Spelling suggestions: "subject:"förskolechefer"" "subject:"förskolechefers""
1 |
Omsorg i förskolan utifrån ett förskolechefsperspektiv : "För mig är det alla barns värdighet och rätt till att bli omfamnade, det är omsorg" / Care in preschool from a preschool manager perspective : "To me it is the dignity of all children and the right to be embraced, it is care"Hertzman, Sofie, Bergman, Annica January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka tre förskolechefers uppfattning om vad omsorg innebär i den svenska förskolans verksamhet, samt hur omsorgen kan tydliggöras. Studiens metod är kvalitativ där data samlats in genom intervjuer. Studiens teoretiska perspektiv utgår från Nel Noddings (2012a, 2012b) teori om omsorgsetiken. Resultatet visar att förskolechefernas uppfattningar om omsorg i förskolan handlar om trygghet, barns grundläggande behov samt pedagogens bemötande. Förskolecheferna reflekterar kring omsorg, utveckling och lärande utifrån ett helhetsperspektiv, de menar att begreppen ska bilda en helhet. Trots detta finns det tillfällen när dessa begrepp kan bli separerade, vilket upplevs som ett dilemma. Förskolechefernas beskrivningarna av hur de arbetar med att tydliggöra omsorgen i förskolans verksamhet kommer inte fullständigt fram, men de uttrycker vikten av att synliggöra och diskutera omsorgsbegreppet. Likabehandlingsarbetet i förskolan lyfts som ett arbetssätt för att synliggöra omsorgen.
|
2 |
Pedagogisk utvecklingstid i förskolan : En fenomenografisk studie om förskolechefers och förskollärares uppfattningar av pedagogisk utvecklingstid i förskolan / Pedagogical development time in preschool : A phenomenographic study of preschool managers and preschool teachers view on pedagogical development time in preschoolLoqvist, Emelie January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskolechefer och förskollärare uppfattar den pedagogiska utvecklingstiden samt vilka uppfattningar de har gällande dess betydelse för verksamheten. Den fenomenografiska metodansatsen användes som inspiration för att undersöka respondenternas uppfattningar. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes med två förskolechefer och två förskollärare. Studiens resultat visar att den pedagogiska utvecklingstiden innefattar ett flertal aspekter, däribland dokumentationsarbete, föräldramöten, utvecklingssamtal, kompetensutveckling, enskild planering såväl som arbetslagsplanering. Slutsatsen som kan dras är att pedagogisk utvecklingstid gynnar förskollärares förutsättningar för att planera sin undervisning i förskolan då den schemalagda tiden möjliggör uppföljning, utvärdering och utveckling av det pedagogiska arbetet. Dock används en stor del av tiden till att hantera administrativa och strukturerande arbetsuppgifter vilket förhindrar förskollärarna från att utnyttja en majoritet av den pedagogiska utvecklingstiden som den är ämnad för.
|
3 |
”Barn FÅR ha sin integritet” : En kvalitativ studie om barns kroppsliga integritet i förskolan ur fyra förskollärare och fyra förskolechefers perspektiv. / ”Children are ALLOWED to have their integrity” : A qualitative study about children’s bodily integrity in preschool from four preschool teachers’ and four preschool managers’ perspective.Riley, Denise, Östin, Julia January 2019 (has links)
Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur fyra förskollärare och fyra förskolechefer beaktar och arbetar med barns kroppsliga integritet i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv med fokus på makt och normer. Resultatet visar att barnsyn och gränssättning blir synligt i förskollärare och förskolechefers förhållningssätt och om de arbetar med barns integritet spontant eller planerat bli grundläggande för huruvida barn lär sig respektera sin och andras kroppsliga integritet eller inte. En av studiens slutsatser är att ämnet är komplext.
