The purpose of this study is to, based on qualitative interviews, understand the home care staff's experiences of insufficiency and also which strategies they are using to deal with these experiences. The questions of this study are: In which situations are home care staff experiencing insufficiency? What copingstrategies do home care staff set out to deal with these experiences?   Method: Interviews has been used as a method to gather empirical data. Theory: Theories of coping-strategies has been used as theory in the analyses of the empirical material. Results: The result of this study concludes that experiences of insufficiency mainly promotes in situations of lack of time for various reasons. The main strategies home care staff is using are planning, adapting, accepting, compensation, get themselves together, control and manage their emotions and understanding. Other situations that promote feelings of insufficiency are lack of competence and when the eldery person doesn't want to receive a planned effort. Other strategies they use are social support and changing the circumstances.

Bakgrund: Upplevelsen av otillräcklighet är ett vanligt förekommande fenomen hos sjuksköterskor. Att uppleva otillräcklighet kan leda till försämrad hälsa hos sjuksköterskan och därmed också risk för negativa effekter på vårdens kvalité. Mår sjuksköterskan bra, finns också förutsättningar att ge en god vård. Att undersöka hur sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård uppfattar och erfar otillräcklighet och dess effekter blev därför viktigt att studera för att erhålla ökad förståelse. I dag finns inga studier som specifikt undersöker detta i kommunal hemsjukvård, därmed kan studien tillföra ny kunskap. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård uppfattar och erfar otillräcklighet och dess effekter. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats med fokusgruppintervjuer som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Resultat: I resultatet framkommer fyra kategorier ”Individuella faktorer”, ”Organisatoriska faktorer”, ”Hur otillräcklighet hanteras” samt ”Effekter”. Deltagarna har uppfattningar om att individens personligheten och kompetens spelar en avgörande roll för hur otillräcklighet upplevs och hanteras. Organisatoriska faktorer är en bidragande orsak till otillräcklighet. Resurser, direktiv , mål, samarbete samt andras förväntningar och krav är viktigt. Upplevelsen av otillräcklighet hanteras på flera sätt. Upplevelsen av otillräcklighet har främst negativa effekter. Slutsats: Otillräcklighet förekommer hos sjuksköterskor som arbetar med kommunalt driven hemsjukvård. Den orsakas till viss del av organisatoriska brister, men är också beroende på viken personlighet sjuksöterskan har och hur hen är förmögen att hantera uppkomna stressorer. Förekomsten av stöd, både från kollegor och ledning, är viktiga komponenter för att minska otillräckligheten.

Bakgrund: Anhöriga som vårdar sin partner palliativt i hemmet har egna behov, skilda från patientens, de behöver få ett idividuellt anpassat bemötande och stöd av sjukskösterskor. Syfte: Att beskriva anhörigas uppleveser av att vårda sin partner palliativt i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod med induktiv ansats har genomförts. Resultat: Huvudfynden i litteraturöversikten var att när de anhöriga tog på sig rollen som angörigvårdare kunde de uppleva en tillfredställelse i att göra något bra för sin partner. Men de kunde även uppleva sig vara otillräckliga och känna oro och rädsla inför situationen och för döden. Anhörigvårdaren kunde få försämrad fysisk och psykisk hälsa, i form av till exempel utmattning och depression. De anhöriga kunde uppleva negativa erfarenheter av vården, med bland annat bristande kommunikation, men de kunde även se vården som något positivt och som en trygghet. Slutsatser: Anhörigvårdaren kunde uppleva att vårdandet hade flera negativa konsekvenser, men de var nöjda med att ha tagit på sig rollen som vårdare. Palliativ vård i hemmet kunde påverka de anhörigas hälsa negativt om de inte fick ett tillräckligt stöd. Det är viktigt att sjukvårdspersonalen fångar upp den anhörigas känslor och behov.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Vid hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och för varje minut som går minskar chansen att överleva med 10 %. I händelse av hjärtstopp skall hälso- och sjukvårdspersonal omedelbart påbörja hjärtlungräddning (HLR) såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte skall utföras. Det finns nämligen skäl där det är motiverat att avstå denna behandling. I de fall där patienten själv inte vill bli återupplivad eller då ansvarig läkare bedömer att HLR inte är medicinskt motiverat eller till gagn för patienten. Det kan ibland leda till att man i efterhand kan inse att behandlingsförsöket var mindre motiverat. Att handskas med död och döende anses inom forskning vara den högst rankade stressoren för sjuksköterskan. Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar i sitt arbete och utsätts ofta för etiska dilemman när de kommer i konflikt med vad sjuksköterskan anser vara rätt för patienten. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp hos patienter där ställningstagande kring HLR saknas eller inte har diskuterats. Tio narrativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor yrkesverksamma inom slutenvården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar de etiska dilemman som sjusköterskorna hamnar i. Huvudresultatet visar att sjuksköterskor upplever frustration när de hamnar i situationer där patienten drabbas av hjärtstopp och frågeställningen kring återupplivning inte har diskuterats. Det uppstår tveksamheter när beslutet inte var taget eller att det togs för sent. De beskriver även en strävan efter att göra det som anses vara gott mot patienten.

