Bakgrund Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Inom palliativ vård, då inte en botande vård längre går att uppnå är istället målet att främja hälsa och lindra lidande. Att vårda en patient i livets slutskede är en stor utmaning för sjuksköterskan, som har en avgörande roll i den palliativa omvårdnaden av patienten. Syfte Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnaden till patienter inom palliativ vård på vårdavdelning Metod En litteraturöversikt som baseras på 12 vetenskapliga artiklar, varav 8 kvalitativa och 4 kvantitativa. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Bearbetning av artiklarnas resultat gjordes utifrån Forsberg och Wengström’s (2016) metod. Resultat Sjuksköterskors upplevelser utformade fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Kommunikationssvårigheter: samarbete, vårdrelation, Tids- och resursbrist: påverkan på omvårdnadsarbetet, planering och prioritering, Kunskap: acceptera döden samt Utbildning. Slutsats Sjuksköterskor ansåg att ovan nämnda upplevelser hade betydelse i omvårdnadsarbetet av patienter i palliativ vård. De menade att okunskap och tids- och resursbrist försvårade omvårdnadsarbetet, vilket skapade en känsla av otillräcklighet. Kommunikation ansågs vara en viktig faktor för samarbete och skapande av god vårdrelation men kommunikation var i många fall svår att bemästra. Utbildning inom området efterfrågades för att möjliggöra kompetensutveckling av kunskap för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter inom palliativ vård. / Background Nurses essential responsibilities are to promote health, prevent disease, restore health and relieve suffering. In palliative care, when a cure is no longer possible, the goal is to promote health and relieve suffering. Caring for a patient at the end of life is a major challenge for the nurse, who plays a crucial role in palliative care of the patient. Aim To describe the nurse’s experiences of nursing patients in palliative care in the ward. Method A literature review based on 12 scientific articles, both quantitative and qualitative. Searches of the articles was made in databases Cinahl and PubMed. Analysis of the articles' results was based on Forsberg and Wengström's (2016) method. Results Nurses experiences formed four categories with belonging subcategories: Communication difficulties: cooperation, care relationship, Time- and resource shortages: impact on nursing, planning and prioritization, Knowledge: accepting death and Education. Conclusion Nurses felt that the mentioned experiences were significant in the nursing work of patient in palliative care. They ment that lack of knowledge and time- and resource shortage complicated nursing work, which created a sense of insufficiency. Communication was considered to be an important factor for cooperation and care relationship, but in many cases it was difficult to master. Education in the field was requested to enable the development of knowledge for the nurse in the care of patients in palliative care.

Det förväntas saknas tusentals undersköterskor i Sverige inom de närmaste åren. Därför är det viktigt att få uppfattning om hur undersköterskorna mår i arbetet och hur det kan relateras till närmaste ledare. Denna studie syftar till att undersöka undersköterskors upplevelser av hur närmaste ledare kan bidra till en god psykosocial arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Studien utgår från en kvalitativ metod och använder sig av semistrukturerade intervjuer som genomfördes genom det digitala verktyget ZOOM. Tio stycken undersköterskor inom äldreomsorgen deltog i samtal under cirka 60 minuter gällande deras upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, ledarskapets betydelse och hur samarbetet mellan dem och närmaste chef fungerar. Studiens resultat visar att undersköterskorna upplever att det finns en koppling mellan hur deras närmaste ledare arbetar och hur de mår på arbetet och tre faktorer var framträdande. Vikten av kommunikation, framförallt kommunikationen mellan ledare och undersköterskorna. Undersköterskorna upplever att det finns brister i dialogen mellan dem och närmaste ledaren. De har även behov av att få inflytande i arbetsrelaterade faktorer som schemaläggning och rutiner för att lyckas med goda resultat. Ledarskapets betydelse, där undersköterskorna ansåg att chefens kompetens, lyhördhet och vårderfarenheter som betydelsefulla för deras trivsel i arbetet. Känsla av otillräcklighet, som relaterar till undersköterskornas upplevelser av höga krav och bristande återhämtning. / In some years to come there will be a lack of thousands of assistant nurses in the Swedish Health Care System. An important issue is therefore to study the psychosocial wellbeing situation among assistant nurses and if there might be a relationship between the level of wellbeing and the art of leadership. This study aimed to examine assistant nurses' experiences of how their immedient leader in Elderly Health Care Worksites can contribute to create a sustainable psychosocial work environment. The study used a qualitative research approach. The empirical data were collected by semi-structured interviews, using a digital plattform ZOOM. Ten assistant nurses took part in individual interviews, each one with the duration of approximately 60 minutes. The themes for the data collection were the respondents' experiences of the psychosocial work environment, the importance of leadership and how collaboration between them and the immediate manager works. The results show that there is a clear relation between the art of the immediate leadership and psychosocial wellbeing at work. The respondents expressed the necessity of supportive communication, especially communication between leaders and assistant nurses. They expressed an insufficiency in communication with their immediate leader. They expressed the need of influence on work-related factors such as scheduling and routines in order to perform well at work. They regarded the manager's competence, sensitivity and own experience of Health Care work to be important for supportive psychosocial wellbeing at work. Finally they put forward the feeling of inadequacy, which relates to the assistant nurses' experiences of high demands combined with scarcity in physical and mental recovery.