|
4 |
Förskolechefers erfarenheter av att leda arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn : En intervjustudie med fem förskolechefer / A review of preschool directors’ experiences of moderating a functioning language development for mulitilingual children : An interview study with five contributing preschool directorsBergström, Lina January 2018 (has links)
I den svenska förskolan finns idag många barn som använder sig av fler språk än svenska för att kommunicera. I förskolans uppdrag ingår att stödja flerspråkiga barns utveckling i både modersmål och i svenska. Undersökningens syfte är att öka kunskaperna om vilka erfarenheter förskolechefer har av att leda arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Frågeställningarna innefattar vilka riktlinjer förskolecheferna har att förhålla sig till, vilket stöd de kan ge sin personal och hur de ser på sin egen förskoleverksamhet i detta avseende. Undersökningen är en kvalitativ studie som baserar sig på fem intervjuer med förskolechefer från en kommun i Mellansverige. Resultatet av studien visar att allt som kan tänkas förstärka det talade språket, exempelvis bilder, tecken och gester, främjar flerspråkiga barns språkinlärning. Även leken lyftes fram som en arbetsmetod som förskolecheferna menar gynnar språkinlärning hos barn. Ytterligare en aspekt som respondenterna menar är betydelsefull för flerspråkiga barns utveckling är ett fungerande samarbete med vårdnadshavarna. Undersökningen visade att förskolecheferna såg utvecklingen av flerspråkiga barns modersmål som ett förbättringsområde i deras verksamheter.
|
5 |
Motivation ur ett chefsperspektiv / Manager’s perspectiv on motivationSvensson, Linnéa, Mohamed Muse, Kadra January 2014 (has links)
Tanken med följande kvalitativa studie är att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmänt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gå in på motivationsteorier som vi anser är relevanta för vår studie. I vår teoretiska referensram använder vi oss av självbestämmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvåfaktorteori. Vidare tar vi även upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock är det viktigaste utgångspunkten för vår studie sex faktorer som vi ur vår teoretiska referensram anser vara viktiga. Dessa faktorer är trivsel, missnöje, ansvar, självförverkligande, delaktighet och påverkan, kommunikation och feedback. Faktorerna som tagits ur vår teoretiska referensram kommer i sin tur knytas samman med det resultat vi har fått fram i vår studie.Sammanlagt har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med förskolechefer inom Borås och Skövde kommun, samtliga av dessa intervjuer utfördes på chefernas arbetsplats och några via telefon. Våra intervjuer hölls inom en viss struktur, men hade som avsikt att ge respondenterna en frihet då de svarade på våra frågor.Resultatet på vår studie visar att dialog och bekräftelse är två faktorer som är väldigt viktiga i chefers arbete för att motivera sina medarbetare. Dialog och bekräftelse handlar om att se och höra medarbetarna, vilket respondenterna tror skapar motivation och arbetstillfredsställelse.Studien är gjord på svenska.
|
6 |
Entreprenöriellt lärande med avseende på barn i behov av särskilt stöd i förskolan / Entrepreneurial learning regarding children with special needs, in preschoolMuhamedagic, Amra January 2017 (has links)
Entreprenöriellt lärande är ett relativt nytt begrepp inom förskolan. Enligt direktiv från regeringen så ska det entreprenöriella lärandet likna en röd tråd genom det svenska utbildningsystemet. Studiens bakgrund består av en litteraturgenomgång som beskriver det entreprenöriella lärandets väg från regering till förskola. I det dagliga arbetet på förskolan möts vi av många olika barn med olika förutsättningar och behov. Det är av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkar det entreprenöriella lärandet med avseende på barn i behov av särskilt stöd. För att få en tydlig bild av vilka faktorer som påverkar, skickades enkäter till förskolechefer i olika kommuner. Det råder delade meningar kring hur arbetet sker men även vem som är i behov av särskilt stöd. Med hjälp av en egen konstruerad hermeneutisk spiral tolkas resultatet, där växer olika faktorer fram så som hinder och möjligheter. Organisationen har en avgörande roll i arbetet med entreprenöriellt lärande. När det gäller definiering och arbete med barn i behov av särskilt stöd så är det beroende av förskolechefens kunskapsnivå.
|
7 |
Förskolechefer om ekologisk utveckling : en fenomenologisk studie om ekologisk utveckling i förskolans verksamhet / Preschool managers about ecological development : a phenomenological study of ecological development in preschool activityMartinsson, Pernilla, Söderholm, Alice January 2017 (has links)
Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om hur förskolechefer beskriver arbetet med ekologisk utveckling i förskolan. Ytterligare ett syfte är att belysa vilka utmaningar och möjligheter förskolechefer ser med arbetet av ekologisk utveckling. Undersökningen ska även bidra till mer lärdom om vad ekologisk utveckling kan vara i förskolans verksamhet. Ekologisk utveckling har blivit ett aktuellt ämne i dagens samhälle där många är engagerade i miljöfrågor och vad man kan göra för att jordens resurser ska räcka längre. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer där sex stycken förskolechefer från olika verksamheter blev intervjuade. Litteraturen har haft utgångspunkt i vad ekologisk utveckling innebär, vad det finns för lagar eller riktlinjer inom ämnet, hur man kan arbeta med ekologisk utveckling i förskolans verksamhet samt vad förskolechefer har för roll i arbetet. Ramfaktorteorin har använts som teorianknytning för analys. Studien visar att samtliga chefer anser att det är ett viktigt ämne att jobba med. De flesta tycker dock att det är ett svårfångat begrepp som sitter hårt sammansvetsat med huvudbegreppet hållbar utveckling. I resultatet framkom det att engagemang och intresse kan ses som en stor möjlighet när personal är drivna i ämnet. Det visade även att engagemang och intresse kan bli en utmaning, då det inte alltid finns personal som lägger fokus på arbetet med ekologisk utveckling.
