Audiovisual elicitation of somatosensation (AVES), also more commonly known as autonomous sensory meridian response (ASMR), is a sensory phenomenon in which particular auditory and visual triggers give rise to a static-like physical sensation — usually originating around the back of the head/neck area — called tingles. Those who are susceptible to this type of response typically experience it in association with positive affect and relaxation. In the present study, 64 participants completed an online-experiment in which they rated their perceived tingle intensity and frequency for twelve 60-second video segments displaying AVES content. Each segment was shown to participants twice in a pseudorandomised order of presentation, once with the original audio and once with edited audio (modified by high- and low-pass filtering to make sounds appear more muffled and distant), resulting in a total of 24 trials per participant. Results indicated not only that participants who categorised themselves as experiencing AVES reported both more frequent and intense tingles than those who had reported not experiencing AVES, but also that unedited videos elicited more tingles in both groups as compared to the audio-edited versions of the same clips. These results support the conclusion that the proximal and crisp nature of popular auditory AVES triggers is a key factor of eliciting the tingle response, and that filtering out certain frequency ranges of the audio thus results in a less effective AVES trigger eliciting both a shorter duration and lower intensity of tingles.

Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) is a rapidly emerging but understudied sensory concept which according to earlier studies can help relieve symptoms of for exampledepression, anxiety, pain and stress while creating feelings of relaxation. The experience begins with a triggering audio or audio-visual stimulus which causes a physical reaction described as a tingling sensation beginning at the back of the head and further towards the periphery of the body. A previous study suggested that ASMR and neuroticism are related. Anxiety is a subfacet of neuroticism, which is why this study explored the relationship between State- and Trait-anxiety (S- and T-Anxiety) and ASMR to investigate if and in what way they are related. The research questions were “Is the level of State and Trait Anxiety associated with the level of ASMR experience?” and “Are there certain ASMR stimuli that are stronger related to State and Trait Anxiety than other ASMR stimuli?”. A total of 35 participants completed the questionnaires, of which the majority were between the ages 25-34, female, employed, coliving and answered that their highest level of education were studies at college/university. The results from the current self-report correlational study showed that ASMR and T-Anxiety are significantly negatively correlated, however, it failed to show any significant correlation between S-Anxiety and ASMR. Results also showed that one ASMR stimulus, finger flutters, significantly correlated negatively with T-Anxiety. The rest of the individual stimuli failed to show significant correlations with either S- or T-Anxiety. This suggests that anxiety may not be the driving sub-facet when searching for explanations for what makes ASMR and neuroticism associated. It also raises the question whether or not ASMR could be suitable as a therapeutic method for managing high T-Anxiety. Finally, it seems that individual ASMRstimulus vary in their connection to anxiety. However, it is only possible to draw conclusions on this sample, not the population, due to the small sample size. Further studies are needed to at least verify these results. / Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) är ett snabbt växande men understuderatsensoriskt koncept som enligt tidigare studier kan underlätta symptom av exempelvis depression, ångest, smärta och stress samtidigt som det skapar en avslappnande känsla. Upplevelsen börjar med ett triggande audio eller audiovisuellt stimuli som orsakar en fysisk reaktion beskrivet som en pirrig känsla med början vid bakhuvudet och vidare mot kroppens periferi. En studie om ämnet föreslog att ASMR och neuroticism är relaterade. Ångest är en del av neuroticism, varför den här studien undersöker relationen mellan ASMR och State- och Trait-Anxiety (S- och T-Anxiety) för att undersöka hur och på vilket sätt de är relaterade. Forskningsfrågorna var ”Är nivån av State och Trait Anxiety associerad med nivån av ASMRupplevelse?” och ”Finns det specifika ASMR stimuli som är starkare relaterade till State och Trait Anxiety än andra ASMR stimuli?”. Totalt slutförde 35 deltagare enkäterna, av vilka majoriteten var mellan åldrarna 25–34, kvinnor, anställda, sammanlevande och rapporterade att studier på universitet/högskola var deras högsta nivå av utbildning. Resultaten från den här självrapporterings-korrelationsstudien visade att ASMR och T-Anxiety är signifikant negativt korrelerade, men det kunde inte visas att S-Anxiety och ASMR är signifikant korrelerade. De visade också att ett ASMR stimuli, finger flutters, är signifikant negativt korrelerad med TAnxiety. Resterande individuella ASMR stimuli hade ingen signifikant korrelation med vare sig S- eller T-Anxiety. Det här tyder på att ångest kanske inte är den drivande underkategorin i jakt på förklaring till vad som gör ASMR och neuroticism associerade. Det väcker också frågan om ASMR verkligen hade varit en lämplig terapeutisk metod för hantering av hög T-Anxiety. Till sist verkar det som att individuella ASMR stimuli varierar i sin relation till ångest. Viktigt att tillägga är dock att det bara är möjligt att dra slutsatser om urvalet, inte populationen, på grund av storleken på urvalet. Ytterligare studier behövs för att åtminstone verifiera dessa resultat.

