SAMMANFATTNING Barn- och ungdomspsykiatrin påverkas av flera aspekter i omvårdnaden då den aktuella vårdkulturen är komplex. Studiens syfte var att belysa innebörden av vårdkultur inom sluten barn- och ungdomspsykiatri utifrån sjuksköterskans perspektiv. Studien genomfördes med fokusgruppsintervjuer vilka utgörs av öppna gruppintervjuer med fokus på avgränsat ämne. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt en fenomenologisk-hermeneutisk metod. Teman som visade sig var: Vårdkulturens övergripande innebörd, vårdkulturens kontextuella innebörd, vårdkulturens förmedlande innebörd samt vårdkulturens innebörd vid relationer. Resultatet visar att vårdkulturens innebörd utgörs av enighet och splittring både beträffande vårdkulturen som helhet, men även delar av den. Strävan efter enighet är genomgående, samtidigt som splittringen är oundviklig för av skapa formbarhet. Vidare besitter vårdkulturen en guidande funktion för sjuksköterskan både medvetet samt på ett omedvetet plan. Detta får konsekvenser för sjuksköterskan, omvårdnaden och patienten. Endast genom att vårdkultur synliggörs för sjuksköterskan kan en medveten hållning ske genom reflektion och dialog. Nyckelord: Barn- och ungdomspsykiatri, fenomenologisk-hermeneutik, vårdkultur, sjuksköterskor. / ABSTRACT Child and adolescent psychiatric care is affected by many different aspects of care when the current nursing culture is complex. The aim of the study was to highlight the essence of nursing culture in the in-patient child and adolescent care from a nurse’s perspective. The study was conducted using focus group interviews which consist of open group interviews with a focus on the specific topic. The interviews were transcribed and analysed according to a phenomenological-hermeneutical method. Themes that emerged were: Nursing culture overall essence, nursing culture contextual essence, nursing culture’s intermediary essence and the essence of nursing culture in relationships. The result shows that the essence of nursing culture is characterized by unity and division both in respect of nursing culture as a whole, but also in different aspects of it. The quest for unity is consistent, while the division is needed to create plasticity. Furthermore, nursing culture possesses a guiding function for a nurse on both a conscious and an unconscious level, which have clear implications for both the nurse, the nursing care and ultimately the patient. Only by making the nursing culture visible to the nurse, a conscious posture can begin through reflection and dialogue. Keywords: Child and adolescent psychiatry, phenomenological-hermeneutical, nursing culture, nurses.

No description available.

Bakgrund: Vårdkultur kan ses som en meningsskapande process som grundas i grundvärderingar inom en kontext, den är både konstant och föränderlig. Tidigare forskning visar att patienter kan uppleva vårdkulturen olika beroende på situationer. Sjuksköterskor påverkas av vårdkultur och detta påverkar patienters omvårdnad, både på negativa och positiva sätt. Sjuksköterskor ansvarar för att patienters omvårdnad sker med evidens på ett säkert sätt och främjar hälsa samt välbefinnande, som grundas i personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att undersöka vårdkulturens påverkan på patienters omvårdnad utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts och elva vårdvetenskapliga artiklar inkluderades i detta examensarbete, varav sex var kvalitativa, fem var kvantitativa. Resultat: Det framkom tre teman som påverkade patienters omvårdnad: grundvärderingar, arbetsmiljö och vårdrelation. Dessa faktorer påverkades av vårdkulturen som var en betydande faktor i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor erfor att grundvärderingar, exempelvis grundade i juridik eller religion påverkade utförandet av omvårdnaden. Sjuksköterskor erfor att arbetsbelastningen och prioritering av vårdrelationen påverkade omvårdnadens kvalitet. Slutsats: Examensarbetet skildrar att vårdkultur påverkar sjuksköterskors förhållningssätt hur omvårdnad utförs inom en kontext. Det behövs forskning inom detta område för det är ett problem i det tysta. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och bör reflektera kring eget förhållningssätt för att säkerställa evidensbaserad omvårdnad.

Forensic psychiatric care is a complex business. Patients who are cared for in forensic psychiatry are usually in need of care for a long time. The forensic care is a major intrusion into a person's life and the nurses and caregivers are the people who spend the most time with patients. They have a difficult mission providing a good and personalized care while patients are deprived of their liberty. Previous research demonstrates that patients experience forensic care as uncertain, insecure and punitive but that there are also glimpses of "good care". Caring is described as unreflective and that nurses are left for themselves to use their "common sense". This study's aim is to highlight nurses' experiences of what is caring in forensic nursing. The study has a qualitative design and a theoretical framework that is based on caring idea and ethos according to the description of Eriksson (2002). A total of six nurses at a forensic care clinic were interviewed. The interviews were then analyzed through a phenomenological hermeneutic method. Caring in forensic psychiatry was perceived to be associated with both closeness and distance, as well as to create balance. The comprehensive understanding of nurses' experiences showed that that caring is a balancing act between getting close to the patient while creating a functioning structure in the care which is interpreted as a "tender purging".

