<p>Motivation är av stor vikt för att kunna lägga mycket tid och energi på sitt arbete. Syftet med den här studien var att se om de faktorer som leder till motivation för kvinnor och män är olika, och om det kan vara anledningen till att det finns fler män än kvinnor på högre positioner. Ämnet har undersökts med en kvalitativ ansats genom att en tio kvinnor och män intervjuats. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att det finns skillnader mellan de faktorer som kvinnor och män upplever vara motiverande. Traditionella föreställningar om kön verkar leva kvar, och även upprätthållas av organisationer.</p>

Motivation är av stor vikt för att kunna lägga mycket tid och energi på sitt arbete. Syftet med den här studien var att se om de faktorer som leder till motivation för kvinnor och män är olika, och om det kan vara anledningen till att det finns fler män än kvinnor på högre positioner. Ämnet har undersökts med en kvalitativ ansats genom att en tio kvinnor och män intervjuats. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys och visar att det finns skillnader mellan de faktorer som kvinnor och män upplever vara motiverande. Traditionella föreställningar om kön verkar leva kvar, och även upprätthållas av organisationer.

Bakgrund: Trots omfattande kriminalstatistik i Sverige registrerades inte alla de brott som ungdomar gjorde sig skyldiga till. Ett mörkertal antas finnas i de brott som ungdomar begick, framförallt gällande ungas våld i nära relation, då sannolikheten för rapportering var lägre. Tidigare forskning visade att attityden påverkades av bland annat uppväxtmiljö och vilka kompisrelationer som fanns. Ungdomsstyrelsen konstaterade att det fanns begränsat med studier om ungas våld i nära relation i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att undersöka gymnasieungdomars uppfattning om hur de fått sina attityder till ungas våld i nära relation. Metod: En kvalitativ studie med en deduktiv ansats genomfördes och datainsamlingen skedde med tre fokusgrupper, där fem ungdomar ingick i varje grupp. Grupperna bestod av pojkar och flickor som gick sista året på gymnasiet. En tematisk analys användes vid kodning av materialet. Resultat: Majoriteten av ungdomarna var emot ungas våld i nära relation, dock fanns det undantag för när detta ansågs vara acceptabelt. Familj och vänner hade betydelse för de attityder ungdomarna erhöll, genom bestraffning och belöning påverkades ungdomarnas attityder i en viss riktning. Media tycktes haft en begränsad inverkan gällande attityderna. Diskussion: Undantagen för när våld i en nära relation ansågs vara acceptabelt kan bero på vad ungdomarna ansåg vara mest fördelaktigt. Vännerna kunde ha en mer betydande roll för attitydförändring än familjen, men detta påverkades av hur säkra ungdomarna var i sina attityder. Medias inverkan på attityderna diskuterades och Banduras sociala inlärningsteori applicerades. / <p>2016-06-01</p>

<p>Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete.</p><p>Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.</p><p>Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området.</p><p>Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet.</p><p>En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.</p>

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete. Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning. Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området. Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet. En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008). För att på ett bra sätt besvara studiens frågor har datamaterialet analyserats med hjälp av en OLS regression för att undersöka alkoholkonsumtion samt en logistisk regression för att undersöka berusningsmönstret.Resultaten indikerar att föräldrars roll är större än vad man i dagens alkoholforskning lägger vikt på. Om föräldrarna själva konsumerar en högre andel alkohol ökar sannolikheten att deras barn dricker i större mängder och ökar risken för berusning, troligen på grund av social inlärning eller på grund av en mindre strikt förhållning till alkohol från föräldrarnas sida.Relationen mellan barn och förälder har även en viss skyddande effekt på så sätt att den minskar den totala alkoholmängden samt berusning.

