<p>The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material. My sense was to focus on primary education in recent years. There are many literature and research that topic like this which uses the concept of power. That has been the source of power theory as Michel Foucault. The actual study is based on three different perspectives: the exercise of power, the democratic and educate the psychological / educational need for boundaries. The material for the individual interviews, I have written some of them in text form in empirical data. Results show that teachers need more space to exercise their formal powers, more remedies and consequences and the courage to set boundaries for students. Freedom and democracy must be adapted to pupils' maturity and age.</p>

The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material. My sense was to focus on primary education in recent years. There are many literature and research that topic like this which uses the concept of power. That has been the source of power theory as Michel Foucault. The actual study is based on three different perspectives: the exercise of power, the democratic and educate the psychological / educational need for boundaries. The material for the individual interviews, I have written some of them in text form in empirical data. Results show that teachers need more space to exercise their formal powers, more remedies and consequences and the courage to set boundaries for students. Freedom and democracy must be adapted to pupils' maturity and age.

The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out. Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting. Our theoretical frame of referents consists of Paul Willis – Learning to labour, Zygmund Bauman - The individualized Society and Aaron Antonovsky - Unravelling the mystery - KASAM and theory of Gender. From our collected material five interesting questions appeared and these questions are about individualization, psychic health and unhealthy, restricts, criminality and drugs and how to see the problems from where to draw limits in the modern society from a gender perspective. What was appeared in the interviews and the observations are introduced with quotations under the empiricism connected to the five questions. To make it easier for the reader a similar grouping under the analyses are made when the collected material have been analysed from the theorists we been used. Setting limits have been a central word in the interviews and most of the interviewed agreed that youths require limits, but to day it seems to be difficult for parents. It have appeared in the inquiry that some youths does not have lots of limits from home, which we connect with the growing individualization and psychic health and unhealthy in today´s society.

<p>The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out.</p><p>Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting. Our theoretical frame of referents consists of Paul Willis – Learning to labour, Zygmund Bauman - The individualized Society and Aaron Antonovsky - Unravelling the mystery - KASAM and theory of Gender.</p><p>From our collected material five interesting questions appeared and these questions are about individualization, psychic health and unhealthy, restricts, criminality and drugs and how to see the problems from where to draw limits in the modern society from a gender perspective. What was appeared in the interviews and the observations are introduced with quotations under the empiricism connected to the five questions. To make it easier for the reader a similar grouping under the analyses are made when the collected material have been analysed from the theorists we been used.</p><p>Setting limits have been a central word in the interviews and most of the interviewed agreed that youths require limits, but to day it seems to be difficult for parents. It have appeared in the inquiry that some youths does not have lots of limits from home, which we connect with the growing individualization and psychic health and unhealthy in today´s society.</p>

This study is based on six semi-structured interviews with police officers regarding how humor is used by the police. The purpose of the study was to understand and explain how humor is being used between colleagues within the police force and how it is used towards the public. The aim is to gain a deeper understanding on how humor helps the police officers to handle the emotions that they encounter on a daily basis. We will also explain the moral boundaries for this social group and where the transgression for these gets too big. We explain these factors by analyzing them with the help of Goffmans (2020) Dramaturgical perspective and Hochschild’s (2003) research about emotional management.   In conclusion, the results of the interviews showed that humor that is used between colleagues is used to distance themself from tragic encounters at work. The humor that is used towards the public has the purpose to calm down stressful situations as well as gain a sort of relationship with them. These are both positive aspects of how the humor is being used by police officers, hence it gains a sense of unity within the police force and helps them cope with difficult situations. The result also showed that the moral boundaries in humor were different if you were male or female. The male officers answered that they did not have a clear line when the transgression became too big, as long as it did not become offensive toward someone else in the group. The women on the other hand all spoke about the importance of speaking up if the jokes went too far, in order to mark the line on what's okay to joke about.               Key words: Police, humor, processing, venting, cohesion, emotional management, boundary setting, moral boundaries

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lärare skall kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/föräldrar. I undersökningen har jag valt att använda mig med hjälp av en teoretisk modell för att studera denna gränssättning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgångspunkt i undersökningen. Jag har begränsat mig till att endast studera lärarens omsorgsansvar för elever på gymnasiet. Studien sker utifrån ett lärarperspektiv och har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen. Jag har genomfört djupintervjuer med fem stycken gymnasielärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i Stockholms län.</p><p>Den teoretiska anknytningen i min studie bygger på en definition av vad begreppet ett professionellt förhållningssätt står för och en beskrivning av den teoretiska modell jag har valt att använda mig av. Jag har också kortfattat redogjort för en del teoretisk litteratur som delvis ligger till grund för de teorier som beskrivs i modellen.</p><p>Jag har kommit fram till i min undersökning att det är viktigt som lärare att kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationer med elever/föräldrar. Denna gränssättning är problematisk och att lärarens personliga kvalitéer och egenskaper betyder mycket i relationer och möten med elever/föräldrar inom omsorgsrelaterade frågor. Studien visar också på att det kan finnas olika typer av lärare med olika förhållningssätt till hur man skall sätta gränser mellan det privata och det professionella. Jag drar även slutsatsen att det är viktigt att läraren har möjligheter att kunna få hjälp i olika svåra gränsdragningssituationer som kräver detta för att kunna agera utifrån ett ”professionellt förhållningssätt”. I undersökningen framkommer också att lyhördhet är en viktig egenskap att ha som lärare och att åldern och erfarenheten är relevant för att öka lärarens självkännedom. Det är viktigt att skolorna kan stödja lärarna i deras arbete i gränsdragningsproblematiken exempelvis genom olika fortbildningar och handledningsgrupper i dessa frågor. Man kan som yngre lärare också ha ett större behov av stöd i dessa frågor. </p><p>Den teoretiska modell jag hade valt att använda mig av fungerade som ett bra stöd för min undersökning men det är också troligt att det kan finnas andra liknande modeller som man kan använda sig av för att forska inom området.</p>

