Grön rehabilitering innebär att naturen används som ett läkande element tillsammans med den traditionella vita vården. Studien är baserad på intervjuer med både personal och deltagare inom tre utvalda verksamheter där grön rehabilitering bedrivs. Målgruppen är långtidssjukskrivna och fokus ligger på deras upplevelser av rehabiliteringen. Resultatet tyder på att naturen har en positiv inverkan på deltagarnas psykiska och fysiska läkeprocess; de får möjlighet att stanna upp och reflektera över sin situation. Resultatet har analyserats utifrån teorierna empowerment och känsla av sammanhang - KASAM. I rehabiliteringen finner deltagarna verktyg till att ta kontroll över sina liv samt att göra sina liv begripliga, hanterbara och meningsfulla.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa. Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro. Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer. Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv. Miljön var kravlös och gjorde att fokus på den enskilde individen försvann. Detta minskade stressen, pressen och skapade en avslappning. Detta gjorde att de på ett avslappnat sätt kunde lära sig förändra sitt tänkande, beteende (identiteten) för att uppleva en bättre hälsa efter rehabiliteringen. Miljön hjälpte även till att skapa en bättre självkänsla, självförtroende, sätta gränser och skapade även en form av social gemenskap. Diskussion: vissa fördelar skedde enbart i regelbunden kontakt med naturen eller djuren. Dock hjälpte miljön till att förändra deltagarnas syn på sig själv, beteende och tankesätt även efter rehabiliteringen. Detta gjorde att de kunde fortsätta jobba med sig själv för att uppleva en bättre upplevd hälsa.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.</p><p>Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet.</p><p>Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer. Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet. Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje.

Naturbaserad terapi utprövas i Sverige för utmattningssyndrom och annan stressrelaterad ohälsa. Ett omfattande forskningsunderlag visar på naturens läkande effekter vad gäller stressreduktion och återhämtning. Det behövs dock mer forskning för att klargöra behandlingens effekter. Syftet med denna studie är att undersöka patienters och behandlares upplevelser av naturbaserad terapi i formen grön rehabilitering och trädgårdsterapi, för att få förståelse för vilka faktorer som upplevs vara verksamma i behandlingen,  hur förändring upplevs ske och vad den innebär. Totalt har 12 kvinnor, sex behandlare och sex patienter, intervjuats. Materialet har analyserats induktivt tematiskt. Resultatet visra på trivsel, motivation och upplevt växande hos alla respondenter. Patienterna betonar miljö och bemötande; aktivitet, värme och upplevd kravlöshet. Naturvistelser samt gruppformatet med kreativa och fysiska övningar ger utmaningar, mer medveten närvaro i kroppen, samt symbolik som underlättar kommunikation. Sammantaget visar resultaten på förbättringar för flera patienter vad gäller både kroppsmedvetande och kommunikationsfärdigheter. De har också fått strategier som ger dem bättre möjligheter att hantera ångestrelaterade situationer i vardagen. För personalens del är arbetsmotivation utifrån förbättrad arbetssituation den mest framträdande faktorn.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar och är ett växande folkhälsoproblem med negativa konsekvenser för individ och samhälle. Den utgör den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Naturunderstödd rehabilitering med kreativa trädgårdsaktiviteter har visat sig vara betydelsefull för personer med psykisk ohälsa och minskar sjukskrivningar. Arbetsterapeuters aktivitetsfokus ur ett holistiskt och dynamiskt perspektiv kan ge klienterna känsla av välbefinnande. Syfte: Belysa arbetsterapins betydelse i naturunderstödd rehabilitering för personer med stressrelaterade besvär. Metod: Studien har en kvalitativ design. Nio deltagare rekryterades genom ett typiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, utifrån en intervjuguide innehållande 15 frågor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre domäner och sju kategorier. Resultat: Samtliga informanter nämnde värdet av meningsfulla aktiviteter. Det framkom dock att arbetsterapeuterna beskrev ytterligare en dimension av begreppet aktivitet utifrån dess betydelse. Verksamheter med arbetsterapeut tenderar ha fler antal timmar rehabilitering än de utan och deras arbete utgår från att behandla deltagarna. De verksamheter utan arbetsterapeut använde inga behandlande moment i rehabiliteringen. Slutsatser: Arbetsterapeutens perspektiv på aktivitet kunde urskiljas men övriga informanter hade också en god föreställning om aktivitetens betydelse i rehabiliteringen. Arbetsterapeutens kompetenser har ett kompletterande perspektiv i relation till andra professionerna, som är betydande för rehabiliteringen i NUR verksamheter. / Background: The mental health issue are increasing and is a growing problem for the society, which is followed by negative consequences for both the individual and the society. Mental health problems are the most common reason for sick leave. Nature-based rehabilitation with creative gardening has shown to be meaningful for people with mental health problems and is followed by a decreased sick leaving. Occupational therapist’s activity focus from a holistic and dynamic point of view that can give the client a feeling of well-being. Purpose: Enlighten the meaning of occupational therapy in nature-based rehabilitation for people with stress-related issues. Method: The study has a qualitative design. Nine participants were recruited by a typical selection. The data collection was made by semistructured interviews, which was made by a specific guide containing 15 questions. The data was analyzed with help from a qualitative content analysis which resulted in three domains and seven categories. Result: All the participants mentioned the meaning of meaningful activities. It appeared that the occupational therapists had an additional point of view and dimension of the concept activity and its meaning. Operations with occupational therapists tend to have more hours of rehabilitation than the operations without. Their work involves treating the participants. The operations without occupational therapist did not use any treating compliments in their rehabilitations.. Conclusion: The occupational therapist’s perspective on activity could be distinguished, but the other informants also had a good idea about the activities meaning in their rehabilitations. The occupational therapist’s qualifications have a complement perspective in a relation to other professionals, who has meaningful qualities for the rehabilitation in the NUR operations.

Syftet med vår studie var att studera trädgårdsterapins roll i människors tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. Studiens frågeställningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i natur och trädgård? (2) på vilket sätt kan personer med stressrelaterad ohälsa bli hjälpta genom trädgårdsterapi? För att besvara våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med hjälp av en kunskapsöversikt. Våra analysverktyg har varit KASAM och Coping. Slutsatsen av studien är att trädgård och natur kan stärka återhämtningsprocessen för människor med stressrelaterad ohälsa. Trädgård och natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att återhämtningen påskyndas och stärks, såsom att hitta lugn, känna trygghet och få utrymme för reflektion. Även samtal och aktiviteter är viktiga delar för återhämtning i trädgårdsterapin. Sökord vi använt oss av är: trädgårdsterapi, terapiträdgårdar, grön rehabilitering, restorativ trädgård och stressrelaterad ohälsa. / The aim of this study was to study the role of horticultural therapy in people´s recovery from stress-related illness. Study questions were: (1) what factors are described as stress-reducing in nature and gardening? (2) in what way can people with stress-related illness be helped by garden therapy? In order to answer our questions, a qualitative methodology using a research synthesis has been made. Our analysis tools were Sense of Coherence and Coping. The study shows that garden and nature can enhance the recovery process for people with stress-related illness. Garden and nature can help with stress-reducing factors that make recovery accelerated and strengthened, such as finding peace, feeling safe and have a space for reflection. Also conversations and activities are important elements for recovery in the horticultural therapy. Keywords we have used are: horticultural therapy, healing gardens, garden therapy, therapeutic gardens, green rehabilitation, restorative garden and stress related illness.