Tjugo procent av alla människor är högkänsliga (HSP = Highly Sensitive Person), vilket innebär att de är födda med ett känsligt nervsystem. Många HSP upplever negativa konsekvenser i sin vardag som påverkar livskvaliteten. Eftersom gruppen HSP är så stor och kopplingen HSP, livskvalitet och självmedkänsla inte specifikt har undersökts, var det relevant att göra den här enkätundersökningen. De undersökta frågeställningar är: Finns det inom gruppen HSP angående variablerna: Livskvalitet, Självmedkänsla, Högkänslighet, BIS, BAS, Extraversion och Neuroticism (a) signifikanta samband mellan samtliga variablerna? (b) Till vilken grad förklarar variablerna Livskvalitet och Högkänslighet? (c) Finns det könsskillnader angående samtliga variablerna? (d) Finns det ett positivt samband mellan Högkänslighet och Ålder? De 111 deltagare var medlemmar i Sveriges Förening för Högkänsliga och samtliga var enligt självskattning HSP, som bekräftades av insamlade data. Deltagargruppen bestod av 93 kvinnor (84%) och 18 män (16%) och genomsnittsålder var 50 år, där lägsta åldern var 35 år och högsta 70. Samtliga frågeställningar har besvarats genom analysmetoderna: Pearsons korrelationsanalys, Standard Multipel Linjär Regression och T-test. Det viktigaste resultatet var att kopplingen mellan HSP och självmedkänsla bidrog med ny kunskap, där slutsatsen blev att utövandet av självmedkänsla kan bidra till att aktivt öka graden av livskvalitet för HSP. Det starkaste sambandet i studien förelåg mellan BIS och neuroticism, vilket betyder att vid en ökning av BIS, ökar graden av negativ affekt och vice versa; resultatet låg i linje med tidigare forskning. Två oväntade resultat var att (a) drivkraften (BASDrive) predicerade högkänslighet mest till skillnad från litteraturen som pekar åt BIS och neuroticism som skulle ha starkast koppling och (b) att graden av högkänslighet sjönk vid ökad ålder; vilket talar emot tidigare forskning. Uppsatsen är en relevant informationskälla för HSP och alla andra som interagerar med HSP. / Twenty percent of all people are highly sensitive (HSP = Highly Sensitive Person) which means that they are born with a sensitive nervous system. Many HSP's are experiencing negative consequences in their everyday lives that affect their quality of life. As the group HSP is large and the correlation between HSP, quality of life and self-compassion is not specifically is investigated, the present study was relevant. The examined questions are: Is there within the group of HSP regarding Quality of Life, Self-compassion, High sensitivity, BIS, BAS, Extraversion and Neuroticism (a) significant correlations between the variables? (b) To what extend do the variables explain Quality of Life and High Sensitivity? (c) Are there gender differences regarding the variables? (d) Is there a positive correlation between High Sensitivity and Age? The 111 participants were members of the Sveriges Förening för Högkänsliga and all were HSP according to self-assessment, which also was confirmed by the data collected. The group of participants consisted of 93 women (84%) and 18 men (16%) and the average age was 50, where the lowest age was 35 years and the highest 70. All questions were answered by these analytical methods: Pearson's correlation analysis, Standard Multiple Linear Regression and T-test. The main outcome was that the link between HSP and self-compassion contributed to new knowledge, which concluded that the practice of Self-compassion can help to actively increase the level of quality of life for HSP's. The strongest correlation in the study was between BIS and neuroticism, which means that at an increase of BIS, the degree of negative affect also increased and vice versa; the result was in line with previous research. Two unexpected results were that (a) the driving force (BASDrive) predicted high sensitivity most, unlike the literature suggesting that BIS and neuroticism would have the strongest connection and (b) the degree of high sensitivity decreased with increase in age; which contradicts earlier research. The essay is a relevant source of information for the HSP and all others who are interacting with HSP.

