Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors syn på samvete, grad av samvetsstress och analysera samband mellan dessa variabler. Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ställs ofta inför etiska situationer som är potentiella källor till samvetsstress. Ett positivt samband mellan samvetsstress och utbrändhet finns. Sjuksköterskans egen syn på samvete kan påverka graden av samvetsstress. Inga studier som beskriver grad av samvetsstress och syn på samvete hos anestesisjuksköterskor har hittats. Design: Studien är en beskrivande tvärsnittsstudie. Metod: Datainsamlingen skedde hösten 2015. 34 anestesisjuksköterskor besvarade samvetsstresskalan (SCQ) och skalan för syn på samvete (PCQ). SCQ analyserades med T-test och Cohen´s d, PCQ analyserades med Fisher’s exakta test. Sambandsanalys utfördes med Spearman’s rho. Resultat: Majoriteten anestesisjuksköterskor kan uttrycka vad deras samvete säger och kan följa sitt samvete på arbetet. De skattar betydligt lägre grad av samvetsstress jämfört med tidigare studier. Anestesisjuksköterskor som arbetar heltid/dagtid skattar högre grad samvetsstress vad gäller att inte kunna leva upp till andras förväntningar på sin arbetsinsats jämfört med de som arbetar deltid/skiftgång. Det finns ett positivt samband mellan anestesisjuksköterskors skattningar av samvetsstress och att uppfatta sitt samvete som en börda. Konklusion: Att vårda en patient åt gången och inte behöva prioritera mellan olika patienters behov kan möjligen vara en skyddande faktor mot samvetsstress. Fortsatt forskning krävs för att undersöka vilka faktorer som verkar skyddande för anestesisjuksköterskor. Enkäterna för syn på samvete och samvetsstress behöver omarbetas och anpassas till anestesisjuksköterskors arbete. / Aim: To describe nurse anaesthetists’ perception of conscience, degree of stress of conscience and to analyse the relationship between these variables. Background: The nurse anaesthetist is often put in ethical situations that are potential sources to stress of conscience. There is a positive connection between stress of conscience and burnout. The nurse’s own perception of stress of conscience can affect the degree of stress of conscience. No studies were found to describe degree of stress of conscience and perception of conscience among nurse anaesthetists. Design: The study is a descriptive cross-sectional study. Methods: The data was collected during autumn of 2015. 34 nurse anaesthetists answered the stress of conscience questionnaire (SCQ) and the perception of conscience questionnaire (PCQ). SCQ was analysed with T-test and Cohen’s d, PCQ was analysed with Fisher’s exact test. Correlation analysis was performed with Spearman’s rho. Results: A majority of nurse anaesthetists could express what their conscience says and can follow their conscience at work. They estimated considerably lower degree of stress of conscience compared to earlier studies. Nurse anaesthetists working fulltime/daytime estimates higher degree of stress of conscience when not being able to live up to others expectations on their work effort compared to those working part-time/shifts. There is a positive connection between nurse anaesthetists’ estimations of stress of conscience and receiving their conscience as a burden. Conclusions: To care for one patient at a time and not having to prioritise between different patients’ needs could be a protective factor against stress of conscience. More research is needed to examine which factors are protective for nurse anaesthetists. The questionnaires perception of conscience and stress of conscience need to be developed and adapted to the work of nurse anaesthetists.

