No description available.

Abstract Aim: Since there is a lack of research based educational interventions concerning the relationship between coaches and young athletes, the aim of this study was to implement and examine the effects of sport psychology intervention for coaches in a track and field club. The research questions were: What are the effects of an educational intervention for coaches, with focus on a motivational climate, on: A) the coaches´ coaching approach B) their athletes´ goal orientation and C) their athletes´ perceived competitive anxiety? Method: The coach education stretched over two months and consisted of four two-hour lessons with focus on motivational climate, goal orientation and sport anxiety. Six coaches (three females, three males), aged 38-52 (M=44.33 years, SD=4.84) and their 59 athletes (27 males and 32 females) aged 12-14 (M=13.10 years, SD=0.82), participated in the study. A control group of 35 athletes (10 males and 25 females), of the same age (M=13.46 years, SD=0.70) and with similar demographic data, was also recruited. Potential effects of the intervention on the coaches and athletes were captured by measuring key constructs twice (pre-/post-test). Measures included a study-specific motivational climate questionnaire for the coaches and two validated questionnaires for athletes: the Achievement Goal Scale for Youth Sports (AGSYS; Cumming, Smith, Smoll & Grossbard 2008) and Sport Anxiety Scale-2 (SAS-2; Smith, Smoll, Cumming & Grossbard 2006). Descriptive statistics, repeated ANOVA and repeated MANOVA were used to analyze the data. Results: The analyses showed that the participating coaches experienced positive behavioral changes among themselves regarding support of autonomy, belonging, competence, and encouragement to task orientation, five months after the intervention had taken place (F (1, 5) = 6.49, p < .051,  = .56). The analyses did not reveal any statistically significant changes concerning neither the athletes´ goal orientation nor sport anxiety over time or compared to the control group. Conclusions:The study indicates a continuous need for longitudinal research based sport psychology interventions, especially towards individual sports since they, in many ways, differ from team sports. Future studies ought to complement with qualitative measurements which can bring deeper understanding of how, when and why changes occur. Despite loss effects in the athletes, the coaches´ perceived behavioral changes in themselves indicate that educational interventions are worthwhile in the long run.   Key words: coaches, competitive anxiety, motivation, motivational climate interventions, youth / Sammanfattning Syfte: Då det saknas forskningsbaserade utbildningsinterventioner som rör relationen mellan tränare och unga idrottare avsåg denna studie att genomföra och utvärdera en idrottspsykologisk intervention för tränare i en friidrottsförening. Frågeställningarna var: Vilka effekter får en utbildningsintervention för tränare, med fokus på ett motivationsfrämjande klimat, på: A) tränarnas förhållningssätt B) adepternas målorientering och C) adepternas upplevelse av tävlingsnervositet? Metod: Tränarutbildningen löpte över två månader och bestod av fyra tillfällen á två timmar med fokus på ett motivationsfrämjande klimat, målorientering och tävlingsnervositet. Urvalet bestod av en interventionsgrupp med sex tränare (tre kvinnor, tre män) i åldern 38-52 (M=44.33 år, SD=4.84) och deras 59 adepter (27 pojkar, 32 flickor) i åldrarna 12-14 (M=13.10 år, SD=0.82) samt en kontrollgrupp bestående av 35 adepter (10 pojkar, 25 flickor) med liknande demografiska data och åldersspann (M=13.46 år, SD=0.70). Interventionens effekter på de deltagande tränarna och deras adepter mättes kvantitativt vid två tillfällen (för- och eftermätning) med hjälp av ett motivationsorienterat frågeformulär skapat specifikt för studien för tränare och två validerade frågeformulär för idrottare: Achievement Goal Scale for Youth Sports (AGSYS; Cumming, Smith, Smoll & Grossbard 2008) och Sport Anxiety Scale-2 (SAS-2; Smith, Smoll, Cumming & Grossbard 2006). Beskrivande statistik, upprepad ANOVA och upprepad MANOVA användes för analyser av data. Resultat: Analyserna visade att de deltagande tränarna upplevde positiva beteendeförändringar hos sig själva avseende stödjande av autonomi, tillhörighet och kompetens samt uppmuntran till uppgiftsorientering fem månader efter utbildningen (F (1, 5) = 6.49, p < .051,  = .56). Analyserna visade ingen signifikant förändring gällande varken idrottarnas målorientering eller tävlingsnervositet över tid, eller i jämförelse med kontrollgruppen. Slutsats: Studien pekar på ett fortsatt behov av longitudinella forskningsförankrade idrottspsykologiska utbildningsinterventioner, i synnerhet riktade mot individuell idrott då den, i flera avseenden, skiljer sig från lagidrott. Studier i framtiden bör kompletteras med kvalitativa mätinstrument som kan bringa fördjupad förståelse för hur, när och varför förändringar sker. Trots uteblivna effekter hos idrottarna indikerar tränarnas upplevda beteendeförändringar hos sig själva att utbildningsinterventioner lönar sig på sikt.    Nyckelord: coaches, competitive anxiety, motivation, motivational climate interventions, youth