The study presented here delves into the integration of Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) content into fashion marketing strategies, with a specific focus on the renowned luxury brand Hermès. ASMR is a perceptual phenomenon characterized by tingling sensations and feelings of relaxation triggered by certain audio visual stimuli. This research investigates how luxury brand enthusiasts perceive and engage with ASMR content within the context of Hermès' marketing communications. By delving into the interplay between sensory experiences, brand perception, and consumer engagement. The introduction introduces the concept of ASMR and its parallel with synesthesia in terms of individual variability. It also addresses scepticism toward non-universal experiences like ASMR and highlights people's divergent reactions towards it. The relevance of studying ASMR in the marketing context is outlined, with an emphasis on the challenge of integrating personal ASMR experiences into branding strategies.

I detta arbete undersöker jag processen kring att kombinera modern popmusik med sound healing och ASMR. Under arbetet har jag sammanställt ofta förekommande element inom ASMR och sound healing och därefter producerat poplåtar där jag lagt till dessa element. Låtarna skapades utifrån en struktur av modern pop där fokus låg på vocals, production och ”finishing touches”. Arbetet resulterade i tre låtar som enligt mig lyckades kombinera de två världarna. Många artister har på liknande sätt experimenterat med att sammanföra dessa genrer, bland de mest framgångsrika är Björk och Billie Eilish, som båda på sitt eget sätt har varit framträdande i att skapa ett eget och unikt sound genom att använda ljud som går att hitta i ASMR i sin popmusik. Utmaningen i att kombinera genrerna låg i att deras progression och uppbyggnad i stor utsträckning skiljer sig åt samt vilket syfte de är de tänka att konsumeras för. Jag insåg dock under arbetets gång att genrernas olikheter är just det som gör att de kompatibla. Konstnärlighet och teknik gick hand i hand då en stor del av produktionen låg i att hitta eller skapa rätt ljud, samt att producera ett binaural sound. För detta laborerade jag med olika inspelnings -och mixtekniker, såsom att spela in i binaural stereo och prova olika upptagning på mikrofoner, samt att mixa i surround och binaural. / In this work I examine from a musicproducers point of view how to combine modern popmusic with sound healing and ASMR. I explored many aspects of the different styles of music and sounds as well as wrote and produced songs that strived to find a balance between the three genres. Atristic choices and the techinal aspect of producing became main focus as I elaborated with different recording and mixing techniques, such as binaural and surround. This empirically based studies resulted in this work as well as compositions created with the intention of musically merging modern pop with traditional sounds.

Autonom Sensorisk Meridiansk Respons (ASMR) är ett nytt fenomen som ofta kopplas till avslappning och välmående. Syftet med den föreliggande studie var att undersöka samband mellan självrapporterade ASMR-upplevelser (modifierad ASMR-15) och uppmärksamhetskontroll (ACS), mindfulness (MAAS), och emotionsreglering (ERQ). Förutom detta ligger det i studiens intresse att ta individuella skillnader relaterade till ålder och tidigare ASMR-upplevelse och ASMR-kunskap i beaktande. Studien har 110 deltagare (Målder= 28.74, SDålder = 9.87, åldersvidd 18–57) som genomfört en online enkätundersökning. Resultatet visade en negativ korrelation mellan ASMR och uppmärksamhetskontroll, som kan förklaras med hämnade kontroll. Därutöver visade resultatet att yngre rapporterade mer ASMR-kunskap och tidigare upplevelser av ASMR än äldre, detta resultat är i linje med tidigare studier. Det fanns ingen skillnad mellan åldersgrupperna i ASMR (modifierade ASMR-15 skalan). / Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) is a new phenomenon that is often linked to relaxation and well-being. The aim of the present study was to investigate the relationship between self-reported ASMR experiences (modified ASMR-15) and attentional control (ACS), mindfulness (MAAS), and emotion regulation (ERQ). In addition to this, it was in the interest of the current study to take individual differences related to age and previous ASMR experience and ASMR knowledge into account. The study included 110 participants (Mage= 28.74, SDage = 9.87, rangeage 18-57) who completed an online survey. The results showed a negative correlation between ASMR and attentional control, which can be explained by inhibitory control. Moreover, the results showed that younger people reported more ASMR knowledge and previous experiences of ASMR than older people, this result is in line with previous studies. There was no difference between the age groups in ASMR (modified ASMR-15 scale).