Den ökande stressen bland hälso-och sjukvårdspersonal uppmärksammas tid efter annan i olika medier. Omstruktureringar och upplevda neddragningar i vården har lett till högre arbetsbelastning, vilket i sin tur påverkat arbetsförhållandena och det psykiska välbefinnandet hos personalen i negativ riktning. Omvårdnaden skall ges i en anda av respekt och förståelse för den enskildes integritet, och den som är i störst behov av omvårdnad skall prioriteras. Syftet var att beskriva förekomstoch upplevelserav samvetsstress bland sjuksköterskor verksamma på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i Sverige, med hjälp av instrumentet Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). Studien,där 60 enkäter analyserades (svarsfrekvens 64,5 %),visadeatt sjuksköterskornaofta upplevdesamvetsstress i relation till sitt arbete. De hanninte ge den vård deras patienterbehövde, och de blev så trötta av sitt arbete att de inte orkademed sina närmasteså som de skulle önska. De yttre, strukturella förhållanden som sjuksköterskor har att förhålla sig till är svåra att påverka på kort sikt. SCQ kan vara ett lätthanterligt hjälpmedel för att beskriva och mäta samvetsstress hos vårdpersonal även om vissa frågor är väl allmänt hållna. Deltagarei studien rapporterade att gemensam reflektion över arbetet hjälpte dem att hantera samvetsstress i relation till arbetet. / The increased stress among health care personnel receives attention from time to time in various media. Restructuring and perceived reductions in health care have led to higher workload, which in turn affects working conditions and the mental well-being of the staff in a negative direction. Care must be given in a spirit of respect and understanding of the individual's integrity, and those most in need of care should be prioritized. The aim was to describe the prevalence and perceptions of conscience among nurses working on surgical wards in a hospital in Sweden, by using the Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). The study, where 60 questionnaires were analyzed (response rate 64.5%), indicated that the nurses often experienced stress of conscience in relation to their work. They often lacked the time to pro-vide the care their patients needed, and they got so tired due to the demands from their work that they could not devote themselves to their family as they would like. The external structural conditions that nurses have to relate to are difficult to influence in the short term. SCQ can be a practical instrument to describe and measure stress of conscience in health care personnel, even if some items are expressed in general terms. Study participants reported that joint reflection on ethical issues at the workplace helped them cope with stress of conscience in relation to their work.

Akademisk avhandling--Litteraturhistoria--Åbo, 1981. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 288-293.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta enligt lagar och förordningar, samt förhålla sig till ett etiskt tillvägagångssätt. Samtidigt ska sjuksköterskan upprätthålla god omvårdnad och ett gott bemötande gentemot patienterna. När sjuksköterskan inte upplevde sig kunna tillhandahålla den vård som förväntades, eller tvingades utföra vård som stod i motsats till sitt eget samvete, skapades ett oroligt samvete. Samvetsstress innefattar det oroliga samvetet och den stress som samvetet medför och uppstod då sjuksköterskor inte kände att de kunde leva upp till sina moraliska värderingar som i sin tur tyngde dess samvete. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av samvetsstress, vilka de bidragande faktorerna är samt hur samvetsstress hanteras. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 artiklar, varav åtta med kvantitativ ansats och sju med kvalitativ ansats. Resultat: Samvetsstress visade sig uppstå när sjuksköterskorna inte upplevde sig kunna förändra eller påverka situationer i deras dagliga arbete, ofta på grund av tids- och resursbrist och otillräckligt stöd. Samvetsstress medförde många olika känslor såsom frustration, maktlöshet och otillräcklighet. För att klara av att hantera detta behövdes stöd från organisationen. Diskussion: För att sjuksköterskan ska kunna klara av att hantera sin samvetsstress, eller förebygga att den uppstår, vore det bra att i tidigt skede erhålla information om vad detta begrepp innebär, eventuellt redan på sjuksköterskeutbildningen. Stöd från organisation och chefer i form av tillräckliga resurser, som hälso- och sjukvårdslagen hävdar ska finnas. Likaså teamsamverkan mellan medarbetare bland de olika professionerna inom hälso- och sjukvård för att stärka teamet och minska på rollkonflikterna, eventuellt i form av spegling på arbetsplatsen. Slutsats: Samvetsstress uppkom när sjuksköterskan förhindrades från att tillhandahålla god omvårdnad eller tvingades ge omvårdnad som kändes fel. När sjuksköterskans tillämpning av omvårdnad äventyras riskerades även patientsäkerheten att påverkas. Vidare forskning inom ämnet krävs för att detta relativt nya hälsoproblem ska uppmärksammas och minska. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