Bakgrund: Spädbarnsskrik associeras med intensiv gråt hos spädbarnet. Som pappa kan skrikperioden upplevas påfrestande. Specialistsjuksköterskan på barnhälsovården kan erbjuda vägledning och stöd i föräldraskapet. Huruvida spädbarnsskriket påverkar papparollen är inte väl studerat Syfte: Att beskriva pappors upplevelser och erfarenheter av spädbarnsskrik under spädbarnets första sex månader Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta pappor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: I resultatet framkom att papporna upplevde en otillräcklighet under skrikperioden. Otillräcklighet i kunskap om spädbarnsskrik, som pappa och i relationen till spädbarnets mamma. Stödet under skrikperioden var betydelsefullt. Det erhållna stödet var främst från spädbarnets mamma samt från socialt nätverk och sjukvården Slutsats: Pappan vill vara delaktig och medverka på BHV. Specialistsjuksköterskan kan uppmärksamma den otillräcklighet och det stöd pappan efterfrågar. Med pappagrupper skapas en möjlighet för pappan att utbyta erfarenhet med andra pappor sina upplevelser av spädbarnsskrik. / Background: Infant cry is associated with intensive crying. The father can experience the crying period as stressful. The specialist nurse at the child health care center has a guiding and supporting role in the fatherhood. How infant cry affects the father's role is not well documented Aim: To describe father's experiences of infant cry during the first six months after delivery Method: A qualitative interview study with content analysis was used to be able to grasp eight father's experiences of living with a crying infant Finding: In the present study the father experienced inadequacy during the crying period. The inadequacy the father felt were in areas such as knowledge about infant cry, as a father and in the relationship with the infant's mother. The support during the crying period was significant. Support from the infant's mother was important but also social network Conclusion: The father wanted to be involved in the infant care and the contact with the child health care center. The specialist nurse can notice the inadequacy the father felt and the support he needs in the fatherhood. Father groups can lead to an exchange of experiences between fathers.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vårdandet av äldre. Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera samvetsstress. Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete. För att hantera dessa känslor användes så kallat coping-strategier i form av exempelvis byte av arbetsplats, undvikande av patientkontakt och ifrågasättande av egen kunskap. Diskussion: Situationen på arbetsplatsen i form av konflikter och dåligt ledarskap i kombination med idealbilden av sig själv som vårdare visar ett tydligt samband mellan samvetsstress och även utbrändhet. Ökad förståelse kring ledarskap, konflikthantering samt att försonas med sin egen och andras otillräcklighet kan förebygga samvetsstress. / Background: The nurse profession is characterized by law and constitutions, but also by ethical codes and values, which brings a big moral responsibility. Conscience is described as a basic ability of knowing what is right and what is wrong, and being in conflict with one’s conscience can lead to loss of own identity and dignity. Older people in nursing homes or home-care service consider themselves to have bad access to healthcare. At the same time working in care for older people is characterized by under-staffing and low morals. Aim: Describe nurses’ experiences of stress of conscience in their work with older people. Methods: Analysis of 15 scientific articles. Out of the analysis, three categories emerged; factors and causes of stress of conscience, nurses perceptions of stress of conscience and nurses way of handling stress of conscience. Results: In this study a number of factors that causes stressed conscience among nurses, such as unnecessary patient suffering and outer demands were prominent. Stress of conscience caused feelings of inadequacy, powerlessness and bad conscience. To handle these feelings so called coping-strategies were used, for example change of workplace, avoiding patient contact and questioning one’s own knowledge. Discussions: Nurses’ working conditions, for example conflicts and bad leadership combined with the ideal of oneself as being a caring person shows a clear association with stress of conscience and even sometimes even burnout. An increased understanding of democratic leadership, handling conflicts and reconciling with oneself and others inadequacy can prevent stress of conscience.

Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande problem inom vården och grundas i underbemanning samt hög arbetsbelastning. Sjuksköterskans tid med patienter påverkas av dessa faktorer. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten utgör grunden för vårdandet. Relationen påverkas genom stress i sjuksköterskans arbete som leder till att patienter inte blir sedda eller bekräftade. Sjuksköterskan har ett ansvar att se till helheten hos patienten. Stress kan resultera i en försämrad vårdmiljö samt arbetsmiljö. Sjuksköterskan påverkas emotionellt av dessa faktorer vilket kan leda till utbrändhet och avsikt att lämna professionen, samt leda till försämrad omvårdnadskvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av otillräcklighet i vårdandet när sjuksköterskan påverkas av stress. Metod: En systematisk litteraturöversikt är vald och innefattar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre teman, dessa var bristande tid, dokumentationens inverkan samt sjuksköterskans välbefinnande. Slutsats: Sjuksköterskans stressiga arbetsmiljö behöver reduceras för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att uppnå sina omvårdnadsmål och därmed uppleva sig nöjd med vårdandet. Underbemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist är faktorer som påverkar vårdandet och resulterar i försämrad omvårdnad samt patientsäkerhet. Detta påverkar även sjuksköterskan fysiskt och psykiskt. / Background: Stress is a common problem in nursing care, based on understaffing and high workload. The nurse’s time with patients are affected by these factors. The relationship between the nurse and the patient is the basis in nursing care. The relationship is affected by the stress in nurse’s work leading to patients not being seen or confirmed. Nurses have a responsibility to ensure patient’s integrity. Stress can result in a deterioration of care environment and work environment. Nurses are affected by this emotionally, leading to burnout and intention to leave the profession and may result in deterioration in quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of inadequacy in nursing care when the nurse is affected by stress. Method: A systematic literature review is selected and include qualitative and quantitative articles. Findings: The findings revealed three themes: lack of time, the impact of documentation and the nurse’s well—being. Conclusions: Nurse’s stressful work environment needs to be reduced to achieve optimal nursing care and so that they can feel satisfied with their care. Understaffing, high workload and lack of time are factors that affect nursing care and results in deteriorated care and patient safety. This also affects the nurse physically and mentally.

Bakgrund: Sjuksköterskans professionella område är omvårdnad, vilket utgår ifrån ett holistiskt perspektiv där sjuksköterskan ska ta hänsyn till den vårdsökande personens fysiska samt psykiska hälsa. Samhällets och medias syn på personer med psykisk sjukdom kan påverka sjuksköterskan och eventuellt bidra till stigmatisering som kan följa med in i vårdrummet. Personer med psykisk sjukdom kan uppleva sig diskriminerade och misstrodda i kontakt med hälso- och sjukvården, vilket medför en osäkerhet och risk för att de inte söker somatisk vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med psykiska sjukdomar på somatisk avdelning. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats och kvalitativa artiklar. Resultatet baserades på sju kvalitativa artiklar som analyserades genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskan upplever sig otillräcklig i omvårdnaden av personer med psykiska sjukdomar på en somatisk avdelning. Upplevelsen av otillräcklighet delades in i otillräcklighet inom organisationen med underteman som miljö, tid och stöd samt otillräcklighet inom professionen med underteman som osäkerhet, kunskap och utbildning. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att om de ska ansvara för omvårdnaden för personer med psykiska sjukdomar på en somatisk avdelning så krävs rätt förutsättningar, i form av kunskap och utbildning, samt en trygg och säker vårdmiljö. / Background: The profession of nurse’s is nursing, which comes from a holistic perspective where the nurse takes both physical and psychological health in consideration. The society and medias view of people with mental illness might influence the nurse. This can eventually contribute to a stigma which can follow the nurses into the hospital wards. People with mental illness feel discriminated and mistrusted in contact with healthcare, this can bring an insecurity and a risk that they won’t seek somatic care. Aim: To describe the nurse’s experience of nursing a person with mental illness on a somatic ward. Method: Litterature review with inductive approach and qualitative articles. The results were based on seven qualitative articles who were analyzed by Friberg’s five-step-model. Results: The results of the study showed that the nurses felt insufficient while nursing people with mental illness in somatic care. The experience of insufficiency was divided into insufficiency in organization with subthemes as environment, time and support, and insufficiency in profession with subthemes as uncertainty, knowledge and education. Conclusion: Nurses experienced that if they should nursing people with mental illness they need the right conditions, in terms of knowledge and education and a safe and secure healthcare environment.

According to statistics, a significant increase in sickness has occurred in the public sector in recent decades in Sweden. Human therapeutic professions is the area where the illness is most prevalent. The purpose of this study was through a qualitative method and hermeneutic approaches explore how conscious six social workers in the social services are on stress and how they cope with it. Further it investigates and analyzes how these results affect their daily work. One important result due to stress is that the social workers ability to treat their clients is impaired and they are less able to be empathetic. Inadequacy in the work environment leads to a sense of insufficiency by social workers, and a reduced quality of life. This despite the fact that they express a variety of coping strategies. The conclusion of the study shows that due to high demands, a lack of control over ones work and lack of support from management, social workers have a sense of inadequacy.