Den verbala och icke verbala kommunikationen är viktiga delar i allt vårdande och sjuksköterskan har ett ansvar för att en god relation skall etableras och upprätthållas.I dagens hälso- och sjukvård är det en strävan att allt ska vara effektivt och det kan medföra att vårdtiden blir kort och att det kan vara svårt att etablera en god vårdrelation.I mötet med svårt sjuka patienter i livets slutskede har sjuksköterskan ett ansvar att kommunikationen ska fungera, men ibland kan detta vara problematiskt. Syftet med denna uppsats är att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede.Uppsatsen är en litteraturstudie, där kvalitativa studier har analyserats enligt Evans och i resultatet framkommer tre teman, det första är personlig påverkan och det andra är samarbete och det tredje temat är resurs. Diskussionen förs om sjuksköterskans viktiga roll att kommunicera och förmedla budskap, och vilka problem som kan uppstå i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede. Praktiska implikationer presenteras. / Program: Fristående kurs

Forskning visar att många av de patienter som vårdas på somatisk avdelning också lider av någon form av psykisk ohälsa. Detta betyder att det finns ett behov av psykiatrisk kunskap hos sjuksköterskan samt en utformning av vårdinrättningen som svarar an till denna patientgrupps behov som inte finns idag.I bakgrunden presenteras några av de vårdvetenskapliga begrepp som är av betydelse vid sjuksköterskans vård av denna patientgrupp; hälsa, caritasmotivet, holism och vårdrelation. För att få insikt i problemområdet presenteras tidigare forskning på ämnet både ur ett patientperspektiv och ur ett sjuksköterskeperspektiv. Här framgår det att vanliga upplevelser hos patienten är undvikande, brist på omtanke och misstro från vårdpersonalens sida. Sjuksköterskans upplevelse är att det råder brist på tid för att kunna vårda patientgruppen utifrån ett holistiskt synsätt samt en brist på stöd från organisation och kollegor. Med den uppdelning av kliniker som råder i Sverige idag finns det risk att den patient som lider av psykisk samsjuklighet faller mellan stolarna. Svårigheter att tillgodose denna patientgrupps behov bör spegla sig i sjuksköterskans arbete och relation till patienten, därför är syftet med studien att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom på somatisk avdelning. För att belysa ämnet valde vi att göra en litteraturstudie där vi fann tolv artiklar att bygga vårt resultat på. Resultatet påvisar att återkommande känslor hos sjuksköterskan i samband med vård av dessa patienter är rädsla, frustration, hjälplöshet, hopplöshet, motvillighet, otillräcklighet och sårbarhet. Vi diskuterar resultatet utifrån det rådande vårdklimatet i Sverige där vi identifierar en splittring hos sjuksköterskan mellan den gamla medicinska skolan som färgar vårdkulturen idag, och den nya vårdvetenskapliga skolan som är under integrering. Sjuksköterskor som examineras idag har många gånger kunskapen att vårda dessa patienter men hindras av resursbrist och en stelbent vårdkultur vilket speglas i sjuksköterskans känsla av otillräcklighet och frustration som framkommer i resultatet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod. Ett stödjande team och tidigare erfarenheter underlättade i arbetet med döende människor där de ansåg emotionell balans vara viktig att finna.Diskussion: Svårigheter och dess hantering är beroende av varandra. Meningsskapande bildar ett sammanhang genom ökad förståelse för svårigheter och går att härleda till KASAM komponenten begriplighet. Resurser för att möjliggöra meningsskapande bidrog med hanterbarhet. Det finns anledning att betrakta modellen 6S som ett redskap för sjuksköterskor i hanteringen av svårigheter inom vård i livets slut, då säkerställandet av en god död för patienten även ökar möjligheten till sjuksköterskors tillfredställelse i arbetet. / Background: The aim of palliative care is to alleviate symptoms that occur with life-threatening disease and involves a holistic care of the patient and family and a clear philosophy of care. As the work holds a high complexity and the nurse is exposed to emotional strain in the meeting with bereavement and death, the motivation to stay in the profession can be compromised.Aim: The aim of this study is to describe nurse’s experiences and management of difficulties in palliative care. Method: A literature overview containing an analysis of ten scientific articles has been done. Out of this two head themes emerged, experiences of difficulties in end of life care and managing difficulties in end of life care. Three and four subcategories came out of the two head themes.Result: Difficulties were prominent in the meeting with patient suffering, death and bereavement and in accession to limit setting. Finding meaning where a strong motive to nurses choice to stay in the profession and managing difficulties that occurred. A supportive team and past experiences facilitated the work with dying people where finding an emotional balance were important.Discussion: Difficulties and its management is interdependent. Finding meaning create coherence through increased understanding towards difficulties and is possible to trace to the component comprehensibility in Sense Of Coherence (SOC). The resources to enable finding meaning contributed to manageability. There is reason to consider the model of 6S as a tool for nurses in the management of difficulties in end of life care, since ensuring of a good death increases the possibility of work satisfaction for the nurses.

BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn. Existentiellt, andligt behov har inte en självklar plats i omvårdnad och detta kan relateras till utbildning saknas samt utbildningsansvariga och vårdorganisationens förmåga att strukturera detta. Sjuksköterskor som har längre tids erfarenhet av att bemöta patienters andliga behov utför andlig omvårdnad holistiskt och kan utföra detta utan kliniska och vetenskapliga riktlinjer. SLUTSATS: För att sjuksköterskan skall kunna utveckla sin förmåga att bemöta andligt behov krävs utbildning både före och under yrkeskarriär. En sjuksköterska behöver också stöd från och samarbete med andra yrkeskategorier som präst, psykolog och/eller socionom. / BACKGROUND: Spiritual nursing should be a natural part of nursing due to holistic guidelines in accordance with the International code of ethics (ICN) for nurses, but that isn’t the case. Nurses tend to focus on the patients biological needs, which also is important. There are no current official guidelines for spiritual nursing and there is lack of scientific studies in this subject. AIM: The objective of this study was based on current studies, to describe factors that influence nurses’ respond to questions with spiritual content from patients. METHOD: A systematic review, based on seven scientific articles and one academic dissertation. RESULTS: Four categories were identified; adequate competence, a supportive healthcare environment and holistic outlook on people and reductionistic outlook on people. Patients’ spiritual needs are not always met, because of the nurses’ lack of education in the subject and support from the healthcare organization. Nurses, who have longer time experiences in responding to patients spiritual needs, are able to support patients in a holistic way without clinical and scientific guidance. CONCLUSION: It is important that the nurses’ needs for education in spiritual care are met, both before and during their career, so they can respond to patients’ spiritual needs and be able to provide holistic care. To maintain spiritual care the nurses also need support from the healthcare organization and other professions such as priest, psychologist and social worker.

No description available.

No description available.

Nurses in health care have a responsible and sometimes stressful job. Nowadays there’s a high pace in health care where many decisions have to be made during time pressure, a lot of information has to be transferred between health care units and sometimes complicated equipment are used. Cases of mistakes are reported more than ever to the national committee responsible for health care. Many of the mistakes, where the nurses are involved are due to the nurses’ stress.The aim of this study was to gather information to describe causes of stress in nursing care and the nurses’ experience of stress influence on health care.The method that was chosen for this study was a literature review where scientific, critically reviewed articles were analyzed.  The analysis resulted in two main themes. Causes that result in stress in nursing and how health care is influenced by the nurses’ stress.Many times patients suffer as a result of unaware actions, lack of knowledge and lack of consideration. Unaware actions may be a consequence of nurses’ stress when for example assaulting the patient and/or making mistakes in routines. The stress can reduce nurses’ ability to see clearly and can result in treating a patient inhuman. / Sjuksköterskor har ett ansvarsfullt arbete och ibland en stressfylld arbetssituation. Vården idag har ofta ett högt tempo, då ett stort antal beslut skall fattas under tidspress, ibland används komplicerade apparaturer och mycket information måste överföras mellan olika vårdenheter. Antal fall som anmäls till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, har ökat. Många av misstagen som sker där sjuksköterskor är inblandade beror ofta på att sjuksköterskan känner sig stressad i sitt arbete.Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning, beskriva vad som orsakar stress, i sjuksköterskans arbete och hur sjuksköterskor uppfattar att stress i arbetet påverkar omvårdnadsarbetet.Metoden var en litteraturöversikt där kritiskt granskade vetenskapliga artiklar analyserats och bearbetats.Följande huvudkategorier analyserades fram och låg till grund för studien. Orsaker till stress, i sjuksköterskans arbete och hur omvårdnadsarbetet påverkas av sjuksköterskans stress. Utifrån dessa huvudkategorier följde åtta underkategorier som belyste huvudkategoriernas resultat.Vårdlidandet uppstår många gånger på grund av omedvetet handlande, bristande kunskap och brist på reflektion i arbetet Omedvetet handlade kan vara en konsekvens från sjuksköterskans stress som framträder i deras omvårdnadsarbete t ex genom kränkning av patienterna och/eller fel i rutiner. Stressen kan förblinda sjuksköterskorna och resultera i att patienterna inte längre ses eller bemöts som människor.