I sjuksköterskans arbete ges omvårdnad till patienter där emotionella påfrestningar blir synliga för sjuksköterskan. När kraven blir större än vad sjuksköterskan klarar av samtidigt som hen är mottaglig för andra människors känslor uppkommer samvetsstress. Studiens syfte var att undersöka samvetsstress hos sjuksköterskan. Metoden i denna studie var en allmän litteraturstudie som innefattade 12 resultatartiklar. Resultatet resulterade i tre teman: bidragande faktorer, hälsoeffekter och förebyggande faktorer. Resultatet påvisade att en bristande arbetsmiljö och dåligt samvete är faktorer som generar samvetsstress och att sjuksköterskor har olika benägenhet att drabbas av samvetsstress beroende på sin bakgrund och sina erfarenheter. Samvetsstress går att förebygga genom att få stöd hemifrån, stöd ifrån organisationen och från arbetskollegor men även genom möjlighet till reflektion. En sjuksköterska som drabbas av samvetsstress får följder som påverkar privatlivet vilket slutligen kan leda till utbrändhet. Aktuell forskning om samvetsstress är otillräcklig. Ökade kunskaper och mer forskning inom området krävs för att minska detta relativt outforskade hälsoproblem. / In the nurse's work, care is given to patients where emotional strain become visible to the nurse. When the demands become larger than the nurse can manage while he or she is susceptible to other people's feelings, stress of conscience occurs. The aim of the study was to explore stress of conscience in the nurse. The method in this study was a general literature study that included 12 result articles. The result resulted in three themes: contributing factors, health effects and preventive factors. The result demonstrated that an insufficient working environment and bad conscience are factors that generate stress of conscience and that nurses have different tendency to be affected by stress of conscience, depending on their background and their experiences. Stress of conscience can be prevented by getting support from home, support from the organization and from colleagues, but also through the opportunity of reflection. The nurse which are affected by stress of conscience will have consequences that affect his/her private life which eventually can lead to burnout. Present research on stress of conscience is insufficient. Increased knowledge and additional research on the subject is required to lessen this relatively unexplored health problem.

<p>All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung’s analytic psychology. In addition to this I also use concepts from hermeneutical and existential phenomenology, represented here by Viktor Frankl, Emmanuel Lévinas, Martin Heidegger and Paul Ricoeur. The Jungian analysis shows that the content in the short story <em>Sjön</em> (The lake) in a high degree is structured in a way that correlates very well with this method. When it comes to the phenomenological thinkers, several of their concepts are applicable in my short story. In the philosophy of Frankl and Heidegger, the concept of <em>conscience</em> is a warning to the individual to take care of his life, which is a possible interpretation of the anxiety of my main character.  When it comes to his seeking for the significance of an important earlier event in his life the concept of <em>memory</em> in the discourse of Ricoeur also bring some light to the understanding. Finally, the concept of <em>the Other</em> in Lévinas´ philosophy can explain his longing for a reestablishing of a meaning in his life.</p><p> </p>

All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung’s analytic psychology. In addition to this I also use concepts from hermeneutical and existential phenomenology, represented here by Viktor Frankl, Emmanuel Lévinas, Martin Heidegger and Paul Ricoeur. The Jungian analysis shows that the content in the short story Sjön (The lake) in a high degree is structured in a way that correlates very well with this method. When it comes to the phenomenological thinkers, several of their concepts are applicable in my short story. In the philosophy of Frankl and Heidegger, the concept of conscience is a warning to the individual to take care of his life, which is a possible interpretation of the anxiety of my main character.  When it comes to his seeking for the significance of an important earlier event in his life the concept of memory in the discourse of Ricoeur also bring some light to the understanding. Finally, the concept of the Other in Lévinas´ philosophy can explain his longing for a reestablishing of a meaning in his life.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vårdandet av äldre. Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera samvetsstress. Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete. För att hantera dessa känslor användes så kallat coping-strategier i form av exempelvis byte av arbetsplats, undvikande av patientkontakt och ifrågasättande av egen kunskap. Diskussion: Situationen på arbetsplatsen i form av konflikter och dåligt ledarskap i kombination med idealbilden av sig själv som vårdare visar ett tydligt samband mellan samvetsstress och även utbrändhet. Ökad förståelse kring ledarskap, konflikthantering samt att försonas med sin egen och andras otillräcklighet kan förebygga samvetsstress. / Background: The nurse profession is characterized by law and constitutions, but also by ethical codes and values, which brings a big moral responsibility. Conscience is described as a basic ability of knowing what is right and what is wrong, and being in conflict with one’s conscience can lead to loss of own identity and dignity. Older people in nursing homes or home-care service consider themselves to have bad access to healthcare. At the same time working in care for older people is characterized by under-staffing and low morals. Aim: Describe nurses’ experiences of stress of conscience in their work with older people. Methods: Analysis of 15 scientific articles. Out of the analysis, three categories emerged; factors and causes of stress of conscience, nurses perceptions of stress of conscience and nurses way of handling stress of conscience. Results: In this study a number of factors that causes stressed conscience among nurses, such as unnecessary patient suffering and outer demands were prominent. Stress of conscience caused feelings of inadequacy, powerlessness and bad conscience. To handle these feelings so called coping-strategies were used, for example change of workplace, avoiding patient contact and questioning one’s own knowledge. Discussions: Nurses’ working conditions, for example conflicts and bad leadership combined with the ideal of oneself as being a caring person shows a clear association with stress of conscience and even sometimes even burnout. An increased understanding of democratic leadership, handling conflicts and reconciling with oneself and others inadequacy can prevent stress of conscience.