Denna studie har utförts med bas i frågeställningen huruvida rosa brus kan nyttjas för att replikera den övergripande ljuddynamik som förekommer inom kli-inriktade ASMR-verk med hänseende till envelope-egenskaper samt övergripande frekvensregister och hur den akustiska karaktären av en sådan ljudartefakt kan komma att uppfattas av ett antal respondenter. Tidigare forskning inom ASMR har jämförts med auditivt inriktad litteratur för att styrka relevansen av denna sortens studie varpå ytterligare framtida forskningsutsikter har spekulerats kring. Angreppsmetoden har grundats i användandet av en noise gate-teknik med fokus på side chain-kompression samt en vocoder för replikerandet av den ljuddynamik som har inhämtats från ett kli-inriktat ASMR-verk. Ljudtekniska data för designen av artefakten införskaffades med hjälp av spektrogramanalyser och kvalitativa intervjuer stod till grund för experimentets utförande. Studieresultaten visade huvudsakligen på att rosa brus sannolikt besitter en god förmåga att approximera kli-ljud i det tekniska sammanhang som har studerats och därmed inge behag hos en lyssnare. Även övergångar mellan distinkt olika ljudsegment av denna typ visade sig besitta mycket goda möjligheter att inge behag.

Alla sinnen kan påverka vår matupplevelse och även hur vi upplever smak, men ett sinne som ofta glöms bort är hörseln. Olika ljud i omgivningen, men även matljuden i sig, har möjlighet att påverka hur vi upplever det vi äter. Hur vi upplever de olika matljuden kan ha en evolutionär bakgrund då krispiga ljud kan tala om för oss att maten är färsk eller innehåller mycket fett eller näringsämnen medan skrapande ljud och ljud av olika vätskor, såsom snörvlande påminner om sjukdom eller fara. På sistone har även fenomen som ASMR och streamande av ätande så kallat mukbang blivit populariserat där matljud lockar tittare. De ljud som är populära inom dessa genrer är dock ljud som kan bli triggande för personer med misofoni.     En enkätstudie utfördes med 100 deltagande respondenter varav 34 hade misofoni, 32 angav att de hade en nedsatt tolerans för olika ljud, 7 som inte visste (om de hade någon ljudöverkänslighet) och 27 som inte hade någon ljudöverkänslighet. Enkäten innefattade olika ljudklipp med matljud och ljud vid matbordet som respondenterna fick lyssna på samt fick olika frågor om hur de upplevde ljuden, ifall ljuden kunde påverka deras aptit, hur ljudkänsliga de är (via den så kallade noise sensitivity scale) samt vilka reaktioner som triggande ljud utlöser för personerna. I denna studie ställs frågan hur de olika grupperna skiljer sig åt gällande dessa frågor samt hur ljud upplevs och varför, samt om misofoni påverkar aptiten. Huruvida misofoni borde betraktas som en egen diagnos kommer att diskuteras.    Denna studie visar att personer med misofoni upplever matljud som signifikant värre än de utan någon ljudöverkänslighet. Ljudet av ett äpple som äts upplevs exempelvis som värre än ljudet av en gaffel skrapande mot en tallrik för personer med misofoni medan personer utan ljudöverkänslighet upplever skrapljudet som allra värst. Personer utan ljudöverkänslighet upplever ljudklippen i enkäten som betydligt mer aptithöjande än personer med misofoni. Studien visar även att personer med misofoni reagerar betydligt starkare på olika ljud i jämförelse med personer som svarat att de upplever att de har en nedsatt tolerans för olika ljud. / All our senses can affect our dining experience and how we perceive flavour. One of the senses that is often forgotten in the context of eating is our hearing. Different sounds in the environment, and even the sound of food itself, can affect the way we perceive our meal. How we experience the different sounds of food has an evolutionary background. Crispy sounds can tell us when something is fresh, has a high fat or nutrition content, while various liquid sounds such as snivelling or scraping noises remind us of sickness and danger. Recently phenomena such as ASMR and mukbang, online streaming of someone eating, has become popularized where food sounds attract many viewers. However the sounds that are popular within these genres are the sounds that can be triggering for people with misophonia.     Out of the 100 people surveyed 34 respondents reported that they had misophonia, 32 experienced increased noise sensitivity, 7 didn't know (if they had any increased noise sensitivity), and 27 were not noise sensitive. The survey consisted of different audio clips with food sounds and other sounds from the dinner table, as well as questions about how the respondents experienced the sounds, if the sounds affected their appetite, if they are sensitive to noise (according to the noise sensitivity scale) and what reactions occurred because of the triggering sounds. This study asks the question of how the different groups’ answers differentiate throughout these questions, how sound is perceived and why, and if misophonia has an effect on appetite. If misophonia should be considered as a separate diagnosis will be discussed.    This study shows that people with misophonia perceive sound of food as significantly worse than the people without noise sensitivity. For example, the sound of an apple being eaten is perceived as worse than the sound of a fork scraping against a plate for people with misophonia while people without noise sensitivity rate the scraping sound as the worst. People without sound sensitivity experience the audio clips as significantly more appetite enhancing than people with misophonia. This study also shows that people with misophonia respond significantly stronger to various sounds compared to the people with increased noise sensitivity.

