Undersökningen är en kvalitativ studie som studerar vad skolorna anser behövs för yrket elevassistent och dess uppdrag. I uppsatsen lyfts 40 annonser fram från skolor som söker elevassistenter. Rådata, vilka kvalifikationskrav som skolorna formulerar i sina annonser, sorteras, kategoriseras och bearbetas med en innehållsanalytisk metod. Skolorna i studien förstås som rationella aktörer utifrån teorin om rationella val. Annonserna reflekterar vad den anställdas kompetens bör vara för att utgöra maximal nytta enligt skolan och studeras med ett perspektiv analytiskt förhållningssätt som symptom över vad skolorna anser är nödvändigt för att klara av yrkets uppdrag. Resultatet av undersökningen visar att drygt en fjärdedel av skolorna inte hade krav på utbildning. Ungefär hälften av skolorna begärde specifik eller övergripande erfarenhet/kunskap hos den sökande. Utifrån resultatet i denna studie anges det att en del svenska skolor idag har olika syn på behörighetsbehovet hos yrket elevassistent och verkar behöva tydligare ramar för yrkesrollen samt uppdraget.

The purpose of this study was to understand how social workers who works in social services in Sweden talk about and construct threats and violence from clients as a problem within their workgroup. The data in this study was collected through two focus group discussions with eleven social workers divided in two different work groups. The discussions were thereafter analyzed through a perspective analysis. The findings in this study shows that the social workers that participated had difficulties in defining threats and violence from clients because it was considered to be individual for every social worker. Furthermore, the study also shows that the social workers felt that threats and violence from clients came with the job and therefore had to accept it. Another finding the study showed is that the social workers tend to take responsibility for the threats and violence they were exposed from clients.

Ambitionen med denna studie har varit att undersöka förekomsten av hot och våld mot socionomer verksamma inom HVB-hem och den enskilda socionomens uppfattning om vad hot och våld är. Samtidigt har vi velat synliggöra vem som bär ansvaret för uppkomsten av hot och våld, enligt den enskilda socionomen, samt vilka behov den enskilde socionomen anser sig behöva för att kunna hantera detta. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts i denna studie, med socionomer verksamma inom HVB-hem. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom området och två teoretiska perspektiv har också bidragit till grunden för tolkning och analys av resultatet från studien. Studiens resultat påvisar att det finns flera faktorer som påverkar den enskilda socionomens, som är verksam inom HVB-hem, uppfattning om hot och våld. Faktorer som; kunskap om ämnet, tidigare erfarenheter och hög tolerans, resulterar i en snäv definition. En definition som bidrar till att hot och våld normaliseras. Utbildning och en enhetlighet är viktig och positiva faktorer i arbetet med att förebygga och hantera hot och våld. Ytterligare forskning inom ämnet skulle ge bättre förutsättningar i arbetet med att stävja detta problem gällande hot och våld. / <p>2019-02-19</p>

The purpose of this study was to understand how clinical therapists of sexual addiction in Sweden construct sexual addiction as a problem. The data in this study was obtained from eight interviews with people who works as clinical therapists. The data then got analysed through perspective analysis. The findings in this study shows that the therapists find difficulties in defining sexual addiction and most of time the individual with sexual addiction define their own problem. Individuals with sexual addiction have a heterogenous perspective on the problem and the therapists also share this heterogenous perspective. A common theme in the stories from the therapists was that sexual addiction has many consequences. Two of the more prevalent consequences was the shame surrounding sexual addiction and the double life you must live as a person with sexual addiction because of this shame.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om anhörigstöd genom att kritisk granska hur anhöriga till närstående med beroendeproblem konstrueras i lagstiftning och styrdokument för anhörigstöd och hur detta påverkar rätten till, och utformningen av, anhörigstöd. Studien har genomförts med en deduktiv governmentalityansats, ett perspektiv som kännetecknas av ett intresse för hur statens styrningsmentalitet, rationalitet och tekniker för styrning medieras via olika former av lagstiftning, policydokument och operativa riktlinjer. Studien har genomförts med en komparativ ambition som syftat till att jämföra föreställningar om medberoende som en problemkategori med statliga förväntningar på anhöriga som resurs i omsorgen av närstående. Frågeställningarna har behandlat hur och när en anhörig är att förstå som ett problem och resurs, hur råd, stöd och rekommendationer, samt professionella förhållningssätt, skiljer sig mellan anhöriga som vårdar och de som kategoriseras som medberoende och huruvida detta kan förstås i relation till styrningstekniker. Studiens frågeställningar har operationaliserats kring ett teoretiskt grundat analysschema, som väglett textanalys och tolkning av empiri. Analysschemat systematiserades i komponenter för att kritiskt granska empirins diskursiva formationer. Resultaten är presenterade i tre kapitel: Karaktär och förklaringar, Orsaker, aktörer och strategier och Subjektiviteter, auktoriteter och tekniker förstyrning samt i en illustrerande resultatfigur. Resultaten har visat att lagstiftning och policy kategoriserar anhöriga genom att systematiskt tillskriva dem olika egenskaper samt problem och behov, därtill varierande normativa föreställningar om anhörig-närståenderelationen i förhållande till omsorg och utsatthet. Empirin medierar en styrningsmentalitet som isärhåller anhörigkategorier som skilda fenomen, mottagliga för olika former av anhörigstöd, styrningstekniker och professionella förhållningssätt. Missbrukets medikalisering placerar anhörigstödet inom beroendevårdens ansvar. Anhöriga till närstående med beroendeproblem ska därför erbjudas stöd som antingen involverar dem i behandlingsfrämjande beroendevård eller behandlar egna medberoendebeteenden. Råd, stöd och rekommendationer riktade till anhöriga som vårdar kontrasterar ett tydligare omsorgsperspektiv. Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd som underlättar den frivilliga omsorgen genom olika praktiska och administrativa avlastningspaket. Governmentalityanalysen har lett till slutsatsen att idealsubjektet är en autonom och ansvarstagande anhörig som aktivt förhåller sig till anhörigskapets risker genom att efterfråga anhörigstöd i enlighet med den medierade problem- och behovsbilden som tillskrivits tillhörande anhörigkategori. Studien har relevans för det sociala arbetet eftersom lag och policy ger upphov till olika program, åtgärder och insatser på den praktiknära nivån.

