Background: Nurses experience both positive and negative experiences when dealing with patients relatives who are present during resuscitation. Factors that affect this include the current situation, past experiences and the nurses knowledge. Nurses percieve support as important for relatives that should be offered in form of a contact person. Problem: Relatives may be an important part of the patient's life but don’t always get the opportunity to participate in decision-making regarding their presence at the patient's resuscitation. Aim: To investigate the experiences of attending resuscitation in hospital from a relatives perspective. Method: Literature study with qualitative approach. Results: Relatives describe positive experiences when present such as ensuring that everything is done for the patient and to see how healthcare professionals act. The negative experiences are anxiety, fear and helplessness. Relatives may be in need of contact with the patient to support him/her and also with healthcare professionals to see their efforts. Conclusion: Relatives experience advantages when attending the resuscitation, which nurses should think about. To support relatives a contact person from the care team should be available. Guidelines concerning relatives presence in the hospital should be formed as a support for the nurses. / Bakgrund: Sjuksköterskor upplever både positiva och negativa erfarenheter i samband med närståendes närvaro vid återupplivning. Faktorer som påverkar är exempelvis den rådande situationen, tidigare erfarenheter och deras kunskap. Sjuksköterskor uppfattar stöd för närstående som viktigt under återupplivning på sjukhus, vilket kan erbjudas i form av en kontaktperson. Problem: Närstående kan vara en viktig del i patientens liv men får inte alltid delta i beslutsfattandet kring sin närvaro vid patientens återupplivning på sjukhus. Syfte: Syftet är att undersöka närståendes upplevelser av att närvara vid återupplivning på sjukhus. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Närstående beskriver positiva upplevelser av att närvara som exempelvis att kunna se allt som genomförs på patienten och hur vårdpersonal agerar i situationen. De negativa upplevelserna är oro, rädsla och hjälplöshet. Närstående kan vara i behov av kontakt med patienten för att stödja denne och med vårdpersonal för att se insatserna som genomförs. Slutsats: Närstående upplever fördelar med att närvara vid återupplivning på sjukhus, vilket bör vara något som tas i åtanke av sjuksköterskor. För att lyckas stödja närstående så bör en kontaktperson från vårdteamet finnas lätttillgänglig. Riktlinjer vad gäller närståendes närvaro på sjukhus bör utformas som ett stöd vad gäller hanterandet.

Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande i dagens samhälle, inte minst för sjuksköterskor då den ökade arbetsbelastningen gör att tid för återhämtning och reflektion får allt mindre utrymme. Stressen medför såväl fysiska som psykiska besvär, vilket påverkar sjuksköterskan både yrkesmässigt och privat. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer i sjuksköterskans arbete som orsakar stress. Metod: En litteraturstudie som baseras på totalt tio vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och sju kvantitativa. Resultatartiklarna valdes ut efter en systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och Academic Search Premier. Resultat: I resultatet visas olika faktorer som orsakar stress i sjuksköterskans arbete och dessa struktureras upp i två huvudteman; (1)Bristande socialt stöd och (2)Arbetsbelastning och krav. Till huvudtema (1) tillkommer ett undertema; Relation och kommunikation med kollegor och chefer. Till huvudtema (2) tillkommer tre underteman; (1)Omorganiseringar, tidsbrist och för lite resurser, (2)Ålder och erfarenhet samt (3)Bristande kontroll och delaktighet. Diskussion: Det sociala stödet är av stor betydelse i sjuksköterskans arbete då känslan av att vara en enhet ökar arbetsglädjen samt gör att stressen blir lättare att hantera. För att öka upplevelsen av meningsfullhet i sitt arbete är det även viktigt för sjuksköterskor att känna att de är delaktiga i olika beslut på arbetsplatsen, men många sjuksköterskor menar att det är svårt att få sin röst hörd. Den omfattande yrkesrollen kan göra att känslan av begriplighet försämras men samtidigt kan oförutsägbarheten vara stimulerande. På grund av de olika stressfaktorerna kan det vara svårt att helt följa de kompetenser som krävs av sjuksköterskan. / Background: