SAMMANFATTNING Sjuksköterskor som arbetar på någon enhet på sjukhuset eller i ambulansverksamheten kan hamna i en akut ambulanstransport som kan upplevas traumatisk. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patient med akut hjärtinfarkt under lång ambulanstransport. Metoden är en intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv karaktär. Fem sjuksköterskor vilka arbetar inom ambulansverksamheten ingick i studien. I resultatet framkom att den holistiska människosynen upplevs som en grund i allt vårdande samt att kommunikationen mellan vårdare och patient är av betydelse för att bygga upp en optimal vårdrelation. Upplevelsen av adrenalinpåslag och stress i en akutsituation är inte alltid medveten men finns och ses som bidragande faktor till ökad koncentration på agerandet. Känslor av oro, olust och utsatthet är vanligt förekommande och sjuksköterskorna uttryckte behov av att få ventilera sig för att orka med vårdarbetet. Särskilda behov upplevdes när sjuksköterskorna identifierade sig med patienten och/eller kände patienten sedan tidigare. Det framkom även att sjuksköterskorna upplevde stor trygghet i sin roll genom att dels ha arbetslivserfarenhet inom andra enheter, dels livserfarenheten att falla tillbaka på. För såväl blivande eller redan yrkesarbetande sjuksköterskor kan denna studie ses som en hjälp att identifiera och förbereda sina egna känslor.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjuksköterskor som arbetar på någon enhet på sjukhuset eller i ambulansverksamheten kan</p><p>hamna i en akut ambulanstransport som kan upplevas traumatisk. Studiens syfte var att</p><p>beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patient med akut hjärtinfarkt under lång</p><p>ambulanstransport. Metoden är en intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv</p><p>karaktär. Fem sjuksköterskor vilka arbetar inom ambulansverksamheten ingick i studien. I</p><p>resultatet framkom att den holistiska människosynen upplevs som en grund i allt vårdande</p><p>samt att kommunikationen mellan vårdare och patient är av betydelse för att bygga upp en</p><p>optimal vårdrelation. Upplevelsen av adrenalinpåslag och stress i en akutsituation är inte alltid</p><p>medveten men finns och ses som bidragande faktor till ökad koncentration på agerandet.</p><p>Känslor av oro, olust och utsatthet är vanligt förekommande och sjuksköterskorna uttryckte</p><p>behov av att få ventilera sig för att orka med vårdarbetet. Särskilda behov upplevdes när</p><p>sjuksköterskorna identifierade sig med patienten och/eller kände patienten sedan tidigare. Det</p><p>framkom även att sjuksköterskorna upplevde stor trygghet i sin roll genom att dels ha</p><p>arbetslivserfarenhet inom andra enheter, dels livserfarenheten att falla tillbaka på. För såväl</p><p>blivande eller redan yrkesarbetande sjuksköterskor kan denna studie ses som en hjälp att</p><p>identifiera och förbereda sina egna känslor.</p>

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan är idag ett omdiskuterat ämne där stress har en stor inverkan på sjuksköterskans yrke och  arbetsmiljön. Sjuksköterskan främsta uppgift är att se till patientens bästa, dock kan detta vara svårt att upprätthålla på grund av alla uppgifter sjuksköterskan har i förhållande till den tid som finns tillhanda. Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och hur det i sin tur påverkar mötet med patienten. En allmän litteraturstudie som baserats på resultat utifrån kvalitativa och kvantitativa artiklar. Avbrott av olika slag, exempelvis kollegor som behöver rådfråga varandra eller material som fattas på avdelningarna, gör att sjuksköterskan ofta blir avbruten i sitt arbete, vilket resulterar i att mycket tid går förlorad till att återfå tappad fokus över aktuell situation, samt hinna slutföra sina arbetsuppgifter innan skiftbyte. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor har även ökat vilket resulterar till ökad stress hos sjuksköterskan. Det i sin tur kan påverka mötet med patienten som kan komma att objektifieras samt att patientsäkerheten hotas till följd av missad vård. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan beror främst på hög arbetsbelastning till följd av bland annat avbrott, personalbrist och överbeläggningar. Sjuksköterskan tvingas då att prioritera arbetsuppgifter före relationen med patienten, vilket gör att relationen till patienten blir lidande. En ökad bemanning samt ett ökat stöd och uppskattning från ledning och arbetsgivare skulle kunna reducera upplevelsen av stress och därmed främja en god arbetsmiljö.

