Brister i exekutiva funktioner (EF) har i tidigare forskning visat sig ha en koppling till symtom på Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Studiens syfte var att undersöka relationen mellan brister i EF och lärarskattade ADHD-symtom hos förskolebarn i en icke-klinisk urvalsgrupp med en heterogen socioekonomisk bakgrund. Studien undersökte också könsskillnader i ADHD-symtom. Test av inhibition, arbetsminne och kognitiv flexibilitet analyserades för att undersöka i vilken utsträckning dessa kunde förklara ADHD-symtom. Resultaten visade att det fanns en tydlig koppling mellan brister i EF och ADHD-symtom. Brister i inhibition var av störst betydelse för att förklara variation i ADHD-symtom i denna ålder. Relationen mellan EF och ADHD-symtom var tydligare vad gäller symtom på ouppmärksamhet jämfört med symtom på hyperaktivitet/impulsivitet. Vidare uppvisade pojkarna i högre grad ADHD-symtom jämfört med flickorna. Sammantaget bidrar dessa resultat med en ökad kunskap om vilka specifika brister i EF som kan kopplas till ADHD-symtom i tidig ålder. Merparten av resultaten är i linje med tidigare forskning medan det faktum att brister i EF i högre grad förklarade symtom på ouppmärksamhet skiljer sig från denna. Resultaten från denna studie talar även för att kognitiv flexibilitet som tidigare inte undersökts så mycket bör inkluderas i liknande studier framöver. / PsPATHS (Promoting Alternative Thinking Strategies, Preschool version) vid Psykologiska institutionen

The purpose of the study was to investigate, through an experiment, if positive mood promotes creativity and flexible thinking. Participants were a total of 93 college students. The main hypothesis was that subjects induced with positive mood would perform better than subjects induced with negative mood, at a test reflecting creativity. To further explore the implications of priming (subliminal manipulated moods), a neutral control group was included. The cognitive test used in the study was Duncker´s The Candle Problem, a test which aims to get the subjects to apply flexible and creative thinking. The priming methods applied in the study was music and video clips. To measure the participant’s subjective mood a self-report scale, Mood Adjective Check List (MACL), was included as a successful manipulation control. The result showed a clear relationship between positive and negative priming, implying that subjects induced with positive mood performed significantly better than subjects induced with negative mood. There was no significant relationship between the groups induced with neutral and negative mood. / Syftet med studien var att genom ett experiment utforska om positiv sinnesstämning främjar kreativitet och flexibelt tänkande. Deltagarna i experimentet var totalt 93 studenter. Den huvudsakliga hypotesen var att deltagare inducerade till positivt känslotillstånd skulle prestera bättre än deltagare inducerade till negativt känslotillstånd, på ett kreativitetsreflekterande test. För att närmare undersöka påverkan av priming (subliminalt manipulerade känslotillstånd) inkluderades även en neutral kontrollgrupp. Testet som användes var Dunckers The Candle Problem. Syftet med testet var att få deltagarna att tillämpa flexibelt och kreativt tänkande. Priming-metoden som användes i experimentet bestod av musik och filmklipp. För att mäta deltagarnas subjektiva känslotillstånd tillämpades formuläret Mood Adjective Check List (MACL) som en framgångsrik manipulationskontroll. Ur resultatet utlästes en tydlig relation mellan positiv och negativ priming, att deltagare som fått positiv priming klarade testet signifikant bättre än deltagare med negativ priming. Mellan grupperna som inducerats med neutral och negativ sinnesstämning upptäcktes dock ingen signifikant relation.

Emotional regulation is necessary to live psychologically and physically healthy. In this study I explored the associations between emotional regulation and two major constructs of cognitive sciences, time perspective and cognitive flexibility. For this purpose, I collected data online from different social media platforms. Eighty participants participated by filling in three questionnaires, Emotional regulation questionnaire, cognitive flexibility inventory and the Zimbardo Time Perspective Inventory. The age range of participants was between 18 to 50 years with varying educational and occupational backgrounds. The results revealed that cognitive flexibility has a significant positive relationship with emotional regulation and the Present Hedonistic subscale and Future subscales found correlated positively with emotional regulation. In Line with the predictions, linear regression analyses showed that cognitive flexibility predicts emotional regulation while an aggregated measures of deviations from a balanced time perspective (DBPT) did not predict emotional regulation. A mediation analysis also suggested that cognitive flexibility has no mediating role between DBTP and emotional regulation.