Stress is a common occurrence in today's society, especially for nurses when the increased workload decreases the space for recovery and reflection. Stress causes both physical and psychological disorders, which affect nurses both professionally and privately. Aim: The aim of this study is to elucidate the factors in the nurse's work that causes stress. Methods: A literature review based on a total of ten scientific articles, three of which qualitative and seven quantitative. Results articles were selected by a systematic literature search in the databases CINAHL and Academic Search Premier. Results: The result shows various factors that cause stress to the nursing profession and these are structured into two main themes: (1)Lack of social support and (2)Workload and requirements. Main theme (1) has one sub-theme: Relationships and communication with colleagues and managers. Main theme (2) has three sub-themes: (1)Organisational Change, lack of time and lack of resources, (2)Age and experience, and (3)Lack of control and participation. Discussion: Social support is of great importance to the nursing profession as the feeling of being a team increases job satisfaction and makes the stress easier to handle. To enhance the experience of meaningfulness in their work, it is important for nurses to feel that they are involved in various decisions in the workplace, but many nurses believe that it is difficult to get their voices heard. The extensive professional role can deteriorate the sense of comprehensibility, but the unpredictability can at the same time be stimulating. Because of the different stress factors it can be difficult to fully comply with the competencies needed by the nurse.

Bakgrund: Tvångsåtgärder som fenomen visar sig i tidigare studier vara en företeelse som av både sjuksköterskor och patienter upplevs negativt, men som inte helt kan tas bort. Tidigare studier visar att vårdrelationen är det som utgör basen i vårdandet och kan vara en avgörande faktor genom hela förloppet att utföra tvångsåtgärder. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av den vårdande relationens betydelse relaterat till tvångsåtgärder inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Data insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer på ett rättspsykiatriskt sjukhus i Mellansverige. Samtliga deltagare hade specialistutbildning inom psykiatrisk vård. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Stöd av fenomenologisk hermeneutisk analysmetod togs i framskrivandet av temat. Resultat: Resultatet redovisas i fem kategorier: Att känna en annan människa, Att våga ha tillit till sina beslut, Att lära av varandra, Att finnas där, Att dra nytta av samarbetet. I kategorierna finns totalt elva tillhörande subkategorier. Kategorier och subkategorier bildade tillsammans temat Att bygga en bro för att korsa det hotande vattnet tillsammans. Slutsatser: Den vårdande relationens betydelse relaterat till tvångsåtgärder visar sig vara viktig för att förebygga tvångsåtgärder såväl som i utförandet och i efterförloppet. Den vårdande relationen är fundamental för att se hela människan och nå en förståelse för personen för att kunna tillgodose bästa möjliga vård.

Background: Threats and violence are a major problem in healthcare that negatively affects both staff and patients. Acute Psychiatric wards are one of the most affected workplaces in healthcare and where work on threat and violence prevention is highly relevant. Violent preventive theories and concepts exist as developed research like the Bergenmodel, Deescalation and low-impact arousal. Aim: The aim is to describe the nurse's experience of the working group's application of threat and violence prevention measures in emergency psychiatric care. Method: The study is a qualitative interview study with a descriptive approach. Results: Three themes were identified - Prophylaxis measures, avert escalation and preserve knowledge. Crucial to the violence prevention work in emergency psychiatric care was to seek for respectful tone in encounters with patients to avoid escalating a suspected threatening situation. Knowledge, experience and training together with good cooperation inthe working group can lead to reduced situations of violence as staff is given the opportunity to experience safety and security. Conclusion: Adequate care with a focus on communication and professional encounter together with solid training is important for the working group's ability to work with violence prevention.

