Bakgrund: Naturens positiva inverkan på hälsa har belysts sedan antiken. Forskning kring naturbaserad terapi har ökat de senaste decennierna och terapiformen har gett positiva effekter för flertalet patientgrupper. Mer än en tredjedel av EU:s befolkning lider av någon form av psykisk ohälsa och många går utan adekvat behandling. Omvårdnad vid psykisk ohälsa ska enligt riktlinjer innefatta ett personcentrerat förhållningssätt och utformas utifrån kunskap om vårdmiljöns betydelse. Syfte: Att beskriva betydelsen av naturbaserad terapi för personer med psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk ansats genomfördes. Artikelsökning gjordes i PubMed, Cinahl, AMED, PsykInfo och Scopus. Valda artiklar kvalitetsgranskades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den naturbaserade terapin hade en positiv inverkan på hälsa för personer med psykisk ohälsa. Resultatet baserades på 17 artiklar och speglades i fyra kategorier: naturen som tillflyktsort, betydelsen av social kontext, förändrad syn på livssituation samt symtomförbättring och dess konsekvenser. Konklusion: I studien framkom att naturbaserad terapi kan ha stor betydelse för tillfrisknande och daglig funktion för personer med psykisk ohälsa. Studien visar även att omvårdnad som utgår ifrån ett salutogent perspektiv i en terapeutisk naturmiljö bidrar till en förbättrad psykisk hälsa. / Background: The positive impact of nature on health has been highlighted since ancient times. The scientific research about nature-based therapy has increased during the last decades and has presented positive effects for patients with different diagnoses. More than one third of the European Union population suffers from some kind of mental illness and many lack adequate treatment. Nursing care of mental illness should according to guidelines include a person-centered approach and knowledge about the significance of the care environment. Aim: To describe the impact of nature-based therapy for people with mental illness. Method: A general literature study with a systematic approach was conducted. The search for articles was made in PubMed, Cinahl, AMED, PsykInfo and Scopus. The quality of the selected articles were examined and analyed using qualitative content analysis. Results: Nature-based therapy had a positive impact on health for people with mental illness. The result was based on 17 articles and four categories were identified: nature as a refuge, the importance of social context, altered view of life situation and improvement of symptoms and its consequences. Conclusion: The findings conclude that nature-based therapy can have an impact on recovery and daily function for persons with mental illness. The study also revealed that nursing care with a salutogenic approach in a therapeutic nature environment leads to an increased mental health.

Högkänslighet, eller så kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag där individen bearbetar sensorisk information på ett djupare och starkare sätt än personer som inte är högkänsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjälp av självskattningsformuläret ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), undersöka högkänslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och självreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt välbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkät och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna vad gäller mindfulness eller välbefinnande. Resultatet tyder på att både en interaktion med naturen och mindfulness kan vara gynnsamt för högkänsliga individer. Denna studie kan utgöra en startpunkt för framtida forskning, där experimentella studier med upprepad mätning kan genomföras för att undersöka naturens roll för högkänsliga personer. / Sensory-processing sensitivity (SPS) has been described as a personality trait where the individual process sensory information in a deeper and stronger way than people who are not highly sensitive. The aim of the present study was to, with the self-assessment form ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), examine sensory-processing sensitivity against evaluations of nature (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), rumination (RRQ-Rumination) and self-reflection (RRQ-Reflection), subjective well-being (WHO) and experiences of mindfulness (MAAS). The survey was done through a web-based questionnaire and included 213 participants. The results showed that individuals who are more highly sensitive value nature higher, and also ruminate and reflect more on themselves, than people who are less highly sensitive. No significant differences existed between the groups concerning mindfulness or subjective well-being. The results suggest that both an interaction with nature and mindfulness can be favourable for highly sensitive persons. This study can serve as a starting point for future research, where experimental studies with repeated measures can be conducted to investigate the role of nature for highly sensitive persons.

Naturbaserad terapi utprövas i Sverige för utmattningssyndrom och annan stressrelaterad ohälsa. Ett omfattande forskningsunderlag visar på naturens läkande effekter vad gäller stressreduktion och återhämtning. Det behövs dock mer forskning för att klargöra behandlingens effekter. Syftet med denna studie är att undersöka patienters och behandlares upplevelser av naturbaserad terapi i formen grön rehabilitering och trädgårdsterapi, för att få förståelse för vilka faktorer som upplevs vara verksamma i behandlingen,  hur förändring upplevs ske och vad den innebär. Totalt har 12 kvinnor, sex behandlare och sex patienter, intervjuats. Materialet har analyserats induktivt tematiskt. Resultatet visra på trivsel, motivation och upplevt växande hos alla respondenter. Patienterna betonar miljö och bemötande; aktivitet, värme och upplevd kravlöshet. Naturvistelser samt gruppformatet med kreativa och fysiska övningar ger utmaningar, mer medveten närvaro i kroppen, samt symbolik som underlättar kommunikation. Sammantaget visar resultaten på förbättringar för flera patienter vad gäller både kroppsmedvetande och kommunikationsfärdigheter. De har också fått strategier som ger dem bättre möjligheter att hantera ångestrelaterade situationer i vardagen. För personalens del är arbetsmotivation utifrån förbättrad arbetssituation den mest framträdande faktorn.