Titel: Patientmiljön på två somatiska vårdavdelningar i Bangkok, Thailand Bakgrund: Miljö ur ett hälsoperspektiv omfattar den fysiska, kulturella och psykosociala aspekten av omvårdnad. Miljön på en vårdavdelning kan både främja hälsa och ha en ogynnsam verkan. Omvårdnad är ett universellt fenomen men kulturen formar människans syn på hälsa och även hur hälsa kan uppnås. Sjukvården i Thailand präglas av buddhismen. Syfte: Beskriva miljön kring patienter på två somatiska vårdavdelningar i Bangkok. Design: Studien har inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades genom observationer, utförda under tio arbetspass, nedtecknades i loggböcker för att därefter bearbetas med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman formades: Dagliga rutiner och patientens omgivning med kategorierna rang/attityd, omvårdnad, miljö/aktivitet och ljud/lukt. Första temat beskriver vardagen för patienter och vårdpersonalen samt vilka omvårdnadsmetoder som användes. Det andra temat beskriver miljön och pågående aktiviteter. Slutsats: Den svenska kulturen och den thailändska kulturen skiljer sig vilket påverkar hur vi från den svenska kulturen observerade miljön kring patienterna i Thailand. Den thailändska kulturen speglas i patientmiljön på avdelningarna; det råder en stark hierarki bland vårdpersonalen och det utförs många rutinmässiga omvårdnadsåtgärder. Patienterna är omgivna av mycket personal som orsakar rörelse och ljud i patientsalen, men skapar också trygghet i form av att ha nära kontakt till patienten. / Title: Patient environment in two somatic wards in Bangkok, Thailand Background: Environment from a health perspective includes the physical, cultural and psychosocial aspects of nursing. The environment in a ward can both promote health and have an adverse effect. Nursing is a universal phenomenon, but culture shapes people's views on health and also how health can be achieved. Medical care in Thailand is characterized by Buddhism. Aim: Describe the environment around the patients in two somatic wards in Bangkok. Design: The study was inspired by ethnographic method. Data were collected through observations, conducted over ten sessions, was recorded in logbooks and then processed by content analysis. Results: Two themes were formed: Daily routines and Patient environment, with the categories rank/attitude, care, environment/activity and sound/smell. First theme describes daily lives for patients and caregivers and the nursing methods used. Second theme describes the environment and activities. Conclusion: The Swedish culture and the Thai culture are very different, which affects how we from the Swedish culture observed the environment around the patients in Thailand. The Thai culture is reflected in the patient environment at the wards; there is a strong hierarchy among health professionals and many routine nursing activities are performed. Patients are surrounded by staff members that cause movement and sound in the patient room, but also create security by having a close contact to the patient.

Bakgrund Vårdmiljön har en central betydelse för omvårdnad, vilken ska ge patienten förutsättningar för att anpassa sig, bekräfta dess behov samt ge sjuksköterskan resurser för att arbeta utifrån sin kompetens och etiska principer. I den psykiatriska tvångsvården kan det finnas begränsningar för detta och således för patientens grundläggande rätt att vårdas med värdighet, med respekt för människans lika värde. Detta riskerar att utsätta patienten för kränkningar i vårdmiljön. Syfte Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka patientens upplevelse av värdighet inom psykiatrisk tvångsvård. Metod En litteraturöversikt har använts som metod för att bearbeta och sammanställa tidigare forskning, där 17 studier inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet sammanfattades i en integrerad analys med deduktiv ansats och resulterade i två kategorier med underkategorier. Resultat Faktorer påverkade patientens upplevelse av värdighet i den 1) fysiska vårdmiljön och 2) psykosociala vårdmiljön. Faktorerna avsåg bland annat barriärer som avskärmade patienten från omgivningen, avdelningens utformning, samspel mellan patient och personal, brist på sammanhang och förekomst av kontroll, tvång samt diskriminerande handlingar. Slutsats Patienten var utsatt och underlägsen på avdelningen där de kunde uppleva sig vara kontrollerade och förvarade, utan att få sina behov bekräftade eller förutsättningar för att anpassa sig. I de fall sjuksköterskan och patienten fick förutsättningar för att skapa en relation kunde sjuksköterskan förmedla en känsla av trygghet och stöd vilket resulterade i att vårdmiljön kunde vara stärkande. Detta överskuggades dock av bristande delaktighet, bemötande och en kränkande vårdkultur.