Bakgrund: Den traditionella läkarledda ronden har länge varit uppbyggd på samma sätt och inneburit att läkare rundvandrat till patienter för att följa upp deras medicinska behandling och resultat. Enligt en holistisk utgångspunkt bör ett ohälsotillstånd vårdas utifrån ett flerdimensionellt synsätt, där det medicinska perspektivet och omvårdnadsperspektivet kompletterar varandra. Sjuksköterskans omvårdnadsperspektiv under ronden beskrivs historiskt varit undergivet läkarens, vilket i forskning visat sig påverka patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av en sjuksköterskeledd omvårdnadsrond. Metod: En allmän litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades på ett strukturerat sätt. Resultat: Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Omvårdnadsrond som ett sätt att öka patientsäkerheten, omvårdnadsronden för en personcentrerad vård samt omvårdnadsronden bidrar till kunskapsutveckling. Konklusion: Litteraturstudien visar att en sjuksköterskeledd omvårdnadsrond har potential att öka patientsäkerheten. Omvårdnadsronden ökar huvudsakligen inte den personcentrerade vården. Omvårdnadsronden kan med fördel användas för kunskapsutveckling. Erfarenheterna av omvårdnadsronden skiljer sig beroende på informationen som givits innan interventionen och tidsaspekten i hur frekvent ronden genomförts samt tidsåtgången. Ökad delaktighet och ökad struktur lyfts som positivt. / Background: The traditional doctor-led round has long been structured in the same way and meant that a doctor has been walking around to patients to follow up on their medical condition and treatment. According to a holistic starting point, an ill health condition should be cared for based on a multidimensional approach, where the medical perspective and the nursing perspective complement each other. The nurse's nursing perspective during the round is described as historically being subordinated to the doctor´s, which in research has been shown to negatively affect patient safety. Purpose: The aim was to investigate nurses´ experiences of nurse-led nursing rounds. Method: A general literature study where 13 articles were reviewed. Results: The result could be divided into different categories: Nursing round as a way to increase patient safety, the nursing round for a person-centered care and the nursing round contributes to knowledge. Conclusion: The literature study shows that a nurse-led nursing round has the potential to increase patient safety. The nursing round does not mainly increase person-centered care. The nursing round can be advantageously used for knowledge development. The experiences of the nursing round seem to differ depending on the information the nurses received before the intervention and the time aspect in how often the round was carried out and the time consumption. Increased participation and increased structure were highlighted as positive

Utifrån ett holistiskt perspektiv framträder ett tydligt problem i hur ensidigt media framställer psykisk ohälsa. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av medias rapportering om psykisk ohälsa kan ett hittills ofta förbisett perspektiv bidra till ökad kunskap om mediers rapportering om psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter bland specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av hur psykisk ohälsa framställs i medier. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med induktiv ansats och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med 8 specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Resultatet visar att psykisk ohälsa är stigmatiserat och att media i många fall framställer en alltför negativ och missvisande bild av psykisk ohälsa, trots att det finns positiva perspektiv på psykisk ohälsa, främst i alternativ till traditionella medier. Det medicinska perspektivet dominerar i media och det finns en avsaknad av det psykiatriska omvårdnadsperspektivet. Konklusionen i föreliggande studie är att specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård erfar medias framställning av psykisk ohälsa som negativ och missvisande. De erfar även att det medicinska perspektivet får ta mycket stor plats och att psykiatrisk omvårdnad osynliggörs. Mer forskning bör bedrivas på hur psykisk ohälsa framställs på sociala medier och hur avsaknaden av andra perspektiv än det medicinska påverkar allmänhetens förståelse för psykisk ohälsa. Journalisters perspektiv bör studeras. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård borde beredas en större plats i media. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter borde stödjas i att ge omvårdnadsperspektivet större plats såväl kliniskt som i media.