Syftet med studien var att ta del av professionellas erfarenheter av smittoeffekter vid självskadebeteende, liksom förebyggande insatser för detta. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har utförts på olika behandlingshem där huvudfokus har varit flickor med självskadeproblematik. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats ur en hermeneutisk-fenomenologisk forskningstradition. Tre teorier har legat till grund för analysen av resultatet: social inlärning, imitation som rekonstruktion och socialisation. Resultatet visar att smitta kan ske bland flickor på enheterna, men också via internet. Alla tre teorier har fungerat hjälpande i förståelsen av fenomenet. När det kommer till negativ inlärning av beteendet, har denna studie, liksom tidigare forskning visat att en riskfaktor för att påverkas av andras självskadebeteende har att göra med exponering för andras självskador. Arbetssättet för att minska på smitta av självskadebeteende indikeras vara att bemöta problematiken neutralt. Det viktigaste i förhållningssättet är att inte vaka över beteendet då detta bland annat leder till att flickor som inte självskadar får mindre tid med personal. Sammanfattningsvis är ett förstående, nyfiket bemötande med mycket fokus på det preventiva arbetet i terapi det viktigaste för att förhindra smitta av självskadebeteende. Börjar personalen vaka över flickorna uppstår också smittoeffekter då övriga flickor lär sig att de behöver självskada för att få personalens uppmärksamhet.

<p>I denna studie belyses ungdomars rådande attityder som rör gränssättning kring en önskad sexuell akt och våldtäkt jämfört med den juridiska definitionen. Vidare undersöks även kamraters eventuella påverkan till ungdomarnas gränssättning utifrån den sociala inlärningsteorin.Tillvägagångssättet var av kvantitativ art där data samlades in i form av enkäter.Respondenterna bestod av N=210 ungdomar i 15 till 16 års ålder (årskurs nio)från åtta stycken grundskolor, inom en radie av åtta mil från studieorten. Den insamlade datan analyserades med statistikprogrammet SPSS.Ungdomarna i studien påvisade relativt goda attityder i förhållande till den juridiska definitionen av våldtäkt. Något samband mellan kamraters påverkan och rådande attityder som rör denna gränsdragning kunde dock inte fastställas.</p>

I denna studie belyses ungdomars rådande attityder som rör gränssättning kring en önskad sexuell akt och våldtäkt jämfört med den juridiska definitionen. Vidare undersöks även kamraters eventuella påverkan till ungdomarnas gränssättning utifrån den sociala inlärningsteorin.Tillvägagångssättet var av kvantitativ art där data samlades in i form av enkäter.Respondenterna bestod av N=210 ungdomar i 15 till 16 års ålder (årskurs nio)från åtta stycken grundskolor, inom en radie av åtta mil från studieorten. Den insamlade datan analyserades med statistikprogrammet SPSS.Ungdomarna i studien påvisade relativt goda attityder i förhållande till den juridiska definitionen av våldtäkt. Något samband mellan kamraters påverkan och rådande attityder som rör denna gränsdragning kunde dock inte fastställas.

Syftet med studien var att undersöka rädslan för att bli direkt- och indirekt utsatt för våld från såväl besökare som polis i samband med Allsvensk fotbollsmatch. Urvalet bestod av 369 personer som besöker minst en fotbollsmatch per säsong (55 kvinnor och 314 män) med ålder mellan 18-75 år (M=34,59, SD=12,24) där data hämtats in via webbenkäter. Resultatet visade att besökare med högre besöksfrekvens i genomsnitt uppvisar högre nivåer av rädsla för våld för såväl andra besökare som för polisen, jämfört med de som har en lägre besöksfrekvens. Resultatet visade även på att det i genomsnitt fanns en högre rädsla för våld från polisen än våld från besökare. Resultaten pekar på att polisens strategier vid fotbollsmatcher tycks vara kontraproduktiva, då polisens uppdrag bland annat är att främja trygghet. Resultaten går i linje med dels tidigare forskning som påvisat att polisnärvaro på redan trygga platser tenderar att skapa otrygghet. Resultaten pekar på behovet av förnyade och mer evidensbaserade insatser från polisen under fotbollsmatcher, samt bättre dialog med besökare för att motverka stigmatisering av besöksgrupper och polismyndigheten.