Hot och våld är en stadigt närvarande del i ambulanssjukvården. Statliga rapporter visar på en tilltagande närvaro av en grövre typ av våld med tillhyggen och skjutvapen. Det är en ny trend som påverkar ambulanssjukvården. Ökade svårigheter att upprätthålla god vårdkvalité ställer höga krav på ambulanssjuksköterskans bedömningar och hanterande av säkerhetsläget. Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar om det grova hotet och våldets påverkan på ambulanssjukvården, samt jämföra uppfattningarna mellan en storstad och mindre orter. En enkätundersökning med kvantitativ jämförande design genomfördes via en anonym webbaserad enkät. Studien riktades mot två upptagningsområden för ambulansverksamheten i Västra Götalandsregionen (VGR); Skaraborg (SKAS) och Göteborg (SU). Av resultatet framkom gemensamma uppfattningar om att större städer hade mer problem med grovt hot och våld än mindre samhällen där 36 (85,7%) svarade delvis eller i högre grad. Större städer uppfattades ha säkrare arbetssätt än mindre samhällen där 23 (54,8%) svarade delvis eller i högre grad. Signifikanta skillnader mellan områdena fanns, där ambulanssjuksköterskor i SU uppfattade en större ökning av grovt hot och våld (p=0,037), försämrad vårdkvalité (p=0,037) och oftare upplevd oro (p=0,009). Det framkom ingen signifikant skillnad i utsattheten mellan områdena. Studiens resultat visar att ambulanssjuksköterskornas uppfattningar liknar det som syns i debatten om, statistiken för, och forskningen inom området grovt hot och våld. Slutsatsen av studien är att det finns ett behov av vidare utveckling av säkerhetsarbetet relaterat till det grova våldets påverkan på ambulanssjukvården.

I arbetet som legitimerad sjuksköterska ingår ett ledarskap som går ut på att sjuksköterskan har en arbetsledande funktion inom ett vårdteam. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans ledarskap och vilken betydelse det har i omvårdnadsarbetet. Två frågeställningar formulerades för att precisera syftet. En integrerad kunskapsöversikt utfördes och artiklar söktes i databaser samt manuellt. Litteratursökningen resulterade i tolv vetenskapliga artiklar som analyserades enligt en metod av Whittemore och Knafl. Frågeställning ett var: vilka egenskaper är önskvärda hos sjuksköterskan för att vara en god ledare?  I resultatet till frågeställning ett framkom fyra områden: att ha en etisk medvetenhet, att ha självkännedom, att kunna bygga relationer samt att kunna leda mot utveckling. Frågeställning två var: vilken betydelse har sjuksköterskans ledarskap för omvårdnadsarbetet? I resultatet till frågeställning två framkom tre områden: det leder till patientnöjdhet, det påverkar arbetsmiljön samt det leder till kvalitetsökning av vården. Vidare forskning i vilket stöd sjuksköterskan behöver i sin ledande roll hade varit intressant.

No description available.

No description available.

Background: SARS-coronavirus-2 is the virus that was discovered in december, 2019. Covid-19 gave rise to diffuse symptoms and continuously changing routines and guidelines have posed a challenge for health care. The nurse is responsible for helping patients maintain, gain or improve their own health and well-being. During the pandemic, patients have not been sufficiently informed and as a result have experienced a feeling of confusion and a fear of the disease and its treatment. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with covid-19. Method: A literature review with a qualitative approach that included 12 original articles. The articles were analyzed with Braun and Clarkes thematic analysis. Results: The result is presented as five themes that emerged during the analysis process: Caring for patients during overload, Caring for isolated patients with a newly discovered virus, Difficulty caring for with protective equipment, Fear of becoming infected and spreading the virus and Positive experiences of caring for patients with covid-19. Conclusions: Nurses have experienced that the challenges posed by the covid-19 pandemic have affected the physical and psychosocial environment as well as their ability to achieve good communication with patients. / Bakgrund: SARS-coronavirus-2 är viruset som upptäcktes i december, 2019. Covid-19 gav upphov till diffusa symtom och kontinuerligt förändrade rutiner och riktlinjer har inneburit en utmaning för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för att hjälpa patienter att upprätthålla, få eller förbättra sin egen hälsa och välbefinnande. Under pandemin har patienterna inte blivit tillräckligt informerade och därav upplevt en känsla av förvirring och enrädsla för sjukdomen och dess behandling. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderar 12 originalartiklar. Artiklarna analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman som framkom under analysprocessen: Att vårda patienter under överbelastning, Att vårda isolerade patienter med ett nyupptäckt virus, Svårigheter att vårda med skyddsutrustning, Rädsla att bli smittad och sprida viruset vidare och Positiva erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Slutsats: Sjuksköterskor har upplevt att de utmaningar som covid-19 pandemin har inneburit har påverkat den fysiska och psykosociala miljön samt deras möjlighet att uppnå god kommunikation med patienter.

