<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lärare skall kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/föräldrar. I undersökningen har jag valt att använda mig med hjälp av en teoretisk modell för att studera denna gränssättning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgångspunkt i undersökningen. Jag har begränsat mig till att endast studera lärarens omsorgsansvar för elever på gymnasiet. Studien sker utifrån ett lärarperspektiv och har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen. Jag har genomfört djupintervjuer med fem stycken gymnasielärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i Stockholms län.</p><p>Den teoretiska anknytningen i min studie bygger på en definition av vad begreppet ett professionellt förhållningssätt står för och en beskrivning av den teoretiska modell jag har valt att använda mig av. Jag har också kortfattat redogjort för en del teoretisk litteratur som delvis ligger till grund för de teorier som beskrivs i modellen.</p><p>Jag har kommit fram till i min undersökning att det är viktigt som lärare att kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationer med elever/föräldrar. Denna gränssättning är problematisk och att lärarens personliga kvalitéer och egenskaper betyder mycket i relationer och möten med elever/föräldrar inom omsorgsrelaterade frågor. Studien visar också på att det kan finnas olika typer av lärare med olika förhållningssätt till hur man skall sätta gränser mellan det privata och det professionella. Jag drar även slutsatsen att det är viktigt att läraren har möjligheter att kunna få hjälp i olika svåra gränsdragningssituationer som kräver detta för att kunna agera utifrån ett ”professionellt förhållningssätt”. I undersökningen framkommer också att lyhördhet är en viktig egenskap att ha som lärare och att åldern och erfarenheten är relevant för att öka lärarens självkännedom. Det är viktigt att skolorna kan stödja lärarna i deras arbete i gränsdragningsproblematiken exempelvis genom olika fortbildningar och handledningsgrupper i dessa frågor. Man kan som yngre lärare också ha ett större behov av stöd i dessa frågor. </p><p>Den teoretiska modell jag hade valt att använda mig av fungerade som ett bra stöd för min undersökning men det är också troligt att det kan finnas andra liknande modeller som man kan använda sig av för att forska inom området.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lärare skall kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/föräldrar. I undersökningen har jag valt att använda mig med hjälp av en teoretisk modell för att studera denna gränssättning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgångspunkt i undersökningen. Jag har begränsat mig till att endast studera lärarens omsorgsansvar för elever på gymnasiet. Studien sker utifrån ett lärarperspektiv och har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen. Jag har genomfört djupintervjuer med fem stycken gymnasielärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i Stockholms län. Den teoretiska anknytningen i min studie bygger på en definition av vad begreppet ett professionellt förhållningssätt står för och en beskrivning av den teoretiska modell jag har valt att använda mig av. Jag har också kortfattat redogjort för en del teoretisk litteratur som delvis ligger till grund för de teorier som beskrivs i modellen. Jag har kommit fram till i min undersökning att det är viktigt som lärare att kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationer med elever/föräldrar. Denna gränssättning är problematisk och att lärarens personliga kvalitéer och egenskaper betyder mycket i relationer och möten med elever/föräldrar inom omsorgsrelaterade frågor. Studien visar också på att det kan finnas olika typer av lärare med olika förhållningssätt till hur man skall sätta gränser mellan det privata och det professionella. Jag drar även slutsatsen att det är viktigt att läraren har möjligheter att kunna få hjälp i olika svåra gränsdragningssituationer som kräver detta för att kunna agera utifrån ett ”professionellt förhållningssätt”. I undersökningen framkommer också att lyhördhet är en viktig egenskap att ha som lärare och att åldern och erfarenheten är relevant för att öka lärarens självkännedom. Det är viktigt att skolorna kan stödja lärarna i deras arbete i gränsdragningsproblematiken exempelvis genom olika fortbildningar och handledningsgrupper i dessa frågor. Man kan som yngre lärare också ha ett större behov av stöd i dessa frågor. Den teoretiska modell jag hade valt att använda mig av fungerade som ett bra stöd för min undersökning men det är också troligt att det kan finnas andra liknande modeller som man kan använda sig av för att forska inom området.