Background: Person-centered care means seeing the patient as a whole person. This means that the nurses should consider the spiritual and social needs of the patients and their relatives, thus creating a holistic view. Patients appreciate respectful treatment and communication from nurses. Aim: The aim in this study was to create an overview of nurses’ experiences of person-centered care. Method: A general literature review with both qualitative and quantitative articles. Results: The analysis of eleven articles resulted in four themes: The care relationship, Family and relatives in caregiving, Communication in caregiving and Time in caregiving. Conclusion: It emerged that nurses had both positive and negative experience of person-centered care. The negative experiences for nurses were that the time in the caregiving was not enough to be able to provide person-centered. There could also be communication barriers in the case of language or speech difficulties. The positive experiences that nurses experienced were that creating relationships in care contributed to being able to provide person-centered care. Including family and relatives contributed to creating a stronger relationship with the patient and increased cooperation with family and relative to increase the patient’s well-being. Communication was an important factor and contributed to increased person-centered care.

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan är idag ett omdiskuterat ämne där stress har en stor inverkan på sjuksköterskans yrke och  arbetsmiljön. Sjuksköterskan främsta uppgift är att se till patientens bästa, dock kan detta vara svårt att upprätthålla på grund av alla uppgifter sjuksköterskan har i förhållande till den tid som finns tillhanda. Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och hur det i sin tur påverkar mötet med patienten. En allmän litteraturstudie som baserats på resultat utifrån kvalitativa och kvantitativa artiklar. Avbrott av olika slag, exempelvis kollegor som behöver rådfråga varandra eller material som fattas på avdelningarna, gör att sjuksköterskan ofta blir avbruten i sitt arbete, vilket resulterar i att mycket tid går förlorad till att återfå tappad fokus över aktuell situation, samt hinna slutföra sina arbetsuppgifter innan skiftbyte. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor har även ökat vilket resulterar till ökad stress hos sjuksköterskan. Det i sin tur kan påverka mötet med patienten som kan komma att objektifieras samt att patientsäkerheten hotas till följd av missad vård. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan beror främst på hög arbetsbelastning till följd av bland annat avbrott, personalbrist och överbeläggningar. Sjuksköterskan tvingas då att prioritera arbetsuppgifter före relationen med patienten, vilket gör att relationen till patienten blir lidande. En ökad bemanning samt ett ökat stöd och uppskattning från ledning och arbetsgivare skulle kunna reducera upplevelsen av stress och därmed främja en god arbetsmiljö.

I dagens samhälle är övervikt ett stort folkhälsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns många metoder för hur man ska angripa problemet, men svårigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, både hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var därför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nå fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material från totalt nio vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades. Studien resulterade i två teman med fem respektive fyra subteman. Resultatet visar de hinder både sjuksköterskor och patienter upplever bland dem själva, i sjukvården, i familjen och i samhället för att få ett lyckat resultat när det gäller patienters viktnedgång. Sjuksköterskor ser kunskaps-, resurs- och tidsbrist som stora problem, medan patienter främst upplever brist på motivation och stöd som hinder för livsstilsförändring. Vi anser att om sjuksköterskor är medvetna om patienternas hinder kan de hjälpa dem att hitta lösningar för att övervinna svårigheterna. Dessutom måste sjuksköterskorna bli medvetna om sina egna hinder och bemästra dessa för att sedan kunna hjälpa patienterna. En slutsats man kan dra av studien är att sjuksköterskor behöver mer utbildning och kunskap inom området. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

Bakgrund: Smärta är en vanlig anledning till att människor söker vård. Sjuksköterskor kan positivt inverka på smärtbehandling. Smärta kan leda till ohälsa och smärtmedicinering kan ge biverkningar. Sjuksköterskors smärtbedömning kan påverkas av tid i yrket och patientegenskaper som kognitiv förmåga. För patienter med smärta kan bemötandet lindra eller öka lidandet. Problem: Smärta är en subjektiv upplevelse för patienter vilket leder till att smärtbedömningen kan påverkas av sjuksköterskors tolkningar. Upplevelsen av smärta påverkas av hur patienten blir bemött. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en överblick av sjuksköterskors etiska utmaningar relaterat till smärtbehandling. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har gjorts. Resultat: Smärtbehandling påverkas av utbildning, organisation, kommunikation med läkare och patienter samt sjuksköterskors inställning mot patienter. Sjuksköterskors förmåga att lindra smärta och lindra lidande påverkar sjuksköterskors och patienters mående. Slutsats: Utbildning är grundläggande för att handskas med flertalet etiska utmaningar som uppkommer i vården av patienter med smärta. En grundläggande organisatorisk utmaning som påverkar smärtbehandlingen är tid. Nyckelord: Kunskap, Omvårdnad, Sjuksköterskeperspektiv, Utbildning

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och den bör kunna bedrivas på alla vårdinrättningar. En personcentrerad vård bygger på en helhetssyn och utgår från patienternas berättelser om sjukdomen. Detta leder till att patienternas lidande lindras och att de blir delaktiga i vårdandet. Patienterna upplever dock inte alltid att vårdpersonalen uppfyller eller har rätt förutsättningar för att ge personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Ur resultatet framkom två teman med fyra subteman. Temat Arbetsmiljöns betydelse innefattade två subteman vilka var Upplevelse av tidsbrist samt Upplevelse av hierarkier och teamarbete. Det andra temat som framkom var Vårdrelationens betydelse och under detta tema framkom två subteman vilka var Att känna empati samt Att ha en helhetssyn. Slutsats: Att ge personcentrerad vård upplevdes både underlättande och påfrestande. För att den personcentrerade vården ska upplevas som endast underlättande krävs mer kunskap och tid. En personcentrerad vård ökade förståelsen för och delaktigheten med patienterna.