abstract: This study investigated the relation between Sensory Processing Sensitivity (SPS) temperament and depression, and whether such a relation might be further influenced by the indirect effects of parenting environment and empathic personal distress. A moderated mediation model was proposed to explain the underlying relations among SPS, depression, parenting environment and empathic personal distress. That is, greater levels of SPS temperament might predict higher levels of empathic personal distress, which then leads to increasing likelihood of experiencing depression. Moreover, it was predicted that this mediation relation might be significantly stronger under a less positive parenting context. The present study recruited 661 participants from a U.S. university and implemented questionnaires in an online survey. There was a significant main effect of SPS temperament in predicting empathic personal distress and depression, such that the more sensitive individuals reported higher empathic personal distress and depression. There also was a significant main effect of parenting environment on depression, where more positive parenting was associated with less depression. Empathic personal distress was found to partially mediate the relation between SPS and depression. That is, the association between SPS and depression could be partially explained by empathic personal distress. However, parenting environment did not moderate the main effect of SPS temperament on depression, the main effect of SPS on empathic personal distress, or the mediation model. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Psychology 2019

Högkänslighet är någonting som under senare år uppmärksammats i media. Kortfattat innebär högkänslighet att individen tar in fler intryck och bearbetar dem på ett djupare plan än andra. Högkänsliga individer kan ha lätt för att känna av sinnesstämningar och blir lätt påverkade av andras känslor. Vid för mycket stimulans blir högkänsliga individer lätt överstimulerade vilket kan leda till att de beter sig på sätt som inte alltid är socialt accepterat. De spenderar mycket tid och energi åt att bearbeta intryck och blir därav lätt utmattade och behöver tid för att skärma av. Den här studien fokuserar främst på det högkänsliga barnet och hur de anpassar sig i en förskolemiljö. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger, upplever att högkänsliga barn anpassar sig i förskolans miljö samt hur pedagogerna bemöter behoven hos barn som är högkänsliga. För att göra studien möjlig har tre forskningsfrågor konstruerats. Studien har undersökt hur pedagoger ser på högkänslighet i sitt yrke, hur de anser att högkänsliga barn anpassar sig i förskolan samt hur de i sin tur bemöter de högkänsliga barnets behov. För att få en övergripande bild om hur pedagogerna ser på högkänslighet har Arons begrepp DOES används för att utsöndra begreppet och därefter landa i en övergripande uppfattning. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer med pedagoger som besitter medvetenhet kring begreppet högkänslighet och är yrkesverksamma inom förskolan. Varje intervju har transkriberats och analyserats genom kodning, tematisering och summering där varje enskildintervju bidragit med nya berikade infallsvinklar kring ämnet, det gick även att urskilja gemensamma infallsvinklar som tematiserades och presenterades i uppsatsens resultatkapitel. Ett framträdande resultat av studien var att högkänslighet bör uppmärksammas mer för att i sin tur tidigt kunna identifieras hos barn. Ett annat av intervjuerna framträdande resultat, var att pedagogens bemötande syntes vara betydande för huruvida det högkänsliga barnet anpassar sig i förskolans miljö. Om pedagogens bemötande gick i linje med barnets behov skulle denne ha goda förutsättningar att anpassa sig i en förskolemiljö.

Högkänslighet (HSP) är ett för vår tid relativt nytt begrepp som flera människor kommit att identifiera sig med. Intresseområdet för den här studien har varit högkänsliga mödrar och med hjälp av grundad teori som metodansats ämnade vi upptäcka högkänsliga mödrars huvudangelägenhet. Ämnet är aktuellt och knyter an till samhällets ökade behov av självkännedom och självförverkligande. Vår grundade teori belyser ett tidigare outforskat område inom vetenskapen vilket bidrar till en ökad förståelse och kunskap kring det högkänsliga moderskapet och vad det innebär för mödrarna själva. Tio intervjuer genomfördes med mödrar som identifierade sig själva som högkänsliga. Under studien formades en forskningsfråga som löd: hur gör högkänsliga mödrar för att orka vara närvarande i sina barns liv? Forskningsfrågan belyser mödrarnas huvudangelägenhet Att inte alltid orka. Studien resulterade i en grundad teori som beskriver hur mödrarna hanterar Att inte alltid orka genom kärnkategorin Anpassning och underkategorierna Avläsningsförmåga, Samhällelig kunskapslucka, Ökad självkännedom, Egentid och Ett annorlunda moderskap. Den grundade teori som genererats i den här studien har placerats inom ett teoretiskt ramverk bestående av narrativ teori för att ge en djupare förståelse inför de berättelser som mödrarna har delgett oss.