Background: After the boom of mukbang videos in South Korea and its popularity spread tothe rest of the world, companies have started to use mukbang influencers tobuild a strong brand identity and to create a topic for debate.Purpose: The purpose of this study is to examine womens’ outlook on mukbang videosand marketing in mukbang videos.Method: The study has a qualitative study method, where an abductive approach hasbeen chosen. Nineteen digital interview have been done to get answers to ourstudy.Conclusion: Together with the study’s empirical data and analysis, this study has been ableto clarify women’s attitude towards mukbang videos and mukbang influencerswith an insight into the differences in the generations. The result of the studyshowed that a majority of the respondents have a positive attitude towardsmukbang but that there were some critical aspects regarding the marketing ofthe products. The respondents answered that the reason for the criticism wasthat paid marketing is not seen as truthful review according to them.

No description available.

Digital media have become an integral part of many people’s everyday lives and constitute an intimate presence therein. Utilizing the concept of digital intimacy to focus on these recent developments, this doctoral dissertation takes the perspectives of feminist cultural studies and affect theory to analyze how digital media are becoming more intimate and how in turn intimacy is remediated within digital cultures. This research brings together three different strategic examples of digital intimacy. The first is chosen from the context of online hate and harassment, and works to counteract digital forms of intimidation. The second is from the world of software development training initiatives tailored for women and designed to make them digitally intimate. The third investigates the digital subculture around ASMR (‘autonomous sensory meridian response’), which is an intimate multi-sensory stimulation induced by such things as online video clips. It is argued that these three initiatives are good illustrations of contemporary gender relations in digital cultures, and also do digital media differently. This  means that they develop and apply sometimes straightforward, sometimes rather playful strategies to counteract gender-based inimicalities (such as forms of discrimination or exclusion, or objectification) within digital cultures. The thesis argues that such digitally intimate strategies can be utilized analytically in order to contribute to contemporary feminist internet politics. / Digitala medier har blivit en integrerad del av och en intim närvaro i många människors vardag. Med hjälp av begreppet digital intimitet, som tar dessa förändringar på allvar, analyserar denna avhandling hur digitala medier blir mer intima och hur intimitet remedieras i digitala kulturer. Detta görs utifrån perspektiv hämtade från feministiska kulturstudier och affektteori. Tre olika strategiska exempel på digital intimitet diskuteras. Det första exemplet hanterar näthat och trakasserier online och utgör ett slags  motståndsstrategier. Det andra handlar om utbildningsinitiativ inom programmering riktade till kvinnor, ämnade att ge kvinnor större digital tillgång, närhet och närvaro. Det tredje fallet undersöker den digitala subkulturen kring ASMR (’autonomous sensory meridian response’), en intim multi-sensorisk stimulering som ofta understöds av videoklipp online. Det hävdas här att dessa strategiska exempel, först och främst, synliggör samtida genusrelationer i digitala kulturer, men även visar hur digitala medier gör genus på nya sätt. Med detta menas att i medierna både bevaras genuskonventioner och tillämpas nya, ibland lekfulla strategier för att motverka könsrelaterad fientlighet inom digitala kulturer. Avhandlingen hävdar att de tre studerade strategierna för digital intimitet kan användas analytiskt för att bidra till en samtida feministisk internetpolitik.