Följande studie syftar till att ta reda på vad lärare anser påverkar klassrumsklimatet, hur de arbetar för att få ett fungerande klassrumsklimat, vilka problem de stöter på och vilken betydelse klassrumsklimatet har för undervisningens resultat. Studien tar även upp elevers syn på klassrumsklimat och hur de påverkar det. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av intervjuer med fem lärare och fem elever. I litteraturen kan man läsa att ett bra klassrumsklimat är när undervisningen kan fortgå som planerat utan att något hindrar den. Läraren påverkar genom sitt ledarskap och genom att sätta tydliga och klara gränser för hur elever ska bete sig i olika situationer. Eleverna påverkar genom sitt sätt att bete sig. Ett bra beteende är när eleverna sköter sitt arbete, tar ansvar och är goda kamrater. Resultatet för undervisningen påverkas av klassrumsklimatet. I ett bra klassrumsklimat finns tid att ägna sig åt uppgifterna, i ett dåligt klassrumsklimat blir eleverna störda hela tiden och inte den mest välartade elev kan lära sig något. I den empiriska delen presenteras lärare och elever med eyy porträtt så att läsaren får en helhetsbild av dem. Alla lärare anser att för att få en fungerande undervisning måste klassen först fungera socialt. Eleverna nämner ljudnivån som en stor orsak till att arbetet i klassen störs.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lärare skall kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/föräldrar. I undersökningen har jag valt att använda mig med hjälp av en teoretisk modell för att studera denna gränssättning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgångspunkt i undersökningen. Jag har begränsat mig till att endast studera lärarens omsorgsansvar för elever på gymnasiet. Studien sker utifrån ett lärarperspektiv och har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen. Jag har genomfört djupintervjuer med fem stycken gymnasielärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i Stockholms län. Den teoretiska anknytningen i min studie bygger på en definition av vad begreppet ett professionellt förhållningssätt står för och en beskrivning av den teoretiska modell jag har valt att använda mig av. Jag har också kortfattat redogjort för en del teoretisk litteratur som delvis ligger till grund för de teorier som beskrivs i modellen. Jag har kommit fram till i min undersökning att det är viktigt som lärare att kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationer med elever/föräldrar. Denna gränssättning är problematisk och att lärarens personliga kvalitéer och egenskaper betyder mycket i relationer och möten med elever/föräldrar inom omsorgsrelaterade frågor. Studien visar också på att det kan finnas olika typer av lärare med olika förhållningssätt till hur man skall sätta gränser mellan det privata och det professionella. Jag drar även slutsatsen att det är viktigt att läraren har möjligheter att kunna få hjälp i olika svåra gränsdragningssituationer som kräver detta för att kunna agera utifrån ett ”professionellt förhållningssätt”. I undersökningen framkommer också att lyhördhet är en viktig egenskap att ha som lärare och att åldern och erfarenheten är relevant för att öka lärarens självkännedom. Det är viktigt att skolorna kan stödja lärarna i deras arbete i gränsdragningsproblematiken exempelvis genom olika fortbildningar och handledningsgrupper i dessa frågor. Man kan som yngre lärare också ha ett större behov av stöd i dessa frågor. Den teoretiska modell jag hade valt att använda mig av fungerade som ett bra stöd för min undersökning men det är också troligt att det kan finnas andra liknande modeller som man kan använda sig av för att forska inom området.

In this experience-based essay, I give examples of events that take place during a typical day at preschool. By highlighting these everyday events, I discuss around the parental role and its importance for children and child development. I apply a historical review when it comes to views on children and child rearing, and reflect on different approaches that we have towards the children. In the discussion, I reflect on the Childs need for boundaries, and thereby try to understand why we act differently in this respect. To gain more knowledge and understanding of the events I have taken help from theories in literature and from my own practical knowledge. In this essay, I wish to highlight the question whether the children really have the necessary conditions and maturity for all the choices they may face during a typical day at home and at preschool. I also describe the dilemma of how teachers relate ethically and morally right in the daily meeting we have with children and their parents.

<p>Följande studie syftar till att ta reda på vad lärare anser påverkar klassrumsklimatet, hur de arbetar för att få ett fungerande klassrumsklimat, vilka problem de stöter på och vilken betydelse klassrumsklimatet har för undervisningens resultat. Studien tar även upp elevers syn på klassrumsklimat och hur de påverkar det. </p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av intervjuer med fem lärare och fem elever. I litteraturen kan man läsa att ett bra klassrumsklimat är när undervisningen kan fortgå som planerat utan att något hindrar den. Läraren påverkar genom sitt ledarskap och genom att sätta tydliga och klara gränser för hur elever ska bete sig i olika situationer. Eleverna påverkar genom sitt sätt att bete sig. Ett bra beteende är när eleverna sköter sitt arbete, tar ansvar och är goda kamrater. Resultatet för undervisningen påverkas av klassrumsklimatet. I ett bra klassrumsklimat finns tid att ägna sig åt uppgifterna, i ett dåligt klassrumsklimat blir eleverna störda hela tiden och inte den mest välartade elev kan lära sig något.</p><p>I den empiriska delen presenteras lärare och elever med eyy porträtt så att läsaren får en helhetsbild av dem. Alla lärare anser att för att få en fungerande undervisning måste klassen först fungera socialt. Eleverna nämner ljudnivån som en stor orsak till att arbetet i klassen störs.</p>