Ph.D. afhandling, Roskilde universitetscenter 2001.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Introduktion: När bakteriellt plack får ligga ostört fyra till sju dagar reagerar gingivan med inflammation. Sjukdomstillståndet benämns gingivit. En kvinnas<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /><img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> graviditet präglas av en rad olika fysiologiska förändringar, den orala hälsan påverkas på olika sätt, kvinnan kan bland annat drabbas av graviditetsgingivit. Kunskapen om graviditetsgingivit är begränsad både bland blivande mödrar och hos olika professioner inom hälso-och sjukvård och tandvård. Syfte: Att beskriva begreppet graviditetsgingivit samt dess eventuella påverkan på det nyfödda barnet. Frågeställningar: - Vad har graviditetsgingivit för övergripande etiologi? - Vilken eventuell påverkan har moderns gingivit på det nyfödda barnet? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Subgingivala bakterier, höga placknivåer i samband med en ökad närvaro av könshormonerna östrogen och progesteron samverkar så att en graviditetgingivit kan utvecklas hos gravida kvinnor. Resultatet påvisar även att för tidig födsel förekommer hos mödrar med gingivit och även att barn föds med låg födelsevikt. Konklusion: Den gravida kvinnans förändrade produktion<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /><img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> av könshormoner, förekomst av plack samt specifika bakterier har betydelse för utveckling av graviditetsgingivit. Kvinnor med graviditetsgingivit löper ökad risk att föda för tidigt och att barnet föds med låg födelsevikt. Det vetenskapliga underlaget om samband mellan graviditet och parodontit är rikligare än underlaget för sambandet med gingivit. Behov av sådan forskning finns.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

En eskalerande minskning hos grodpopulationer och grodarter har skett världen över sedan 1980. Minskningen har påverkats av flera faktorer, bland annat utsläpp av endokrina ämnen till vattendrag. Endokrina ämnen är naturliga och syntetiska hormoner och kemikalier som stör människors och djurs hormonsystem. Syntetiska hormoner finns i p-piller och andra preventivmedel och hormonerna släpps ut i vattendrag via urinen. Det har visats att grodor påverkas av de syntetiska hormonerna etinylestradiol och levonorgestrel som finns i p-piller. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka vilka effekter de två hormonerna har på modellarterna Xenopus laevis och Xenopus trolpicalis och på svenska grodarter såsom Rana temporaria. Effekterna är främst förändrad könskvot, med honor i majoritet, samt minskad fertilitet. Fertiliteten försämras genom missbildade könsorgan, genom att äggen mognar långsammare och honor kan bli sterila med avsaknad av äggledare. Hormonexponering kan leda till försenad metamorfos och det kan bli en högre mortalitet hos juvenila grodor. Även hormonuttryck kopplade till reproduktion och fertilitet kan påverkas av hormonexponering. Dock behövs mer forskning, särskilt i fält då mestadels experimentella studier gjorts hittills i laboratorier. Hormonutsläpp är en bidragande faktor till att sex av Sveriges åtta grodarter är rödlistade och i världen handlar det om tusentals arter. Även den så kallade cocktail effekten, det vill säga de effekter flera olika ämnen skapar tillsammans, bör undersökas närmare.

Devising process leading up to a performance about hormones.

Bakgrund: Fetma har kommit att bli ett globalt problem, som ökar risken för såväl kardiovaskulära sjukdomar som cancer. Dessutom sover vi mindre idag, vilket korrelerar med fetma och ökad sjukdomsrisk. En normal aptitreglering följer vanligtvis en cirkadiansk rytm, likaså ett mönster efter en individs födointag. För lite sömn kan störa denna normala reglering, vilket i sin tur kan leda till ökad aptit och efterföljande ökat födointag. Syfte: Syftet var att undersöka befintlig forskning för att finna samband mellan sömnbrist och påverkan på den hormonella aptitregleringen hos vuxna människor, med fokus på de aptitreglerande hormonerna leptin och ghrelin. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie med metaanalys, där forskning söktes efter och granskades i databasen PubMed. Inklusions- och exklusionskriterier användes för att avgränsa studierna till de mest relevanta. Därefter applicerades datan i OpenMeta[Analyst] för att genomföra en metaanalys. Resultat: Sju studier inkluderades i litteraturstudien. Tre studier rapporterade en signifikant höjning av ghrelin vid sömnbrist, vilket inte gick att påvisa i en metaanalys. En studie rapporterade en signifikant höjning av leptin vid sömnbrist. Slutsats: Det gick inte att påvisa en signifikant skillnad i hormonnivåerna ghrelin eller leptin vid sömnbrist jämfört med normal sömn. Vidare studier är nödvändiga för att undersöka detta samband.

<p>Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.</p>

Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.