artefakter beskrivs få konsekvenser för verksamheterna och dessanställda. De slutsatser som dras är att ledarna har betydelse för sina medarbetareslärande, men inte till vilken grad. Det lärande som erbjuds och sker inomverksamheterna beskrivs delvissom ett anpassningsinriktat lärande och som ettredskapför produktion. Relevansen som studien har är insikter i ledares beskrivningar av sinbetydelse för sina medarbetares lärande samt hur den tekniska utvecklingen fårkonsekvenser både för medarbetarnas integritet och arbetsprestationer.

Under 2000-talet har digitaliseringen blivit alltmer påtaglig i samhället och befolkningen började i högre utsträckning använda de e-tjänster som erbjöds. E-legitimation blev ett exempel på vad nya teknologiska framsteg kan erbjuda allmänheten. Denna utveckling blev för många revolutionerande, men väckte samtidigt frågor kring vilka samhällsgrupper som blivit inkluderade i utvecklingen av teknologin. Denna uppsats undersöker synen staten haft på e-legitimationens roll i samhället genom att analysera vilka problem som identifieras, vilka samhällsgrupper som ansetts vara exkluderade och hur framtidsvisioner förmedlats i statliga utredningar av 24-timmarsdelegationen, E-delegationen och i Betalningsutredningen. Undersökningen visar att äldre, låginkomsttagare, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionshinder har identifierats som exkluderade i statliga utredningar under utvecklingen av e-legitimation i Sverige vilket påverkat deras möjlighet att delta i den digitala utvecklingen. Genom att belysa dessa aspekter av e-legitimationens utveckling bidrar uppsatsen till ytterligare förståelse för hur teknologiska framsteg kan leda till exkludering av samhällsgrupper, och hur statens synsätt på teknologi påverkar detta.

The overall purpose of this thesis is to analyze the role of public policies for technological development (i.e., innovation) in the renewable energy sector. The thesis consists of an introductory part and three self-contained papers. Paper I investigates the innovation effects of renewable energy support policies and their interaction in the empirical context of solar photovoltaic (PV) technology. This is achieved by using data on solar PV patent counts and policies targeting solar PV development across 13 countries over the time period 1978-2008. These policies include public R&D support to solar PV as well as two different types of production support schemes: feed-in tariffs (FIT) and renewable energy certificates (REC). The data are applied to a negative binomial model and the results indicate that: (a) both FIT and REC schemes stimulate solar PV patenting activity although the impact of the former is of a larger magnitude; (b) public R&D has been more influential than the production support schemes in inducing solar PV innovation; and (c) policy interaction exists in that the innovation effect of public R&D support is greater at the margin if it is accompanied by the use of FIT schemes for solar PV. Paper II analyzes the role of pilot and demonstration plants (PDPs) in technological development. As surprisingly little explicit attention has been devoted to this issue in prior research, the existing literature is synthesized and categorized, and an agenda is proposed for future work. Scholarly work on PDPs can be found across several research fields and the discussion in the paper is organized around three research streams: engineering and natural science research, technology and innovation management, and innovation systems. Based on searches in key bibliographic databases more than 200 publications were identified and reviewed. According to the literature synthesis, the plants bridge basic knowledge generation and technological breakthroughs on the one hand (promoted by public R&D support), and exploitation of new technology for commercial use on the other (promoted by production support schemes). Still, more research on the subject is needed. For instance, the role of PDPs for inducing innovation needs to be assessed in a rigorous empirical setting as this issue has only been researched in conceptual studies or retrospective case studies based entirely on qualitative or descriptive approaches. Paper III provides an econometric analysis of the innovation impacts of publicly funded PDP activities in the case of advanced biofuel technology. This is achieved by using data on biofuel patent counts and PDPs across eight European countries over the time period 1980-2011. It is acknowledged that PDPs have two main objectives: testing and optimization of technology (experimental PDPs), and diffusion and commercialization of technology (exemplary PDPs). The data are applied to a negative binomial model and indicate that: (a) PDP activities are overall positively correlated with biofuel patents; (b) experimental PDPs are more innovation-promoting than exemplary PDPs; and (c) experimental PDP activities encourage innovation also indirectly through knowledge spillovers. The overall conclusion is that environmental policy encourages renewable energy innovation. Public R&D support as well as production support schemes are important for inducing innovation, and there are interactions between these policy types which must be acknowledged when designing public support. As public R&D support is more innovation-promoting when accompanied by the use of certain production support schemes, these policies should be employed simultaneously. Moreover, publicly funded PDP activities foster innovation and thus, their role must also be acknowledged when designing public policy.