I denna studie har jag utforskat vilka kreativa möjligheter samt utmaningar det finns i musikskapande efter förgiven förlaga. Det som kallas Interpolation. Interpolation är en form av lånande, där låtskaparen implementerar en del av en redan inspelad låt i skapandet av något nytt. Arbetet rör sig inom populärmusik-genren där jag har försökt se hur jag kan använda interpolation som ett verktyg i mitt eget musikskapande. Jag har sett att användandet av interpolationer är allt oftare förekommande i den musiken jag själv lyssnar på och det var detta som inspirerade mig att genomföra denna undersökning, då jag ville få mer kunskap och utforska användandet av interpolationer. Studien genomförde jag genom att skriva och producera tre olika låtar med tre olika interpolationer. Interpolationerna hade olika infallsvinklar till det jag valde att interpolera med i respektive låt; melodi, text och sound (icke melodiskt). Under arbetets gång förde jag även en strukturerad loggbok, med syftet att skapa en förklaring av mitt praktiska arbete.Resultatet av studien har gett mig en bredare kunskap om begreppet interpolation och dess kreativa användningsområde inom musikskapande. Jag har i och med detta utökat min konstnärliga verktygslåda. Förutom de kreativa möjligheterna med interpolation har även studien gett mig insikt i andra användningsområden så som användandet av interpolation för att ”boosta” sin karriär som artist.

Syftet med studien var att utforska socialarbetares upplevelse av arbetsrelaterad samvetsstress. Vi ville identifiera vad samvetsstress kan vara för yrkesgruppen socialarbetare vars arbetsuppgift innefattar myndighetsutövning och vad i arbetet som orsakar samvetsstress. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med socialarbetare vars yrke innefattar myndighetsutövning. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever samvetsstress när de beskriver sig ha svårt att hantera sitt dåliga samvete och att detta leder till negativa psykiska och fysiska stressymptom. Intervjupersonerna beskriver dock upplevelsen av samvetsstress i olika grad vilka kategoriserades: ständig närvaro av samvetsstress, närvaro av samvetsstress i vissa situationer samt medveten bortträngning av samvetsstress. Resultatet visar vidare att samvetsstress kan skapas av de krav och förväntningar som organisationen, brukare och anhöriga samt socialarbetaren själv har om de upplevs som övermäktiga och motstridiga. Vår studie indikerar på ett behov av vidare forskning om samvetsstress hos socialarbetare. / The purpose of our study was to examine the experience of work-related stress of conscience within social workers. We aimed to identify what stress of conscience is for the professional group social workers, whose work include exercise of public authority, and what specifically causes stress of conscience in their work. We conducted six qualitative interviews with social workers whose profession includes exercise of public authority. The result shows that all the respondents experience stress of conscience as they describe themselves having difficulties to cope with their bad conscience, thus leading to negative stress symptoms, both mentally and physically. The interviewees described, however, the experience of stress of conscience in various degrees which were categorized: constant presence of stress of conscience, presence of stress of conscience in specific situations, and conscious suppression of stress of conscious. The result further shows that stress of conscious can be created by the demands and expectations that the organisation, clients and their relatives, as well as the social workers have, if they are experienced as overwhelming and conflicting. Our study indicates that there is a need for further research regarding stress of conscience within social workers.