BakgrundDet är en skyldighet att som legitimerad sjuksköterska arbeta för en säker vård, genom att identifiera säkerhetsrisker i den egna vårdmiljön och rapportera dessa som avvikelser. Trots att avvikelserapportering är att lagstadgat krav väljer många sjuksköterskor att inte rapportera avvikelser.  Syftet Studiens syfte är att beskriva inskolningens och vårdkulturens betydelse för den nyutexaminerade sjuksköterskans inställning till avvikelserapportering.  Metod Studien är en intervjustudie, där semistrukturerade intervjuer hölls med sex nyutexaminerade sjuksköterskor som hade arbetat mellan tre månader och två år. Dataanalysen utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Deltagarna i studien uttryckte en positiv åsikt om avvikelserapportering och dess syfte, men väljer ändå att inte alltid rapportera avvikelser som identifieras. Resultatet indikerar att bristen på introduktion till avvikelserapportering under inskolningen leder till kunskapsbrist och en osäkerhet kring avvikelserapportering, vilket påverkar intervjudeltagarnas inställning till avvikelserapportering. Även vårdkulturen har betydelse, där olustkänslor, påverkan av medarbetare och brist på återkoppling verkar vara faktorer som påverkar inställningen hos studiens deltagare. Slutsats Utifrån det som presenterats i den här studien finns grund för att hävda att den nyutexaminerade sjuksköterskans inställning till avvikelserapportering påverkas av flera faktorer i såväl inskolningens utformning som i vårdkulturen. En förbättrad inskolning och en vårdkultur där avvikelserapportering uppmuntras skulle kunna leda till att sjuksköterskan i större utsträckning väljer att rapportera avvikelser som uppstår. Den kan i sin tur skapa förutsättningar för både en tryggare arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet, vilket är en av hälso- och sjukvårdens viktigaste kvaliteter.

I Sverige finns idag en vårdform där patienter som begått brott under grav psykisk störning samvårdas med personer som har ett allvarligt självskadebeteende. Dessa inrättningar måste då förhålla sig till två olika vårdsätt. Vi vill därför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vårdas med stöd av olika tvångsvårdslagar på en rättspsykiatrisk avdelning. Vi har använt oss av en kvalitativt ansats där vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rättspsykiatrin. Med hjälp av symbolisk interaktionism samt vårdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit från intervjuerna. Resultaten visar att personalen vill se patienterna såsom en homogen grupp men brottet/handlingen påverkar patientsynen. Resultaten visar även att interaktionen villkoras av personalens attityder och värderingar samt att den individuella vården försvåras ytterligare av samvården. Slutsatsen blev att personalen skildrade en diskrepans där de å ena sidan beskrev att interaktionen var likadan oberoende av vilken patientgrupp det var. Samtidigt framkom att de upplevde och gjorde skillnader mellan LRV- och LPT-patienter.

Forskning visar att många av de patienter som vårdas på somatisk avdelning också lider av någon form av psykisk ohälsa. Detta betyder att det finns ett behov av psykiatrisk kunskap hos sjuksköterskan samt en utformning av vårdinrättningen som svarar an till denna patientgrupps behov som inte finns idag.I bakgrunden presenteras några av de vårdvetenskapliga begrepp som är av betydelse vid sjuksköterskans vård av denna patientgrupp; hälsa, caritasmotivet, holism och vårdrelation. För att få insikt i problemområdet presenteras tidigare forskning på ämnet både ur ett patientperspektiv och ur ett sjuksköterskeperspektiv. Här framgår det att vanliga upplevelser hos patienten är undvikande, brist på omtanke och misstro från vårdpersonalens sida. Sjuksköterskans upplevelse är att det råder brist på tid för att kunna vårda patientgruppen utifrån ett holistiskt synsätt samt en brist på stöd från organisation och kollegor. Med den uppdelning av kliniker som råder i Sverige idag finns det risk att den patient som lider av psykisk samsjuklighet faller mellan stolarna. Svårigheter att tillgodose denna patientgrupps behov bör spegla sig i sjuksköterskans arbete och relation till patienten, därför är syftet med studien att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom på somatisk avdelning. För att belysa ämnet valde vi att göra en litteraturstudie där vi fann tolv artiklar att bygga vårt resultat på. Resultatet påvisar att återkommande känslor hos sjuksköterskan i samband med vård av dessa patienter är rädsla, frustration, hjälplöshet, hopplöshet, motvillighet, otillräcklighet och sårbarhet. Vi diskuterar resultatet utifrån det rådande vårdklimatet i Sverige där vi identifierar en splittring hos sjuksköterskan mellan den gamla medicinska skolan som färgar vårdkulturen idag, och den nya vårdvetenskapliga skolan som är under integrering. Sjuksköterskor som examineras idag har många gånger kunskapen att vårda dessa patienter men hindras av resursbrist och en stelbent vårdkultur vilket speglas i sjuksköterskans känsla av otillräcklighet och frustration som framkommer i resultatet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer. Det etnorelativa synsättet uppnås genom reflektion och en medvetenhet om den egna kulturens betydelse. De intervjuade sjuksköterskorna som arbetade inom heldygnsvården visade i större utsträckning än sjuksköterskor inom öppenvården på ett etnocentriskt förhållningssätt. Sjuksköterskor som var verksamma inom öppenvården visade i studien på en mer reflekterande hållning, ett etnorelativt förhållningssätt. Skillnaderna i sjuksköterskornas förhållningssätt sattes i relation till hur öppen och reflekterande vårdkulturen framstod. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>