No description available.

Embodied cognition is the study of how actions and interactions with objects and individuals affect cognitive processing. Neuroaesthetics deals with the neural, biological and evolutionary aspects of aesthetic experience which occur through the senses and consist of the emotional value placed onto objects, for example the appreciation of art work, dance, or music. These are individual and differ depending on level of expertise and experience within the art. The main aim of the thesis was to investigate the link between embodiment and aesthetics through examining people’s level of creativity, colour perception and sensory processing sensitivity (SPS) in relation to levels of empathy and theory of mind (ToM). Research into this is sparse as the role of the body in relation to aesthetic experiences is a relatively new concept. Preference for portraits versus landscapes was also investigated to look at any role of social stimuli in aesthetic preference. Results demonstrate that participants with (i) higher levels of creativity (for some types of creativity) and (ii) more acute colour perception had higher levels of empathy/ToM. Individuals who had higher SPS demonstrated higher empathy/ToM. It was also found that colour perception and empathy levels decrease with age, and aesthetic preference for portraits increase with age. These results have implications for education/schools, the prison service, for specific clinical conditions such as autism, Parkinson’s disease, schizophrenia, and attention deficit/hyperactivity disorder, particularly given the role of dopamine in these disorders and in colour perception. Future research should investigate these findings using brain imaging and physiological measures.

Sensory processing sensitivity is an innate temperament trait characterized by deeper cognitive processing of stimuli, increased empathy and emotionality, ease of overstimulation, and heightened awareness of subtileties in the environment. This systematic review aims to review the literature that has investigated the neural correlates of sensory processing sensitivity. A systematic search was conducted in Web of Science and Scopus resulting in seven studies included in systematic review. Five studies are functional magnetic resonance imaging studies, one magnetic resonance imaging study and one near-infrared spectroscopy study. Results show that sensory processing sensitivity is associated with enhanced activation of neural regions involved in higher order visual processing, attention, awareness, memory, emotion processing, action planning and information integration (e.g., insula, precuneus, IFG, PFC, claustrum, amygdala, and hippocampus). An increased understanding of this temperament trait is essential as it is an important factor for mental health and well-being.

Yes / Purpose: Listening-related fatigue is a potential negative consequence of challenges experienced during everyday listening, and may disproportionately affect older adults. Contrary to expectation, we recently found that increased reports of listening-related fatigue were associated with better performance on a dichotic listening task (McGarrigle et al., 2021a). However, this link was found only in individuals who reported heightened sensitivity to a variety of physical, social, and emotional stimuli (i.e., increased ‘sensory-processing sensitivity’; SPS). The current study examined whether perceived effort may underlie the link between performance and fatigue. Methods: 206 young adults, aged 18-30 years (Experiment 1) and 122 older adults, aged 60-80 years (Experiment 2) performed a dichotic listening task and were administered a series of questionnaires including: the NASA task load index of perceived effort, the Vanderbilt Fatigue Scale (measuring daily life listening-related fatigue) and the Highly Sensitive Person Scale (measuring SPS). Both experiments were completed online. Results: SPS predicted listening-related fatigue but perceived effort during the listening task was not associated with SPS or listening-related fatigue in either age group. We were also unable to replicate the interaction between dichotic listening performance and SPS in either group. Exploratory analyses revealed contrasting effects of age; older adults found the dichotic listening task more effortful, but indicated lower overall fatigue. Conclusions: These findings suggest that SPS is a better predictor of listening-related fatigue than performance or effort ratings on a dichotic listening task. SPS may be an important factor in determining an individual’s likelihood of experiencing listening-related fatigue irrespective of hearing or cognitive ability. / This research was supported by an ESRC New Investigator Award (ES/R003572/1) to Ronan McGarrigle.