<p>Nurses in health care have a responsible and sometimes stressful job. Nowadays there’s a high pace in health care where many decisions have to be made during time pressure, a lot of information has to be transferred between health care units and sometimes complicated equipment are used. Cases of mistakes are reported more than ever to the national committee responsible for health care. Many of the mistakes, where the nurses are involved are due to the nurses’ stress.The aim of this study was to gather information to describe causes of stress in nursing care and the nurses’ experience of stress influence on health care.The method that was chosen for this study was a literature review where scientific, critically reviewed articles were analyzed.  The analysis resulted in two main themes. Causes that result in stress in nursing and how health care is influenced by the nurses’ stress.Many times patients suffer as a result of unaware actions, lack of knowledge and lack of consideration. Unaware actions may be a consequence of nurses’ stress when for example assaulting the patient and/or making mistakes in routines. The stress can reduce nurses’ ability to see clearly and can result in treating a patient inhuman.</p> / <p>Sjuksköterskor har ett ansvarsfullt arbete och ibland en stressfylld arbetssituation. Vården idag har ofta ett högt tempo, då ett stort antal beslut skall fattas under tidspress, ibland används komplicerade apparaturer och mycket information måste överföras mellan olika vårdenheter. Antal fall som anmäls till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, har ökat. Många av misstagen som sker där sjuksköterskor är inblandade beror ofta på att sjuksköterskan känner sig stressad i sitt arbete.Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning, beskriva vad som orsakar stress, i sjuksköterskans arbete och hur sjuksköterskor uppfattar att stress i arbetet påverkar omvårdnadsarbetet.Metoden var en litteraturöversikt där kritiskt granskade vetenskapliga artiklar analyserats och bearbetats.Följande huvudkategorier analyserades fram och låg till grund för studien. Orsaker till stress, i sjuksköterskans arbete och hur omvårdnadsarbetet påverkas av sjuksköterskans stress. Utifrån dessa huvudkategorier följde åtta underkategorier som belyste huvudkategoriernas resultat.Vårdlidandet uppstår många gånger på grund av omedvetet handlande, bristande kunskap och brist på reflektion i arbetet Omedvetet handlade kan vara en konsekvens från sjuksköterskans stress som framträder i deras omvårdnadsarbete t ex genom kränkning av patienterna och/eller fel i rutiner. Stressen kan förblinda sjuksköterskorna och resultera i att patienterna inte längre ses eller bemöts som människor.</p>