Abstrakt Bakgrund: Antalet äldre ökar i samhället vilket gör att sköra äldre också blir fler. Flertalet av de patienter som söker sig till hälso- och sjukvården är äldre och sköra som behöver få tillfredställande vård i hela vårdkedjan. Sköra äldre kan vara drabbade av ofrivillig viktnedgång och balanssvårigheter vilket kan öka risken för ytterligare skörhet och försämrad hälsa. Sköra äldres vårdproblematik i kombination med vårdarbete inom ansträngda vårdorganisationer kan skapa en komplexitet för sjuksköterskorna i vårdandet av sköra äldre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa komplexiteten av att vårda sköra äldre ur ett sjuksköterskeperspektiv på en geriatrisk vårdavdelning och inom kommunal hemsjukvård. Metod: Enskilda intervjuer användes som metod för att samla in data. Totalt deltog elva sjuksköterskor, sex sjuksköterskor från geriatrisk vårdavdelning samt fem sjuksköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Hitta balansen att hjälpa i sköra äldres och anhörigas situation, Komplexiteten av att vårda inom ett organisatoriskt ramverk samt Erfarenhet och utveckling i vården skapar möjlighet att kunna bli berikad. Analysen visar att komplexiteten består av flera olika delar tillexempel underlättande och försvårande faktorer som behöver ses utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet försvårades för sjuksköterskorna av organisatoriska faktorer så som olika system och behörigheter som hindrade informationsöverföringen samt personal-, tids och kompetensbrist. Det komplexa i vården var även att sköra äldre snabbt skiftade i mående och när anhöriga hade avvikande åsikter från sköra äldre. Underlättande av komplexiteten var när anhöriga fanns som en resurs, då teamet samverkar runt sköra äldre samt då sjuksköterskorna upplevde sig berikande av den kunskap och glädje som vården av sköra äldre tillförde. Slutsats: Komplexiteten av att vårda sköra äldre behöver synliggöras för att sjuksköterskor ska kunna få mer tid till vårdande av sköra äldre, stöd och handledning i sitt arbete, vidareutbildningar och specialistutbildningar från sin arbetsgivare. Detta är viktigt för att sköra äldre ska få en tillfredställande vård som svarar upp till deras behov, i ett samhälle som behöver vara beredd på ökade vårdbehov i framtiden. / Abstract Background: Society in general is facing an ever increasing number of older people, even resulting in a rising number of frail older people. This group of elderly is the main category of patients seeking health care and they can expect to receive satisfactory care throughout the whole professional health care organization. Frail older people may be affected by involuntary weight loss and balance difficulties, which could increase the risk for further frailty and impairment of health. Complex health issues of frail older persons in combination with stressed care organizations contribute to increased complexity in the work of nurses caring for the frail older people. Aim: The aim of this study was to illuminate the complexity of caring for frail older persons as experienced by nurses in a geriatric hospital care unit and in municipal home care. Method: Individual interviews were conducted to collect data. A total of eleven nurses participated, six from the geriatric hospital care unit and five from municipal home nursing. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result is presented in three categories: Finding the balance to help the frail elderly and their families, The complexity of providing professional health care within an organizational framework and Experience and development in care enriching for professionals. What makes care for frail elderly complex was described by nurses consisting of several different aspects that needed to be viewed and approached from a holistic perspective. Nurses experienced difficulties in having a holistic perspective because of organizational factors such as different systems for authorisation. This in turn restricted information transfersas well as created shortages of time, staff and competence. The complexity of care was also connected with rapid reduction of frail older persons health and that their relatives had different opinions from the patient. What counteracted complexity was connected to relatives being a resource, a team based approach around the frail elderly and when nurses found joy in their work and were able to learn from working with frail older people. Conclusion: The complexity of caring for the frail older people needs to be acknowledged so that nurses can receive more time for care, support and supervision in their work, and further education and specialist education by their employers. This is crucial for providing frail older people with satisfactory care that meets their needs, in preparing society for the increased needs of frail older people care organisations will face in the future.