Psykosocial ohälsa bland förskolechefer, förskollärare och barnskötare är idag ett växande problem som är mycket litet studerat. Stora barngrupper samt ökande brist på utbildade förskollärare med 1 förskollärare per 5,2 barn (Skolverket, se tabell 1) framförs ofta som anledningar till den ökade stressen. På lång sikt kan detta resultera att förskoleverksamheten inte längre klarar att hålla den kvalité och de krav som ställs (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2015). Syftet med denna studie är att belysa stressrelaterad psykisk ohälsa bland förskolechefers, förskollärares och barnskötares perspektiv. Till hjälp att analysera resultaten valde vi dels teorin KASAM (känslan av sammanhang), där de tre huvudbegreppen, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala i vår studie, dels Theorells och Karaseks teori om krav-och-kontroll. Den senare teorin beskriver vikten av att en individ ska känna kontroll över de krav som ställs, både i det vardagliga livet samt i arbetslivet. Begreppen krav och kontroll är här centrala. Som metod valde vi en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och utformade yrkesspecifika enkäter med öppna frågor för möjligheten till kvalitativa svar. För att få förståelse för om ett fenomen är vanligt förekommande eller inte, lyfter vi upp och ger exempel på de kvantitativa resultat som blir tydligast under undersökningen. Vi har kommit fram till resultatet att förskolecheferna med tiden har fått betydligt högre krav på sig i samband med revideringarna av läroplan för förskolan (Lpfö98). Det ligger på förskolechefens axlar att, i samarbete med förskolläraren, förmedla och implementera de revideringarna i läroplanen och de förändrade kraven och ansvarsfördelningen mellan de olika personalkategorierna. De förändrade kraven har gett förskollärarna och barnskötarna fler uppgifter och utökat ansvar. Förskollärarna och barnskötarna har förutom arbetet i de ofta nämnda för stora barngrupperna, numera ett planerings- och dokumentationsuppdrag som tar mycket tid från barngruppen i den dagliga verksamheten. De ökade kraven, mindre personaltäthet och för stora barngrupper resulterar ofta i att ordinarie personal blir sjukskrivna vilket i sin tur ger resterande personal en högre belastning.

Bakgrund: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården behöver hållas uppdaterad inom den medicinska och omvårdnadens utveckling. Detta då sjuksköterskans arbete inom ambulanssjukvården är ett omväxlande arbete, där varje dag är olik. Den komplexa vård och arbetsmiljön ställer därmed höga krav på både den enskilda sjuksköterskan, och på ambulansteamet. Detta då de ibland träffar på svårt sjuka patienter och ytterligare resurser behövs på plats för att lösa varierande situationer, något som även kan orsaka stress. Problemformulering: Att ställas inför en kritiskt sjuk patient och inse att ytterligare resurser krävs, är realitet för samtliga sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Att behöva vänta på assistans och samtidigt vårda en kritiskt sjuk patient är något som kan bygga på ytterligare stressfaktorer hos sjuksköterskorna. Då det är begränsat med forskning inom området, genomfördes denna studie. Syfte: Sjuksköterskans upplevelse av att invänta assistans med en kritiskt sjuk patient, inom ambulanssjukvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer hölls med åtta sjuksköterskor. Deltagarna kom från tre olika ambulansområden inom Västra Götalandsregionen. Ambulansområdena var belagda i storstad, mindre stad och landsbygd. Intervjuerna analyserades med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: Analys av upplevelsen att invänta assistans resulterade i tre kategorier, i form av “behov av kontroll”, “känna sig otillräcklig” och “känna sig otrygg”. Diskussion: Sjuksköterska inom ambulanssjukvården ställs inför känslomässiga utmaningar i väntan på assistans, med en kritisk sjukpatient. Känslan att vara otrygg och otillräcklig skapar en hög stress, som resulterar i att sjuksköterskan vill göra så mycket som möjligt för patienten, även om allt inte kan göras. Sjuksköterskan löper risk att drabbas av psykisk ohälsa, ångest och PTSD. / Background: Nurses in ambulance healthcare need to be kept up-to-date in medical and nursing developments. This is because the nurse's work in ambulance healthcare is varied work, where every day is different. The complex care and work environment therefore place high demands on both the individual nurse, but also on the ambulance team. This is because they sometimes encounter seriously ill patients and additional resources are needed on site to resolve varying situations, something that can also cause stress.  Problem formulation: Being faced with a critically ill patient and realizing that additional resources are required is a reality for all nurses in ambulance healthcare. Having to wait for assistance and at the same time care for a critically ill patient is something that can build on additional stress factors for the nurses. As there is limited research in the area, this study was conducted.  Purpose: The nurse's experience of waiting for assistance with a critically ill patient, within the ambulance service.  Method: Semi-structured interviews were held with eight nurses. The participants came from three different ambulance areas within the Västra Götaland region. The ambulance areas were covered in big cities, smaller cities, and rural areas. The interviews were analysed using a qualitative inductive approach.  Results: Analysis of the experience of waiting for assistance resulted in three categories, in the form of "need for control", "feeling inadequate" and "feeling insecure". Discussion: Nurses in the ambulance service face emotional challenges while waiting for assistance, with a critically ill patient. The feeling of being unsafe and inadequate creates a high stress, which results in the nurse wanting to do as much as possible for the patient, even if everything cannot be done. The nurse is at risk of mental illness, anxiety, and PTSD.