Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande? Resultatet av undersökningen visar att fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust. Att informanterna står ut med alla negativa aspekter av hormonbaserade preventivmedel menar jag tyder på en internalisering av normer och förväntade livslinjer.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 7 uppsatser.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att kartlägga kvinnors självupplevda motivation- och träningsprestation i relation till menstruationscykeln tre faser: tidig follikelfas (fas 1), sen follikel-ägglossningsfas (fas 2) och lutealfas (fas 3). Frågeställningarna är:  - Finns det några skillnader mellan menstruationscykelns tre faser för motivation före och under träning? - Finns det några skillnader mellan menstruationscykelns tre faser för prestation under träning? Metod Metoden som användes är en kvantitativ forskningsmetod där studiedesignen är en longitudinell kohortstudie. Kohortstudiens datainsamlingstillfällen grundade sig i menstruationscykelns tre faser: tidig follikelfas (fas 1), sen follikel-ägglossningsfas (fas 2) och lutealfas (fas 3). Urvalet baserades på fysiskt aktiva kvinnor med en naturlig regelbunden menstruationscykel som inte använde några hormonella preventivmedel. För framtagning av resultatet användes statistiska tester för att leta efter skillnader i faserna.  Resultat Resultatet i denna studie visar att kvinnor upplever en signifikant skillnad i sin träningsprestation i relation till menstruationscykelns olika faser, där upplevd prestation skattades högre i follikel-ägglossningsfas (fas 2) än i lutealfas (fas 3). Det fanns även indikationer på att kvinnors motivation under träningspass varierade över faserna, men statistisk signifikans kunde inte säkerställas. Slutsats Denna studie kan bidra till den kunskapslucka som finns inom självupplevd prestation i relation till menstruationscykeln. Träningsplanering kan utformas genom att kvinnor planerar sin träning utifrån när prestationen och motivationen upplevs som högst.

Bakgrund: De hormonella förändringarna som sker under menstruationscykeln bidrar till variationer i olika fysiologiska processer som påverkar både kvinnors mående och prestation. Det är inte enbart det välstuderade premenstruella syndromet innan blödning som påverkar utan variationer i könshormonerna under hela menstruationscykeln påverkar olika fysiologiska processer. Forskning om optimering av styrke- och konditionsträning utgår ofta från studier med manliga deltagare som har testosteron som uppbyggande hormon. Forskning på kvinnor visar att de hormonella förändringarna under menstruationscykeln bidrar till variation i metabolism, styrka, inflammation, vätskebalans, kroppstemperatur och risk för skador. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka hur menstruationscykeln påverkar prestationsförmågan hos idrottande kvinnor. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och Sport Discus. Även en utökad sökning och en sekundärsökning utfördes. Totalt inkluderades tio studier. Resultat: Fem studier undersökte skillnader i muskelstyrka mellan follikelfasen (första blödningsdag fram till ägglossning) och lutealfasen (ägglossning fram till dagen innan nästa blödning). Fyra av studierna visade en ökad muskelstyrka och större muskeltillväxt under follikelfasen och en av studierna visade ingen skillnad mellan faserna. Fem studier undersökte syreupptagningsförmåga mellan follikel- och lutealfas. Två av studierna visade en högre syreupptagningsförmåga under lutealfasen, och tre av studierna visade inga skillnader mellan faserna. Slutsats: Studierna kring muskelstyrka indikerar att effekten av styrketräning är störst under follikelfasen, varemot flera studier behövs för att kunna utreda hur menstruationscykeln påverkar kvinnors syreupptagningsförmåga. / Background: The hormonal changes that occur during the menstrual cycle contribute to variations in different physiological processors that affect both women's sensation and performance. It is not only the well-studied premenstrual syndrome of bleeding that affects women but the continuous variation in the steoridhormones throughout the menstrual cycle affect several physiological functions. Research on optimization strength and fitness training is often based on studies with male participants who have testosterone as the dominant anabolic hormone. Research on women shows that the hormonal changes during the menstrual cycle contribute to variation in metabolism, strength, inflammation, fluid balance, body temperature and risk of injury. Purpose: This literature study purpose was to investigate how menstrual cycles affect the performance of athletic women. Method: A literature search was carried out using the PubMed and Sport Discus databases. An extended search and a secondary search were also performed and a total of ten studies were included. Results: Five studies examined differences in muscle strength between the follicle phase (first bleeding day until ovulation) and the luteal phase (ovulation until the day before the onset of the next bleeding). Four of the studies showed increased muscle strength and greater muscle growth during the follicle phase while one study found no differences between the phases. Five studies investigated oxygen uptake and aerobic capacity between the follicle and luteal phase. Two of the studies reported an increased oxygen uptake during the luteal phase while the remaining three studies showed no differences between the phases. Conclusion: The studies on muscle strength indicate that effect of strength training is greatest during the follicle phase, whereas more studies are needed to investigate whether the menstrual cycle affects women's oxygen uptake capacity.