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos befolkningen har ökat och personer med psykisk och fysisk samsjuklighet har en ökad risk att dö upp till 20 år tidigare på grund av fysiska sjukdomar. Det förekommer stigmatiserande attityder mot dessa patienter inom vården och på grund av sin psykiska ohälsa blir de bemötta annorlunda och riskerar att bli utan god somatisk vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie med beskrivande syntes av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: 3 teman och 7 subteman framkom. Första temat beskriver känslor som uppstod i mötet med patienter, andra temat lyfter kompetens av att vårda patienter med psykisk ohälsa och tredje temat hur vårdmiljön påverkade möjligheten till god vård för dessa patienter. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter att utföra god vård till patienter med psykisk ohälsa under samtliga teman. Sjuksköterskor hade en önskan att utveckla sin kompetens för att kunna hjälpa dessa patienter. Trots orsaker på arbetsplatsen som sjuksköterskor själva har svårt att ändra på, försökte sjuksköterskor anpassa sig och tillgodose de behov som patienter med psykisk ohälsa hade. / Background: Population with mental illness has increased and people with mental and physical comorbidity have an increased risk of dying up to 20 years earlier due to physical diseases. There are stigmatizing attitudes towards these patients in health care and because of their mental illness they are treated differently and risk being without good somatic care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with mental illness in somatic care. Method: General literature review with descriptive synthesis of 12 qualitative articles. Results: 3 themes and 7 subthemes emerged. First theme describes feelings that arose in the meeting with patients, second theme highlights the competence of caring for patients with mental illness and the third theme how care environment affected the possibility of good care for these patients. Conclusion: Nurses experienced difficulties in providing good care to patients with mental illness under all themes. Nurses had a desire to develop their skills to be able to help these patients. Despite causes in the workplace that nurses themselves found difficult to change, nurses tried to adapt and meet the needs of patients with mental illness.

Hierdie navorsing het die bevordering van die regering se gesondheidsbevorderingsdoelwitte soos vervat in die Witskrif vir die Transformasie van die Gesondheidstelsel in Suid-Afrika, Kennisgewing 667 van 1997 (White Paper for the Transformation of the Health System in South Africa Notice 667 of 1997) ten doel. 'n Verdere doel was om die behoefte na beroepsgesondheidsbevorderende programme in geselekteerde beroepsituasies vanuit 'n verpleegkundige perspektief vas te stel. Die resultate van hierdie navorsing het aangedui dat daar wel 'n behoefte bestaan aan beroepsgesondheidsbevorderende programme in geselekteerde beroepsituasies. Hierdie behoefte is vasgestel deur middel van die literatuurstudie en deur die versameling van inligting deur middel van 'n opname. 'n Holistiese en bemagtigingsbenadering tot beroepsgesondheidsbevorderende, asook 'n gesondheidsbevorderende verplegingsbenaderingsraamwerk word voorgestel. Addisioneel word riglyne vir die ontwikkeling en implementering van beroepsgesondheidsbevorderingsprogramme asook 'n gesondheidsbevorderende verpleegopleidingsprogram voorgestel. Daar word aanbeveel dat gesondheidsbevorderende verpleegkunde ingesluit word in alle verpleegkunde praktyke en verpleegkunde kurrikula. Aanbevelings ten opsigte van toekomstige navorsing sentreer rondom 'n ondersoek na die huidige status van beroepsgesondheidsbevordering, navorsing met betrekking tot die gesondheidsbevorderende werkplek en kampus - wat alle belanghebbendes insluit - die status van gesondheidsbevorderende opleiding; en navorsing gelyksoortig aan hierdie een in ander streke van Suid-Afrika. Die skeiding tussen beroeps- en primere gesondheidsorg in werkplekke behoort ook ondersoek te word. / This research is aimed at furthering the health promotion and occupational health objectives of the government as is set out in the "The White Paper for the Transformation of the Health System in South Africa Notice 667 of 1997". The aim of this research was to determine the need for occupational health promotion programmes in selected occupational