Bakgrund: Skiftarbete innebär roterande nattpass, dagpass och kvällspass, vilket är vanligt förekommande arbetsvillkor för sjuksköterskor. Detta kan leda till stora påfrestningar hos sjuksköterskan som till exempel sömnstörningar. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. För att patienter ska få en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan är utvilad och fokuserad. Omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten kan påverkas på grund av sömnbrist hos sjuksköterskor. Patientsäkerhet kan påverkas om sjuksköterskan är trött och oengagerad. Patientsäkerheten innebär att minska risker och negativa händelser som kan inträffa för patienten i samband med vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av skiftarbete och dess påverkan på omvårdnaden. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserat på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs (2017) beskrivning av en analysmodell.  Resultat: I den här allmänna litteraturöversikten identifierades två kategorier och sex subkategorier. Första kategorin är Fördelar med skiftarbete &amp; Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Relationer &amp; Kontinuitet och Överrapporteringar. Andra kategorin är Nackdelar med skiftarbete &amp; Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Misstag &amp; Patientsäkerhet och Sömn &amp; Utmattning. Slutsats: Sjuksköterskors hälsa blir negativt påverkad av att arbeta skift. Långa arbetspass och skiftarbete kan leda till sömnstörningar, trötthet och minskad uppmärksamhet hos sjuksköterskor. Långa arbetspass förbättrar dock kontinuiteten i vården och patient och sjuksköterska får en bättre relation.    Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, Omvårdnad, Patient, Patientvård, Påverkan, Schema med skiftarbete, Skiftarbete, Sjuksköterska, Tolerans av arbetsschema, Tolvtimmars skift, Uppfattning

Cancer is a highly prevalent disease worldwide, claiming hundreds of lives each year. In the field of cancer research, it is customary to conduct surveys in which patients are asked to self-report and assess their symptoms and overall health. In such research, it is essential for patients to respond promptly to questionnaires to avoid recall bias and for a representative patient sample to respond to avoid biased sampling. This report aims to investigate the factors that impact response rate and response time using logistic regression and Poisson regression. The study focuses on a dataset of patients with colorectal cancer, with the response rate of patients with pancreatic cancer serving as a reference. By analyzing variables such as gender, age, place of residence, and the method of survey notification, the conclusion is that patients over the age of 80 who received their survey login codes on paper are the least responsive and underrepresented subgroup of the sample. In the analysis of the response time using Poisson regression, the conclusion is that the notification channel has the most significant impact on response rate. / Cancer är en mycket utbredd sjukdom världen över och kräver hundratals liv varje år. Inom cancerforskningen är det vanligt att genomföra undersökningar där patienter ombeds att självrapportera och bedöma sina symtom och övergripande hälsa. I sådana undersökningar är det avgörande att patienterna svarar snabbt på enkäter för att undvika minnesbias och för att få fram en representativ patientgrupp och undvika snedvriden urvalsprocess. Syftet med denna rapport är att undersöka faktorer som påverkar svarsfrekvensen och svarstiden genom att använda logistisk regression och Poisson-regression. Studien fokuserar på en dataset av patienter med tjocktarmscancer, där svarsfrekvensen hos patienter med bukspottkörtelcancer används som referens. Genom att analysera variabler som kön, ålder, bostadsort och metod för undersökningsmeddelande dras slutsatsen att patienter över 80 år som fick sina inloggningskoder på papper är den minst responsiva och mest underrepresenterade undergruppen av urvalet. I analysen av svarstiden med hjälp av Poisson-regression dras slutsatsen att undersökningskanalen har den största påverkan på svarsfrekvensen.