Berättelsen om testosteronet. En historisk studie av vetenskapen om det manliga könshormonet inom det manliga klimakteriet och homosexualitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur historien och idéerna om manliga klimakteriet och testosteron är kopplade till de idéer som finns om sexualitet, moral och hur läkarna såg på det manliga klimakteriet. Syftet är också att förstå hur idéerna om det manliga klimakteriet har förändrats från 1920-talet jämfört med idag och hur det har diskuterats under åren av forskare. Vikten av testosteron och vilken roll idéerna om testosteron har spelat är också av betydelse för syftet i denna uppsats. I uppsatsen använder jag sociologen Peter Conrads teori om medikalisering. Conrad beskriver medikalisering genom att säga att det är en process där icke medicinska problem förändras och bli definierade och behandlas som medicinska problem och detta görs vanligen i form av sjukdom och störningar. I den här uppsatsen beskriver jag hur idéer om ett manligt klimakterium utvecklades under perioden 1920-talet – 1960-talet. Jag beskriver de idéer forskarna och läkarna hade om vad ett manligt klimakterium kunde vara. I uppsatsen undersöks även vilken effekt upptäckten av testosteron hade på idéer om det manliga klimakteriet. Debatten som läkarna har haft om det finns ett manligt klimakterium eller inte behandlas även i uppsatsen. I uppsatsen presenterar jag fyra olika svenska läkare och en finsk läkare från perioden 1920-talet – 1960-talet och behandlar deras idéer om det manliga klimakteriet och testosteron. Då diskussionen vänder sig till testosteronet presenterar jag Paul de Kruif som publicerade boken The Male Hormone (1945) och var en av de första att göra reklam för testosteronbehandling. Jag beskriver även medikaliseringen av det manliga klimakteriet och testosteron och varför det manliga klimakteriet och testosteron inte fick samma genomslag som det kvinnliga. I denna uppsats behandlas också förhållandet mellan de manliga könshormonen och homosexualitet. Jag undersöker varför läkare försökte använda testosteron och andra manliga hormon som ”botemedel” av homosexuella män och jag beskriver ett experiment som gjordes på homosexuella av den svenska doktorn Erik Lundberg. / The purpose of this essay is to investigate the history and ideas of the male menopause and testosterone and how they are linked to ideas about sexuality, morality and how the doctors viewed the male menopause. The aim is also to understand how ideas about the male menopause has changed from the 1920’s compared to today and how it has been discussed by scientists. The importance of testosterone and the role the ideas of testosterone have played is also of importance for the purpose of this essay. In the essay, I use the sociologist Peter Conrad's theory of medicalization. Conrad describes medicalization by saying that it is a process where non-medical problems change and become defined and treated as medical problems, and this is usually done in the form of disease and disorders. In this essay, I describe how the ideas of a male menopause evolved in the period 1920’s - 1960’s. I describe the ideas scientists and doctors had about what a male menopause could be. This essay also examines the impact the discovery of testosterone had on ideas about the male menopause. The debate that doctors have had if there is a male menopause or not is also discussed in the essay. In this essay, I present four Swedish doctors and a Finnish doctor from the period 1920’s - 1960’s and their ideas about the male menopause and testosterone. When the discussion turns to testosterone, I present Paul de Kruif who published the book The Male Hormone (1945) and was one of the first to promote testosterone treatment. I also describe the medicalization of male menopause and testosterone and why the male menopause and testosterone did not have the same impact as the female menopause. This essay also discusses the relationship between the male hormone and homosexuality. I examine why doctors tried to use testosterone and other male hormones as a "cure" of gay men and I describe an experiment conducted on homosexuals by the Swedish doctor Erik Lundberg.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Det är 50-75% av kvinnorna i Sverige som lider av klimakteriebesvär. Vanligt förekommande är vasomotoriska symtom som värmevallningar, svettningar och hjärtklappning, men även urogenital atrofi, osteoporos, urinträngningar och depression. En tredjedel av alla menopausala kvinnor är i behov av behandling för att upprätthålla sin livskvalitet. Hormonbehandling med östrogen av menopausala kvinnor började användas i USA 1942. Internationella riktlinjer idag är att östrogen ska användas ihop med en progestagen om kvinnan har intakt livmoder för att östrogenets stimulering av endometriet ska hämmas. En stor randomiserad studie, Women’s Health Initiative, visade på att konventionella hormoner ökar risken för bröstcancer och den stoppades därför i förtid 2002. Efter det steg efterfrågan på bioidentiska hormoner då dessa av många anses säkrare, men åsikterna är kontroversiella. Studier har visat att bioidentiskt progesteron kan innebära en lägre risk för bröstcancer