Högkänslighet, eller så kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag där individen bearbetar sensorisk information på ett djupare och starkare sätt än personer som inte är högkänsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjälp av självskattningsformuläret ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), undersöka högkänslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och självreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt välbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkät och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna vad gäller mindfulness eller välbefinnande. Resultatet tyder på att både en interaktion med naturen och mindfulness kan vara gynnsamt för högkänsliga individer. Denna studie kan utgöra en startpunkt för framtida forskning, där experimentella studier med upprepad mätning kan genomföras för att undersöka naturens roll för högkänsliga personer. / Sensory-processing sensitivity (SPS) has been described as a personality trait where the individual process sensory information in a deeper and stronger way than people who are not highly sensitive. The aim of the present study was to, with the self-assessment form ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), examine sensory-processing sensitivity against evaluations of nature (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), rumination (RRQ-Rumination) and self-reflection (RRQ-Reflection), subjective well-being (WHO) and experiences of mindfulness (MAAS). The survey was done through a web-based questionnaire and included 213 participants. The results showed that individuals who are more highly sensitive value nature higher, and also ruminate and reflect more on themselves, than people who are less highly sensitive. No significant differences existed between the groups concerning mindfulness or subjective well-being. The results suggest that both an interaction with nature and mindfulness can be favourable for highly sensitive persons. This study can serve as a starting point for future research, where experimental studies with repeated measures can be conducted to investigate the role of nature for highly sensitive persons.

The aim of the present study was to investigate how sensory processing sensitivity is related to the personality traits extraversion, agreeableness, emotional stability, conscientiousness and autonomy of the five-factor model. The samples for the study were members of the Association for the Highly Sensitive in Sweden and a Facebook community for highly sensitive individuals. The participants in the present study responded on a web-based questionnaire to participate. To answer the purpose of the study The Highly Sensitive Person scale (HSPS) were used to measure the degree of a person’s sensitivity. The Five Factor Personality Inventory (FFPI) was used to measure the Big Five personality traits. The data were analyzed in the statistics program SPSS with Pearson’s correlations coefficient and a multiple regression analysis. The result of the multiple regression analysis showed that personality traits of neuroticism and agreeableness predicted sensory processing sensitivity. Further on results showed that the personality traits of extraversion, conscientiousness and autonomy not predicted sensory processing sensitivity. The results of the study conclude that participants of the study are much likely to have the personality traits neuroticism and introversion. Furthermore, results indicated that the participants of the study had the personality traits agreeableness, conscientiousness and autonomy. Continued studies with other methodological starting points are needed to achieve greater knowledge about the personality trait sensory processing sensitivity. / Studiens syfte var att undersöka om det fanns en relation mellan högkänslighet och personlighetsdragen extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet samt emotionell stabilitet enligt femfaktormodellen. Urvalet bestod av medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga och en Facebookgrupp som riktar sig till högkänsliga personer. För att besvara frågeställningen användes en webbaserad enkät som mailades ut till medlemmarna i Sveriges Förening för Högkänsliga samt publicerades i Facebookgruppen. Beroendevariabeln högkänslighet mättes med mätinstrumentet The Highly Sensitive Person Scale (HSPS). Oberoendevariablerna extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, emotionell stabilitet och öppenhet mättes med mätinstrumentet The Five Factor Personality Inventory (FFPI). Dataanalyserna som genomfördes i studien var Pearsons korrelationskoefficient och multipel regressionsanalys. Regressionsanalysen visade att personlighetsdragen emotionell stabilitet och vänlighet var prediktorer för högkänslighet. Personlighetsdragen extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet var inte prediktorer för högkänslighet. Resultatet indikerade att studiens deltagare i högre grad hade personlighetsdragen neuroticism och introversion. Vidare visade resultatet att studiens deltagare hade grad av personlighetsdragen samvetsgrannhet, vänlighet och öppenhet. Studien gav en indikation på hur hög grad av högkänslighet var i relation till andra personlighetsdrag. Resultatet kan således öka kunskapen om högkänslighet och vad det medför. Fortsatta studier med andra metodologiska utgångspunkter krävs för att få ökad kunskap om personlighetsdraget högkänslighet.