Background: Nurses experience both positive and negative experiences when dealing with patients relatives who are present during resuscitation. Factors that affect this include the current situation, past experiences and the nurses knowledge. Nurses percieve support as important for relatives that should be offered in form of a contact person. Problem: Relatives may be an important part of the patient's life but don’t always get the opportunity to participate in decision-making regarding their presence at the patient's resuscitation. Aim: To investigate the experiences of attending resuscitation in hospital from a relatives perspective. Method: Literature study with qualitative approach. Results: Relatives describe positive experiences when present such as ensuring that everything is done for the patient and to see how healthcare professionals act. The negative experiences are anxiety, fear and helplessness. Relatives may be in need of contact with the patient to support him/her and also with healthcare professionals to see their efforts. Conclusion: Relatives experience advantages when attending the resuscitation, which nurses should think about. To support relatives a contact person from the care team should be available. Guidelines concerning relatives presence in the hospital should be formed as a support for the nurses. / Bakgrund: Sjuksköterskor upplever både positiva och negativa erfarenheter i samband med närståendes närvaro vid återupplivning. Faktorer som påverkar är exempelvis den rådande situationen, tidigare erfarenheter och deras kunskap. Sjuksköterskor uppfattar stöd för närstående som viktigt under återupplivning på sjukhus, vilket kan erbjudas i form av en kontaktperson. Problem: Närstående kan vara en viktig del i patientens liv men får inte alltid delta i beslutsfattandet kring sin närvaro vid patientens återupplivning på sjukhus. Syfte: Syftet är att undersöka närståendes upplevelser av att närvara vid återupplivning på sjukhus. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Närstående beskriver positiva upplevelser av att närvara som exempelvis att kunna se allt som genomförs på patienten och hur vårdpersonal agerar i situationen. De negativa upplevelserna är oro, rädsla och hjälplöshet. Närstående kan vara i behov av kontakt med patienten för att stödja denne och med vårdpersonal för att se insatserna som genomförs. Slutsats: Närstående upplever fördelar med att närvara vid återupplivning på sjukhus, vilket bör vara något som tas i åtanke av sjuksköterskor. För att lyckas stödja närstående så bör en kontaktperson från vårdteamet finnas lätttillgänglig. Riktlinjer vad gäller närståendes närvaro på sjukhus bör utformas som ett stöd vad gäller hanterandet.

Det har blivit allt vanligare med droger. Människor som använder droger kan behöva leva under sämre förhållanden, ha en ökad risk för såväl fysiska som psykiska besvär samt risk för dödsfall. På grund av konsekvenserna kan det finnas ökat vårdbehov. Patienter som missbrukar droger kan uppleva att bemötandet inom vården är dåligt. Som sjuksköterska visas vikten av att ge en vårdande vård genom att bemöta med ett professionellt förhållningssätt. Dock kan det inom hälso- och sjukvården vara utmanande att ta hand om denna patientgrupp. Därmed var det viktigt i detta arbete att ta reda på sjuksköterskors upplevelser för att få mer kunskap inom området, och på så sätt stärka patienters hälsa och bidra till hållbar utveckling. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med drogmissbruk. För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt, där resultatet från nio kvalitativa studier sammanställdes. Utifrån det var det möjligt att forma tre huvudkategorier som var kunskapen har betydelse för vårdandet, hinder i mötet med patienter samt vikten av professionalitet och positivt bemötande. I studien framkom det att sjuksköterskor upplevde otillräckliga kunskaper och var i behov av att få lära mer. Det identifierades upplevelser som kunde hindra såväl som gynna vårdandet. I diskussionen togs det upp om att kunskap behövdes för att patienter skulle få en bra vård. Det diskuterades även att det fanns både negativa och positiva attityder gentemot denna patientgrupp.

No description available.

I dagens samhälle vårdas allt fler patienter med palliativ vård till livets slut i hemmet med sina anhöriga. Mötet med barn som anhörig beskrivs oftast som komplicerat för sjuksköterskorna då de väcker starka emotioner. När föräldrar är svårt sjuka och döende är barn som anhöriga särskilt sårbara. Barnen känner av sorg och oro samtidigt som rutiner förändras, de har ett behov av information och stöd i sin sorg. Enligt lag skall barns bästa prioriteras och barn som anhörig till en svårt sjuk, eller döende familjemedlem har rätt till information och stöd. Sjuksköterskan skall i sin roll inneha ett helhetsperspektiv och ska kunna stödja såväl patient som anhörig. Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet med barn som anhörig. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Sju intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I analysen framkom tre övergripande kategorier med sju underkategorier. I resultatet beskriver sjuksköterskorna hur det är att ha hemmet som arena för vården, där hemmet måste anpassas för vården samtidigt som hemmet har stor betydelse för både barn och patient. Det finns ofta en osäkerhet hos sjuksköterskor att möta barn som anhörig och sjuksköterskan behöver ha en beredskap för att möta barnen. Sjuksköterskor måste respektera föräldrarnas åsikter och skapa en relation med barnen för att kunna ge dem stöd. Sjuksköterskor bör ha kännedom om barns ålder och mognad för att ge rätt anpassad information. Slutsatser som drogs var att behovet av kunskap och utbildning efterfrågas för att sjuksköterskan ska få en beredskap att möta barnen.