Bakgrund: Ungefär 1,6 miljoner människor i Sverige är 65 år eller äldre. Ca 25-30 % av dem lider av undernäring, vilket till stor del beror på dålig aptit i samband med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Undernäring kan leda till allvarliga sjukdomstillstånd och även för tidig död. Det är ett tillstånd som, precis som andra sjukdomar, kräver diagnostik, behandling och uppföljning.Syfte: Att belysa äldres upplevelse av aptit och måltidssituation.Metod: En litteraturstudie baserad på empiriska studier. Resultatet sammanställdes med hjälp av en innehållsanalys.Resultat: Ett flertal faktorer påverkade de äldres aptit och måltidssituation. En trevlig miljö samt lugn och ro var viktigt kring måltiden, likaså den sociala aspekten. Att äta ensam minskade aptiten drastiskt. Även fysiska faktorer påverkade eftersom åldrandet innebar nedsättning av sinnen. Humör och känslor var en annan aspekt som påverkade aptiten. Flertalet av deltagarna upplevde ett tvång att äta, för att överleva eller bibehålla hälsa. Att få möjligheten att välja vad, hur och med vem de skulle äta var en viktig aspekt som påverkade deras aptit.Konklusion: Faktorer som påverkade de äldres aptit och måltidssituation var åldrande, sociala faktorer och fysiska problem. / Background: In Sweden, approximately 1.6 million people are 65 years or older and roughly 25-30% of them suffer from malnutrition. This is mostly due to poor appetite associated with chronic diseases or disabilities. Malnutrition can lead to serious illness and even premature death. It is a condition that, like other diseases, requiring diagnosis, treatment and follow-up.Aim: To illustrate older peoples experience of appetite and mealtime situation.Method: A literature study based on empirical studies. The results were compiled using a content analysis.Result: Older peoples appetite and mealtime situation were influenced by several factors. During mealtime, a pleasant environment and peace and quiet was important, as well as the social aspect. Appetite decreased drastically when dining alone. Physical factors were also affecting the appetite negatively due to a reduction of the senses. Another aspect that influenced the appetite were mood and emotion. The majority of the participants felt a compulsion to eat in order to survive or maintain health. Having the opportunity to choose what, how and with whom they would dine with was another important aspect that affected older peoples appetite. Conclusion: Factors that affected older peoples appetite and mealtime situation were ageing, social factors and physical problems.

The purpose of this essay is to examine and interpret Paul’s usage and mening of the concept of ἐπιθυμία in the Epistle to the Romans. My examination and interpretation has been conducted through exegetical literary analysis of Romans 1:18–32, 6–8 and 13, where I with the support of previous research, first introduced the concept of ἐπιθυμία in its historical context. Then I show how the concept of ἐπιθυμία plays a key role in understanding his argument in the Epistle to the Romans.

Alla sinnen kan påverka vår matupplevelse och även hur vi upplever smak, men ett sinne som ofta glöms bort är hörseln. Olika ljud i omgivningen, men även matljuden i sig, har möjlighet att påverka hur vi upplever det vi äter. Hur vi upplever de olika matljuden kan ha en evolutionär bakgrund då krispiga ljud kan tala om för oss att maten är färsk eller innehåller mycket fett eller näringsämnen medan skrapande ljud och ljud av olika vätskor, såsom snörvlande påminner om sjukdom eller fara. På sistone har även fenomen som ASMR och streamande av ätande så kallat mukbang blivit populariserat där matljud lockar tittare. De ljud som är populära inom dessa genrer är dock ljud som kan bli triggande för personer med misofoni.     En enkätstudie utfördes med 100 deltagande respondenter varav 34 hade misofoni, 32 angav att de hade en nedsatt tolerans för olika ljud, 7 som inte visste (om de hade någon ljudöverkänslighet) och 27 som inte hade någon ljudöverkänslighet. Enkäten innefattade olika ljudklipp med matljud och ljud vid matbordet som respondenterna fick lyssna på samt fick olika frågor om hur de upplevde ljuden, ifall ljuden kunde påverka deras aptit, hur ljudkänsliga de är (via den så kallade noise sensitivity scale) samt vilka reaktioner som triggande ljud utlöser för personerna. I denna studie ställs frågan hur de olika grupperna skiljer sig åt gällande dessa frågor samt hur ljud upplevs och varför, samt om misofoni påverkar aptiten. Huruvida misofoni borde betraktas som en egen diagnos kommer att diskuteras.    Denna studie visar att personer med misofoni upplever matljud som signifikant värre än de utan någon ljudöverkänslighet. Ljudet av ett äpple som äts upplevs exempelvis som värre än ljudet av en gaffel skrapande mot en tallrik för personer med misofoni medan personer utan ljudöverkänslighet upplever skrapljudet som allra värst. Personer utan ljudöverkänslighet upplever ljudklippen i enkäten som betydligt mer aptithöjande än personer med misofoni. Studien visar även att personer med misofoni reagerar betydligt starkare på olika ljud i jämförelse med personer som svarat att de upplever att de har en nedsatt tolerans för olika ljud. / All our senses can affect our dining experience and how we perceive flavour. One of the senses that is often forgotten in the context of eating is our hearing. Different sounds in the environment, and even the sound of food itself, can affect the way we perceive our meal. How we experience the different sounds of food has an evolutionary background. Crispy sounds can tell us when something is fresh, has a high fat or nutrition content, while various liquid sounds such as snivelling or scraping noises remind us of sickness and danger. Recently phenomena such as ASMR and mukbang, online streaming of someone eating, has become popularized where food sounds attract many viewers. However the sounds that are popular within these genres are the sounds that can be triggering for people with misophonia.     Out of the 100 people surveyed 34 respondents reported that they had misophonia, 32 experienced increased noise sensitivity, 7 didn't know (if they had any increased noise sensitivity), and 27 were not noise sensitive. The survey consisted of different audio clips with food sounds and other sounds from the dinner table, as well as questions about how the respondents experienced the sounds, if the sounds affected their appetite, if they are sensitive to noise (according to the noise sensitivity scale) and what reactions occurred because of the triggering sounds. This study asks the question of how the different groups’ answers differentiate throughout these questions, how sound is perceived and why, and if misophonia has an effect on appetite. If misophonia should be considered as a separate diagnosis will be discussed.    This study shows that people with misophonia perceive sound of food as significantly worse than the people without noise sensitivity. For example, the sound of an apple being eaten is perceived as worse than the sound of a fork scraping against a plate for people with misophonia while people without noise sensitivity rate the scraping sound as the worst. People without sound sensitivity experience the audio clips as significantly more appetite enhancing than people with misophonia. This study also shows that people with misophonia respond significantly stronger to various sounds compared to the people with increased noise sensitivity.