än syntetiskt progestin när det ges ihop med östrogen, men det finns idag inga säkra bevis att det stämmer. Samtidigt visar studier på att progesteron ger ökad risk för endometriecancer jämfört med progestin när det kombineras med östrogen. Syfte: Syftet var att undersöka risken för bröst- respektive endometriecancer vid behandling av menopausala kvinnor med bioidentiska hormoner i jämförelse med konventionell hormonbehandling. Metod: En litteraturundersökning genomfördes där sex vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna hämtades från databasen PubMed och var alla randomiserade och inte äldre än 10 år. De analyserade alla behandling med bioidentiska eller konventionella hormoner av menopausala kvinnor. Resultat: Konventionella hormoner visade på ökad risk för bröstcancer jämfört med placebo och bioidentiska hormoner, medan de gav minskad risk för endometriecancer i jämförelse med placebo. Bioidentiska hormoner gav ökad risk för endometriecancer i jämförelse med placebo i en studie, medan en annan studie visade på att ingen ökad risk förelåg. Slutsats: De studier som har studerats i detta examensarbete visar entydigt på att bioidentiska hormoner ger lägre risk för bröstcancer än konventionella. Risken för endometriecancer kan dock öka med bioidentiska hormoner jämfört med de konventionella, men resultaten går isär. Uppföljningsstudier för bioidentiska hormoner saknas idag och behövs för att kunna fastställa effekten de har på längre sikt på bröst och endometrium. En kvinna i valet av hormonbehandling bör noga överväga balansen mellan nytta och risker. / Background: It is 50-75% of the women in Sweden who suffer from menopausal problems. Common problems include vasomotor symptoms such as hot flashes, sweating and palpitations, but also urogenital atrophy, osteoporosis, urination and depression. A third of all menopausal women are in need of treatment to maintain their quality of life. Hormone therapy with estrogen of menopausal women started in the United States in 1942. International guidelines today are that estrogen should be used in conjunction with a progestagen if the woman has an intact uterus in order for the estrogen's stimulation of the endometrium to be inhibited. A large randomized study, the Women's Health Initiative, showed that conventional hormones increase the risk of breast cancer and it was therefore stopped prematurely in 2002. After that, the demand for bioidentical hormones rose as these are considered safer by many, but opinions are controversial. Studies have shown that bioidentical progesterone may be associated with a lower risk of breast cancer than synthetic progestin when given together with estrogen, but there is currently no conclusive evidence that this is true. On the other hand, studies show that progesterone increases the risk of endometrial cancer compared to progestin when combined with estrogen. Aim: The aim of the present work was to investigate the risk of breast and endometrial cancer during treatment with bioidentical hormones of menopausal women in comparison to conventional hormone therapy.  Method: A literature study was conducted in which six scientific articles were reviewed. The articles were retrieved from the PubMed database and were all randomised and not older than 10 years. They all investigated treatment with bioidentical or conventional hormones of menopausal women.  Results: Conventional hormones showed an increased risk of breast cancer compared to placebo and bioidentical hormones, while they reduced the risk of endometrial cancer compared to placebo. Bioidentical hormones increased the risk of endometrial cancer compared to placebo in one study, while another study showed that there was no increased risk.  Conclusion: The studies analyzed in this thesis show clearly that bioidentical hormones are associated with a lower risk of breast cancer than conventional ones. However, the risk of endometrial cancer may increase with bioidentical hormones compared to the conventional ones, but the results are inconclusive. Follow-up studies for bioidentical hormones are currently lacking and are needed to determine the long-term effect they have on breasts and endometrium. In conclusion, a woman in the choice of hormone therapy should be carefully considered with the benefit of risks.

Natural plant growth regulators (phytohormones) are a group of organic compounds which, in very small amounts, act as regulators of physiological processes in plants.Methods were developed for the analysis of phytohormones in samples from Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris (L.) Karst»). Identification of abscisic acid, 3-indoleacetic acid, gibbe-rellin Ag and the conjugate N-(3-indoleacetyl)aspartic acid was performed by GC-MS as their methyl esters. A quantitative determination of abscisic acid was made by GC-ECD and this method was also applied to anther samples of Anemone canadensis. 3-Indole-acetic acid and N-(3-indoleacetyl)aspartic acid were quantified by reversed-phase HPLC and spectrofluorimetric detection. Dichlorophene, used as a growth regulator in containerized seedlings of pine and spruce, was analysed by GC-MID in peat and paper. / digitalisering@umu