settings from a nursing perspective. The overall outcome of this research demonstrated that a need exists for occupational health promotion programmes in selected occupational settings. This was illustrated by the literature study and by the information collected through a survey. Three frameworks are proposed, namely a holistic approach to an occupational health promotion programme, an empowerment occupational health promotion approach, and a health promoting nursing framework. In addition, guidelines for the development and implementation of an occupational health promotion programme and a health promotion and health promoting nursing training programme are recommended. It is also recommended that health promoting nursing be included in all nursing practice and nursing training curricula. Recommendations for future research centred on the investigation of the present status of occupational health promotion, research regarding the health promoting workplace and campus that involves all stakeholders, the status of health promotion training, and research similar to this one in other regions of South Africa. The division of occupational health and primary health care in occupational health settings needs to be investigated as well. / Health Studies / M.A. (Advanced Nursing Sciences)

Hierdie navorsing het die bevordering van die regering se gesondheidsbevorderingsdoelwitte soos vervat in die Witskrif vir die Transformasie van die Gesondheidstelsel in Suid-Afrika, Kennisgewing 667 van 1997 (White Paper for the Transformation of the Health System in South Africa Notice 667 of 1997) ten doel. 'n Verdere doel was om die behoefte na beroepsgesondheidsbevorderende programme in geselekteerde beroepsituasies vanuit 'n verpleegkundige perspektief vas te stel. Die resultate van hierdie navorsing het aangedui dat daar wel 'n behoefte bestaan aan beroepsgesondheidsbevorderende programme in geselekteerde beroepsituasies. Hierdie behoefte is vasgestel deur middel van die literatuurstudie en deur die versameling van inligting deur middel van 'n opname. 'n Holistiese en bemagtigingsbenadering tot beroepsgesondheidsbevorderende, asook 'n gesondheidsbevorderende verplegingsbenaderingsraamwerk word voorgestel. Addisioneel word riglyne vir die ontwikkeling en implementering van beroepsgesondheidsbevorderingsprogramme asook 'n gesondheidsbevorderende verpleegopleidingsprogram voorgestel. Daar word aanbeveel dat gesondheidsbevorderende verpleegkunde ingesluit word in alle verpleegkunde praktyke en verpleegkunde kurrikula. Aanbevelings ten opsigte van toekomstige navorsing sentreer rondom 'n ondersoek na die huidige status van beroepsgesondheidsbevordering, navorsing met betrekking tot die gesondheidsbevorderende werkplek en kampus - wat alle belanghebbendes insluit - die status van gesondheidsbevorderende opleiding; en navorsing gelyksoortig aan hierdie een in ander streke van Suid-Afrika. Die skeiding tussen beroeps- en primere gesondheidsorg in werkplekke behoort ook ondersoek te word. / This research is aimed at furthering the health promotion and occupational health objectives of the government as is set out in the "The White Paper for the Transformation of the Health System in South Africa Notice 667 of 1997". The aim of this research was to determine the need for occupational health promotion programmes in selected occupational settings from a nursing perspective. The overall outcome of this research demonstrated that a need exists for occupational health promotion programmes in selected occupational settings. This was illustrated by the literature study and by the information collected through a survey. Three frameworks are proposed, namely a holistic approach to an occupational health promotion programme, an empowerment occupational health promotion approach, and a health promoting nursing framework. In addition, guidelines for the development and implementation of an occupational health promotion programme and a health promotion and health promoting nursing training programme are recommended. It is also recommended that health promoting nursing be included in all nursing practice and nursing training curricula. Recommendations for future research centred on the investigation of the present status of occupational health promotion, research regarding the health promoting workplace and campus that involves all stakeholders, the status of health promotion training, and research similar to this one in other regions of South Africa. The division of occupational health and primary health care in occupational health settings needs to be investigated as well. / Health Studies / M.A. (Advanced Nursing Sciences)