The present investigation examined the role of cognitive interference in sport. In Study 1 an instrument to assess intrusive thoughts athletes experience during performance was developed (Thought Occurrence Questionnaire for Sport; TOQS). In the first part of the study, which involved modification of an instrument constructed in educational settings, three types of thoughts were identified. These were 'performance worries', 'situation irrelevant thoughts' and 'thoughts of escape'. In the second part of the study, which involved validation of the modified instrument, support for the psychometric properties of the TOQS was provided through tests of convergent, concurrent and discriminant validity. Study 2 examined situational antecedents of cognitive interference. Discrepancies between expected and actual performance was identified as the best predictor of cognitive interference athletes experience, whereas cognitive anxiety was found moderately related to cognitive interference. Finally, it was found that athletes experiencing their anxiety states as facilitative reported less cognitive interference than athletes experiencing their anxiety states as debilitative. Study 3 investigated possible effects cognitive interference has on aspects of sport performance based on athletes' perceptions. Participants reported cognitive interference to be detrimental to their concentration. Furthermore, it was revealed that different types of thoughts influence effort input in different ways. The relationship between 'performance worries' and subsequent effort depended on goal attainment expectancies. Athletes holding higher expectancies reported that their worries resulted in increased effort, whereas athletes holding lower expectancies reported their worries to result in decreased effort. 'Situation irrelevant thoughts' were reported not to have any effects on subsequent effort, while 'thoughts of escape' were associated with decreases in effort. Finally, Study 4 examined relationships between achievement goal orientations and cognitive interference. A negative relationship between task orientation and thoughts of escape was the only strong and consistent association that emerged. Goal profiles analysis revealed that, in contrast to athletes holding self-referenced goals, for those holding comparative goals outcome is an important determinant of withdrawal thoughts. The results of the present investigation are discussed in relation to findings in educational and sport settings, and a conceptual model regarding the role of cognitive interference in sport is proposed. Overall, cognitive interference is identified as a topic which requires further examination in the sport psychology domain.

No description available.

This study aimed to investigate athletes’ hypothetical use of non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), a behavior similar to doping, and its association with doping attitudes, competitive anxiety and situational opportunity. One hundred twenty-two sport science students completed an online survey assessing biographical information, doping attitudes, and competitive anxiety. Students’ intention to use analgesics was measured via two discussed.

Bakgrund: Trots den synliga framgången inom idrotten kan tävlingsångest vara en dold utmaning som potentiellt påverkar prestationen negativt. Könsskillnader på tävlingsångest är komplicerad och kan härledas till en kombination av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer. För att hantera tävlingsångest och optimera prestationen kan flera metoder tillämpas för mental träning, som visualisering, coping-strategier, mindfulness och self-talk. Genom att förstå och hantera tävlingsångest kan atleter uppnå bättre resultat och bidra till en hälsosammare idrottsmiljö. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa eventuella könsskillnader på upplevelsen av tävlingsångest hos atleter. Studien syftar även till att belysa potentiella faktorer som påverkar tävlingsångest samt potentiella åtgärder för att minska tävlingsångest hos atleter. Metod: Studien är en strukturerad litteraturöversikt med en deskriptiv ansats. Fyra olika databaser (Medline, APA PsycInfo, Scopus, Cinahl) användes för att inhämta relevant litteratur, vilket resulterade i inkluderingen av totalt tretton artiklar. Resultat: Resultaten tyder på att kvinnliga atleter rapporterade högre somatisk och kognitiv ångest samt lägre självförtroende än manliga atleter. Även ålder och erfarenhet är avgörande faktorer för tävlingsångest. Äldre och mer erfarna atleter visade lägre nivå av både somatisk och kognitiv ångest samt högre självförtroende. Flera åtgärder utforskades för att hantera tävlingsångest, inklusive self-talk och mental träning, vilket visade sig vara effektivt för att minska tävlingsångest och öka självförtroendet hos atleter. Slutsats: En väsentlig betoning läggs på att individualisera interventioner för att hantera tävlingsångest utifrån enskilda behov och förutsättningar. Dessutom identifieras könsskillnader och individuella skillnader i upplevelsen av tävlingsångest, vilket bidrar till utformningen av skräddarsydda och effektiva stödåtgärder för atleter. För framtiden förespråkas en ökad forskningssatsning i Sverige där forskningsläget är otillräckligt.

No description available.

Achievement Goal Theory (AGT) utgår ifrån att alla individer vill visa sin kompetens vilket tar sig uttryck i två målinriktningar; ego och task. Individen påverkas av omgivningen som driver ett motivationsklimat som kan uttryckas i samma typer av målinriktning. Motivationsklimatet och målinriktningarna anses påverka hur individen agerar och hanterar t.ex. ängslan/oro och prestation. Denna studie behandlar samband mellan individuella målinriktningar, upplevt motivationsklimat drivet av tränare, träningskamrater och föräldrar, tävlingsrelaterad ängslan/oro och upplevd prestation. Undersökningsdeltagare var femtonåriga svenska ungdomar som tävlade i alpin utförsåkning (N=56). Multipel regressionsanalys användes för att analysera samband och signifikanta förklaringsvarianser. Störst bidrag från omgivningen på tävlingsrelaterad ängslan/oro verkade mammor ha (negativt bidrag). Kamrater var viktigare för individen än övrigt socialt stöd. Den alpina gruppen var mer ego-orienterad jämfört med resultat i studier med andra ungdomar i samma ålder och uppvisade en individuell målorientering som snarare motsvarade äldre elitidrottares, samtidigt som den relativt sett skattade ett lägre taskinriktat motivationsklimat