Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och sjukdomslidande. Det andra temat var: Känslor av trygghet kopplat till goda mellanmänskliga relationer. Tillhörande kategori var goda mellanmänskliga relationer. Utökat psykosocialt stöd och utbildning i kommunikation till personal fanns bland de idéer för utveckling av lungcancervården som framkom.Konklusion: Denna studie visade att patienter med lungcancer kände otrygghet och lidande, till stor del orsakat av vården. Där goda möten ägde rum skapades trygghet och goda mellanmänskliga relationer. Utökat psykosocialt stöd och utbildning i kommunikation till personal fanns bland de idéer för utveckling av lungcancervården som framkom.

När en patient vårdas palliativt i hemmet är det inte enbart patientens upplevelse som är betydande utan också närståendes. Palliativ vård innebär att bot inte längre finns att tillgå utan vården går ut på att lindra. Med närstående menas den eller de personer som patienten anser sig stå närmast och behöver således inte innebära blodsband. När den palliativa vården sker i hemmet innebär det att hemmet förändras även för den närstående. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva närståendes upplevelse när en familjemedlem får palliativ vård i hemmet. Det är en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141–152) riktlinjer. Vi valde att ta med både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet bygger på tolv artiklar som analyserats och som resulterade i sex subkategorier som sedan sammanfördes till tre huvudkategorier. Det tre huvudkategorierna är: Att anpassa sig till förändrade livsvillkor, att hitta balansen mellan att vara närstående och vårdgivare och att samarbeta med den professionella vården. Resultatet påvisade att närståenderollen var komplex och innebar en upplevelse av nedsatt livskvalitet för den närstående. Det visade också på en förändrad relation mellan den närstående och den sjuka familjemedlemmen. I resultatet gick det att se att närstående upplevde en ökad stress om de inte kände delaktighet med den professionella vården. För närstående är det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera deras behov av stöd och skapa en trygghet redan från början. Utifrån resultatets delar valde vi att lyfta fram frivilligt och ofrivilligt vårdande samt skapa delaktighet till diskussionen. Diskussionen handlade om närstående som tog på sig vårdgivarrollen frivilligt och ofrivilligt och vad det innebar för dem. Det togs också upp delar av närståendes upplevelse relaterat till stöd från professionella vården och hur det kan bidra till en förbättring för alla inblandade.

No description available.

Background: Nurses experience both positive and negative experiences when dealing with patients relatives who are present during resuscitation. Factors that affect this include the current situation, past experiences and the nurses knowledge. Nurses percieve support as important for relatives that should be offered in form of a contact person. Problem: Relatives may be an important part of the patient's life but don’t always get the opportunity to participate in decision-making regarding their presence at the patient's resuscitation. Aim: To investigate the experiences of attending resuscitation in hospital from a relatives perspective. Method: Literature study with qualitative approach. Results: Relatives describe positive experiences when present such as ensuring that everything is done for the patient and to see how healthcare professionals act. The negative experiences are anxiety, fear and helplessness. Relatives may be in need of contact with the patient to support him/her and also with healthcare professionals to see their efforts. Conclusion: Relatives experience advantages when attending the resuscitation, which nurses should think about. To support relatives a contact person from the care team should be available. Guidelines concerning relatives presence in the hospital should be formed as a support for the nurses. / Bakgrund: Sjuksköterskor upplever både positiva och negativa erfarenheter i samband med närståendes närvaro vid återupplivning. Faktorer som påverkar är exempelvis den rådande situationen, tidigare erfarenheter och deras kunskap. Sjuksköterskor uppfattar stöd för närstående som viktigt under återupplivning på sjukhus, vilket kan erbjudas i form av en kontaktperson. Problem: Närstående kan vara en viktig del i patientens liv men får inte alltid delta i beslutsfattandet kring sin närvaro vid patientens återupplivning på sjukhus. Syfte: Syftet är att undersöka närståendes upplevelser av att närvara vid återupplivning på sjukhus. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Närstående beskriver positiva upplevelser av att närvara som exempelvis att kunna se allt som genomförs på patienten och hur vårdpersonal agerar i situationen. De negativa upplevelserna är oro, rädsla och hjälplöshet. Närstående kan vara i behov av kontakt med patienten för att stödja denne och med vårdpersonal för att se insatserna som genomförs. Slutsats: Närstående upplever fördelar med att närvara vid återupplivning på sjukhus, vilket bör vara något som tas i åtanke av sjuksköterskor. För att lyckas stödja närstående så bör en kontaktperson från vårdteamet finnas lätttillgänglig. Riktlinjer vad gäller närståendes närvaro på sjukhus bör utformas som ett stöd vad gäller hanterandet.