Background: Most procedures in healthcare were described to cause the child pain. Anxiety was also strongly linked to pain and painful experience can generate future consequences for the child in contact with health services. Administering medication to children was considered difficult to adapt while non-pharmacological treatment is considered to be both time- and cost efficient. Purpose: To describe nurses' use of non-pharmacological treatment of procedural pain in children and to examine the included articles research group.Method: This descriptive literature studies results was based on 15 articles sought in the databases Cinahl, PsycINFO and PubMed. Eight of the included articles were qualitative studies, four were quantitative studies and three were studies with mixed approach. Main Results: Non-pharmacological treatment of procedural pain in children was considered effective when it was formed based on each unique child and occasion. The nurses described distraction as a useful method that can be performed in several ways, ranging from the child's needs. The importance of a good relationship, a working cooperation and that the nurse had the ability to get the child's confidence was described as key elements in non-pharmacology. The research group characteristics were examined and in all articles the participants profession consists in the majority of nurses. Conclusion: Non-pharmacological treatment of procedural pain should be adjusted based on the unique child and the situation. Distraction was considered by the majority of nurses to be a positive and useful non-pharmacological treatment of procedural pain in children and can be performed by both nurses and parents to reduce the child's pain and future fears. / Bakgrund: Ett flertal procedurer inom vården beskrevs kunna orsaka barnet smärta. Oro var vidare starkt kopplat till smärta och en tidigare smärtsam upplevelse kan komma att generera framtida konsekvenser för barnet i kontakt med sjukvården. Administreringen utav läkemedel till barn ansågs vara svårt att anpassa samtidigt som icke-farmakologisk behandling anses vara både tids- och kostnadseffektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors användning av icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn, samt att granska de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: Denna beskrivande litteraturstudies resultat grundades på 15 artiklar eftersökta i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Åtta av studiens inkluderade artiklar hade kvalitativ ansats, fyra hade kvantitativ ansats och tre var studier med mixad ansats. Huvudresultat: Icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn ansågs effektivt när den formades utifrån varje unikt barn och tillfälle. Sjuksköterskorna beskrev distraktion som en användbar metod som kan utföras på flertalet sätt, allt utifrån barnets behov. Vikten av en fungerande relation, ett fungerande samarbete och att sjuksköterskan hade förmåga att få barnets förtroende beskrevs vidare som centrala delar inom icke-farmakologin. Artiklarnas beskrivning av undersökningsgrupp granskades och deltagarnas yrkeskategori utgjordes i majoritet av sjuksköterskor i samtliga fall. Slutsats: Icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta bör anpassas utifrån det unika barnet och situationen. Distraktion ansågs av majoriteten sjuksköterskor vara en positiv och användbar icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn och kan utföras av både sjuksköterskor och föräldrar för att minska barnets smärta och framtida rädslor.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vårdandet av äldre. Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera samvetsstress. Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete. För att hantera dessa känslor användes så kallat coping-strategier i form av exempelvis byte av arbetsplats, undvikande av patientkontakt och ifrågasättande av egen kunskap. Diskussion: Situationen på arbetsplatsen i form av konflikter och dåligt ledarskap i kombination med idealbilden av sig själv som vårdare visar ett tydligt samband mellan samvetsstress och även utbrändhet. Ökad förståelse kring ledarskap, konflikthantering samt att försonas med sin egen och andras otillräcklighet kan förebygga samvetsstress. / Background: The nurse profession is characterized by law and constitutions, but also by ethical codes and values, which brings a big moral responsibility. Conscience is described as a basic ability of knowing what is right and what is wrong, and being in conflict with one’s conscience can lead to loss of own identity and dignity. Older people in nursing homes or home-care service consider themselves to have bad access to healthcare. At the same time working in care for older people is characterized by under-staffing and low morals. Aim: Describe nurses’ experiences of stress of conscience in their work with older people. Methods: Analysis of 15 scientific articles. Out of the analysis, three categories emerged; factors and causes of stress of conscience, nurses perceptions of stress of conscience and nurses way of handling stress of conscience. Results: In this study a number of factors that causes stressed conscience among nurses, such as unnecessary patient suffering and outer demands were prominent. Stress of conscience caused feelings of inadequacy, powerlessness and bad conscience. To handle these feelings so called coping-strategies were used, for example change of workplace, avoiding patient contact and questioning one’s own knowledge. Discussions: Nurses’ working conditions, for example conflicts and bad leadership combined with the ideal of oneself as being a caring person shows a clear association with stress of conscience and even sometimes even burnout. An increased understanding of democratic leadership, handling conflicts and reconciling with oneself and others inadequacy can prevent stress of conscience.