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om anhörigstöd genom att kritisk granska hur anhöriga till närstående med beroendeproblem konstrueras i lagstiftning och styrdokument för anhörigstöd och hur detta påverkar rätten till, och utformningen av, anhörigstöd. Studien har genomförts med en deduktiv governmentalityansats, ett perspektiv som kännetecknas av ett intresse för hur statens styrningsmentalitet, rationalitet och tekniker för styrning medieras via olika former av lagstiftning, policydokument och operativa riktlinjer. Studien har genomförts med en komparativ ambition som syftat till att jämföra föreställningar om medberoende som en problemkategori med statliga förväntningar på anhöriga som resurs i omsorgen av närstående. Frågeställningarna har behandlat hur och när en anhörig är att förstå som ett problem och resurs, hur råd, stöd och rekommendationer, samt professionella förhållningssätt, skiljer sig mellan anhöriga som vårdar och de som kategoriseras som medberoende och huruvida detta kan förstås i relation till styrningstekniker. Studiens frågeställningar har operationaliserats kring ett teoretiskt grundat analysschema, som väglett textanalys och tolkning av empiri. Analysschemat systematiserades i komponenter för att kritiskt granska empirins diskursiva formationer. Resultaten är presenterade i tre kapitel: Karaktär och förklaringar, Orsaker, aktörer och strategier och Subjektiviteter, auktoriteter och tekniker förstyrning samt i en illustrerande resultatfigur. Resultaten har visat att lagstiftning och policy kategoriserar anhöriga genom att systematiskt tillskriva dem olika egenskaper samt problem och behov, därtill varierande normativa föreställningar om anhörig-närståenderelationen i förhållande till omsorg och utsatthet. Empirin medierar en styrningsmentalitet som isärhåller anhörigkategorier som skilda fenomen, mottagliga för olika former av anhörigstöd, styrningstekniker och professionella förhållningssätt. Missbrukets medikalisering placerar anhörigstödet inom beroendevårdens ansvar. Anhöriga till närstående med beroendeproblem ska därför erbjudas stöd som antingen involverar dem i behandlingsfrämjande beroendevård eller behandlar egna medberoendebeteenden. Råd, stöd och rekommendationer riktade till anhöriga som vårdar kontrasterar ett tydligare omsorgsperspektiv. Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd som underlättar den frivilliga omsorgen genom olika praktiska och administrativa avlastningspaket. Governmentalityanalysen har lett till slutsatsen att idealsubjektet är en autonom och ansvarstagande anhörig som aktivt förhåller sig till anhörigskapets risker genom att efterfråga anhörigstöd i enlighet med den medierade problem- och behovsbilden som tillskrivits tillhörande anhörigkategori. Studien har relevans för det sociala arbetet eftersom lag och policy ger upphov till olika program, åtgärder och insatser på den praktiknära nivån.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar som vuxna syskon har kring ett omsorgsansvar för ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Det empiriska materialet har inhämtats med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med vuxna personer som vuxit upp tillsammans med ett syskon med IF. Materialet har bearbetats utifrån tematisk analys där resultatet har diskuterats i relation till systemteori, rollteori samt tidigare forskning. Resultatet visar att erfarenheten att växa upp med ett syskon med IF är mestadels positiva och påvisar starka familjeband. Begreppet omsorgsansvar definierades i studien, samt att det visade sig att ansvaret för syskonen förändras i takt med att de växte upp och behoven förändrades. Studien visar att ytterligare forskning bör fokusera på att utveckla stöd för en bra övergång gällande omsorgsansvar från föräldrar till de vuxna syskonen. / The aim of this study was to investigate what thoughts and perceptions adult siblings have about caregiving responsibility for a sibling with an intellectual disability (ID). The empirical material has been obtained through six semistructured interviews with adults who have grown up with a sibling with ID. The material has been processed based on thematic analysis where the results have been discussed in relation to systems theory, role theory and existing research. The results indicate that the experience of growing up with a sibling with ID is mostly positive and shows strong family relationships. The definition of the concept of caregiving responsibility was defined in the study, and it turned out that the resoponsibility of their siblings changed as they grew up and as such, their needs in means of care. The study indicates that further research should focus on developing support for a positive transition of caregiving responsibilities from parents to adult siblings