Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) is a rapidly emerging but understudied sensory concept which according to earlier studies can help relieve symptoms of for exampledepression, anxiety, pain and stress while creating feelings of relaxation. The experience begins with a triggering audio or audio-visual stimulus which causes a physical reaction described as a tingling sensation beginning at the back of the head and further towards the periphery of the body. A previous study suggested that ASMR and neuroticism are related. Anxiety is a subfacet of neuroticism, which is why this study explored the relationship between State- and Trait-anxiety (S- and T-Anxiety) and ASMR to investigate if and in what way they are related. The research questions were “Is the level of State and Trait Anxiety associated with the level of ASMR experience?” and “Are there certain ASMR stimuli that are stronger related to State and Trait Anxiety than other ASMR stimuli?”. A total of 35 participants completed the questionnaires, of which the majority were between the ages 25-34, female, employed, coliving and answered that their highest level of education were studies at college/university. The results from the current self-report correlational study showed that ASMR and T-Anxiety are significantly negatively correlated, however, it failed to show any significant correlation between S-Anxiety and ASMR. Results also showed that one ASMR stimulus, finger flutters, significantly correlated negatively with T-Anxiety. The rest of the individual stimuli failed to show significant correlations with either S- or T-Anxiety. This suggests that anxiety may not be the driving sub-facet when searching for explanations for what makes ASMR and neuroticism associated. It also raises the question whether or not ASMR could be suitable as a therapeutic method for managing high T-Anxiety. Finally, it seems that individual ASMRstimulus vary in their connection to anxiety. However, it is only possible to draw conclusions on this sample, not the population, due to the small sample size. Further studies are needed to at least verify these results. / Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) är ett snabbt växande men understuderatsensoriskt koncept som enligt tidigare studier kan underlätta symptom av exempelvis depression, ångest, smärta och stress samtidigt som det skapar en avslappnande känsla. Upplevelsen börjar med ett triggande audio eller audiovisuellt stimuli som orsakar en fysisk reaktion beskrivet som en pirrig känsla med början vid bakhuvudet och vidare mot kroppens periferi. En studie om ämnet föreslog att ASMR och neuroticism är relaterade. Ångest är en del av neuroticism, varför den här studien undersöker relationen mellan ASMR och State- och Trait-Anxiety (S- och T-Anxiety) för att undersöka hur och på vilket sätt de är relaterade. Forskningsfrågorna var ”Är nivån av State och Trait Anxiety associerad med nivån av ASMRupplevelse?” och ”Finns det specifika ASMR stimuli som är starkare relaterade till State och Trait Anxiety än andra ASMR stimuli?”. Totalt slutförde 35 deltagare enkäterna, av vilka majoriteten var mellan åldrarna 25–34, kvinnor, anställda, sammanlevande och rapporterade att studier på universitet/högskola var deras högsta nivå av utbildning. Resultaten från den här självrapporterings-korrelationsstudien visade att ASMR och T-Anxiety är signifikant negativt korrelerade, men det kunde inte visas att S-Anxiety och ASMR är signifikant korrelerade. De visade också att ett ASMR stimuli, finger flutters, är signifikant negativt korrelerad med TAnxiety. Resterande individuella ASMR stimuli hade ingen signifikant korrelation med vare sig S- eller T-Anxiety. Det här tyder på att ångest kanske inte är den drivande underkategorin i jakt på förklaring till vad som gör ASMR och neuroticism associerade. Det väcker också frågan om ASMR verkligen hade varit en lämplig terapeutisk metod för hantering av hög T-Anxiety. Till sist verkar det som att individuella ASMR stimuli varierar i sin relation till ångest. Viktigt att tillägga är dock att det bara är möjligt att dra slutsatser om urvalet, inte populationen, på grund av storleken på urvalet. Ytterligare studier behövs för att åtminstone verifiera dessa resultat.