Den här studien sker mot bakgrund av uppgifter i nyhetsmedier där det berättats om de svårigheter som hemlösa möter om det är föräldrar till barn som inte delar deras situation i hemlöshet. Den sker också mot bakgrund av att Barnkonventionen inom kort inkorporeras i svensk lagstiftning. Studiens syfte är att undersöka hur det sociala problemet “att vara hemlös förälder i missbruk” konstrueras i vetenskapliga texter om två modeller för arbete med motverkan av hemlöshet i Sverige. Studiens syfte är också att skapa en djupare förståelse av om, och i så fall hur, nämnda modellers lösningar möjliggör för föräldern att tillgodose den rätt barnet enligt Barnkonventionen har till sina föräldrar, till bostad och till skydd, genom förälderns deltagande i respektive modell. Studiens metod är kvalitativ innehållsanalys och perspektivanalys utgör både teori och analysmetod utifrån socialkonstruktivistisk grund. De två problemperspektiv vi funnit har vi valt att kalla för ”behandling först – boende sedan” respektive ”boende först – behandling sedan”. De skiljer sig avsevärt från varandra beträffande hur det sociala problemets karaktär, orsak, konsekvenser, lösning och utveckling konstrueras. Det visar sig också finnas skillnader mellan hur problemperspektiven möjliggör tillgodoseendet av barnets rättigheter enligt Barnkonventionen. En viktig slutsats är avsaknaden av tydliga barnperspektiv i de bägge problemperspektiven. Studien finner även att ”behandling först – boende sedan” är ett problemperspektiv som bygger på en voluntaristisk orsaksförklaring medan ”boende först – behandling sedan” istället bygger på en deterministisk.

The purpose of this study was to research Socialstyrelsens constructions of mental illness with young people. With chosen documents from Socialstyrelsens website, the study has been performed as a perspectiveanalysis and has contributed to problematise and reflect on how problems such as mental illness appear. Socialstyrelsen mean that mental illness is a big and growing public health problem which, in one way or another, will affect the society as a whole in the future. The results have shown how a problem can be seen from other perspectives, apart from the ones mentioned by Socialstyrelsen, such as the impact of individualisation and how demands affect young people’s mood. The results have also questioned the way Socialstyrelsen measure mental illness, through the amount of care. According to Socialstyrelsens results from the research, which is divided into gender categories, the study has also given an account of an absence of how gender norms may have effect the outcomes.

The purpose of the study is to create a deeper understanding of how the social worker perceives and manages risk signals regarding juvenile delinquency in their practical work. Based on the collected empiricism and previous research, we can conclude that juvenile delinquency is a complex topic, where the problem rarely has a one-sided or unambiguous explanation. Empiricism has been collected through six semi-structured interviews in which the interviewees have been selected through a deliberate selection. In conclusion, based on the empiricism collected, we can establish that social workers' individual perception of risk signals rests on an academic discipline, continuing education, collaboration and practical experience. Two of the interviewees also stated that a gut feeling was a contributing factor. The interviewees point out that it is rarely possible to distinguish a particular risk signal, but when multiple risk signals emerge, the risk is all the higher. However, the interviewees specify that drug abuse and non-functioning schooling are prominent for many of the young people who are at risk. It is also clear that the management is initially based on relationship-building measures, voluntarily and with increasing risks, the management increases to more serious or coercive measures.