No description available.

Ledarstilars påverkan på idrottarens prestation och psykologiska tillstånd har visat sig vara signifikant och betydelsefull. Valet av ledarstil från en tränare kan både förbättra och försämra en individens prestation. Det har också visat sig påverka idrottarens upplevda ångest och självförtroende inom flera sporter. Dock finns det bristande kunskap om hur ledarstilar påverkar idrottarnas ångest och självförtroende inom klättring, vilket denna interventionsstudie ämnar undersöka. Ledarstilarna som används i studien inkluderar Direkt och Guided discovery och har definierats utifrån relevant litteratur. Ledarstilarnas effekt på klättrarnas upplevda ångest och självförtroende mättes med hjälp av Competitive State Anxiety Inventory - 2 Revised (CSAI-2R). Urvalet bestod av 40 deltagare i åldern 18-40 år, varav 10 var kvinnor (25%) och 30 var män (75%), som randomiserades till två grupper (Direkt och Guided Discovery). Forskningsfrågan besvarades genom upprepade ANOVA-test där resultaten från CSAI-2R jämfördes mellan de olika ledarstilarna. Inga signifikanta interaktionseffekter mellan ledarstil och test (före och efter) återfanns för någon av utfallsvariablerna. Dock fanns signifikanta resultat gällande förändringar i upplevd kognitiv och somatisk ångest oberoende av ledarstil. Således uppmuntras framtida forskning att vidare undersöka om ledarstilar har en signifikant påverkan på idrottarnas upplevda ångest och självförtroende eller inte, samt om det finns andra faktorer som kan ha en större betydande effekt på idrottarnas psykologiska tillstånd än ledarstilar. / The impact of leadership styles on athletes' performance and psychological state has been shown to be significant and meaningful. The choice of leadership style by a coach can both improve and impair an individual's performance. It has also been found to affect athletes' perceived anxiety and self-confidence in several sports. However, there is a lack of knowledge regarding the influence of leadership styles on athletes' anxiety and self-confidence in the sport of climbing, which this study aims to investigate. The leadership styles used in the study include Direct and Guided Discovery, and they have been defined based on relevant literature. Perceived anxiety and self-confidence were measured using the Competitive State Anxiety Inventory - 2 Revised (CSAI-2R). The sample consisted of 40 participants between the ages of 18 and 40, including 10 women (25%) and 30 men (75%), who were divided into two groups (Direct and Guided Discovery). The research question was answered through repeated ANOVA tests, where the results from the CSAI-2R were compared across the different leadership styles. No significant difference was found between the leadership styles. However, there were significant results regarding changes in perceived cognitive and somatic anxiety independent of the leadership style. Therefore, future research is encouraged to further investigate whether leadership styles have a significant impact on athletes' perceived anxiety and self-confidence or not, as well as whether there are other factors that may have a greater significant effect on athletes' psychological state than leadership styles.

Bakgrund: Trots den synliga framgången inom idrotten kan tävlingsångest vara en dold utmaning som potentiellt påverkar prestationen negativt. Könsskillnader på tävlingsångest är komplicerad och kan härledas till en kombination av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer. För att hantera tävlingsångest och optimera prestationen kan flera metoder tillämpas för mental träning, som visualisering, coping-strategier, mindfulness och self-talk. Genom att förstå och hantera tävlingsångest kan atleter uppnå bättre resultat och bidra till en hälsosammare idrottsmiljö. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa eventuella könsskillnader på upplevelsen av tävlingsångest hos atleter. Studien syftar även till att belysa potentiella faktorer som påverkar tävlingsångest samt potentiella åtgärder för att minska tävlingsångest hos atleter. Metod: Studien är en strukturerad litteraturöversikt med en deskriptiv ansats. Fyra olika databaser (Medline, APA PsycInfo, Scopus, Cinahl) användes för att inhämta relevant litteratur, vilket resulterade i inkluderingen av totalt tretton artiklar. Resultat: Resultaten tyder på att kvinnliga atleter rapporterade högre somatisk och kognitiv ångest samt lägre självförtroende än manliga atleter. Även ålder och erfarenhet är avgörande faktorer för tävlingsångest. Äldre och mer erfarna atleter visade lägre nivå av både somatisk och kognitiv ångest samt högre självförtroende. Flera åtgärder utforskades för att hantera tävlingsångest, inklusive self-talk och mental träning, vilket visade sig vara effektivt för att minska tävlingsångest och öka självförtroendet hos atleter. Slutsats: En väsentlig betoning läggs på att individualisera interventioner för att hantera tävlingsångest utifrån enskilda behov och förutsättningar. Dessutom identifieras könsskillnader och individuella skillnader i upplevelsen av tävlingsångest, vilket bidrar till utformningen av skräddarsydda och effektiva stödåtgärder för atleter. För framtiden förespråkas en ökad forskningssatsning i Sverige där forskningsläget är otillräckligt.