|
8 |
Psykisk ohälsa och stress : En studie om arbetsmiljön i förskolan relaterat till förskollärares sjukskrivningar / Mental illness in preschool : A study of the work environment in preschool related to the preschool teachers ́ sick leaveRönnlund, Emelie, Torstensson, Frida January 2020 (has links)
Förskollärare är den yrkeskategori som, efter vårdanställda, är högst representerade i Försäkringskassans statistik gällande sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa och arbetsrelaterad stress. Syftet med den här kvalitativa studien är att generera ny kunskap om förskollärares arbetsmiljö med avseende på psykisk ohälsa och stress. Vi undersöker hur förskollärare talar om stress på arbetet och hur förskolans verksamhet påverkas av förskollärares psykiska ohälsa. Fyra förskollärare intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att säkerställa intervjufrågornas kvalitet genomfördes en pilotstudie på tre oberoende personer varav två med koppling till högskolan. Den grundade teorin har använts som analysmetod vid bearbetning av insamlat material. Den bidrog till en teoretisk analys som förutom transkribering innefattar kodning och kategorisering enligt den Grundade teorin. Studien visar på att kollegorna samt förskolechefer och ledning är tre bidragande faktorergällande klimatet i förskolans arbetsmiljö där kommunikation och sammanhållning är av stor vikt. Det gick att urskilja två kärnkategorier som återkommit frekvent vilka är kollegor och förskolechefer. Vi upptäckte den sociala aspekten, en social dimension, genom kärnkategorierna. Vi fann dessutom flera viktiga underkategorier som har en betydande roll för förskollärares psykiska mående, bland annat den fysiska miljön, barngruppen, höga krav och personalbrist.
|
9 |
”En chef är ju allting” : - en studie om förskollärares förväntningar på sina förskolecheferHjelte, Josefine, Karlsson Pallin, Isabelle January 2017 (has links)
Due to a major generational renewal within the public sector, a large number of managers are anticipated to be recruited in the near future. Management in public sector is often separated from management in private sector, since public businesses has special demands to consider. The public management is also distinguished due to the fact that they have responsibility over a larger number of employees than managers within other branches of industry. During the last few decades, the public sector has reformed and taken on a more corporate like structure, which has transformed the public leadership. Previous research on public leadership and general leaderships theories has shown that management is more successful if the manager is able to interface with its employees. To favour the leadership it is important for managers to be aware of the employees’ expectations and demands. These facts make it interesting to study which expectations that lies on managers within the public sector. Due to this, this study aims to create an image of how preschool management is perceived by public preschool employees and to elucidate employees’ expectations of future public managers. Our central questions are:• From a preschool employees perspective, what does it entail to be a preschool manager within the public sector?• What are preschool employees expectations of their future preschool managers? To answer these questions, interviews were held with six preschool teachers from two different preschools in Örebro kommun. The results showed to some extent similar perceptions and expectations on preschool managers, but the empirics also revealed great differences in some standings. The conclusions drawn from the study is that employees have distinct expectations on their managers, especially considering distinctness and the ability to listen. / Genom ett aktuellt generationsskifte inom offentlig sektor förväntas ett stort antal nya chefer, bland annat inom förskolan, tillsättas. Att vara chef inom offentlig sektor skiljs ofta från att vara chef inom privat sektor, då offentliga verksamheter har en annan kravbild över sig än vad privata verksamheter har. Det offentliga chefskapet särskiljs även då dessa chefer i regel är ansvariga över ett större antal anställda än chefer inom andra branscher. Under de senaste årtiondena har den offentliga sektorn reformerats mot en mer företagslik struktur, vilket förändrat det offentliga ledarskapet. Tidigare forskning inom offentligt ledarskap samt inom generell ledarskapsteori har konstaterat att det är lättare att vara framgångsrik i sitt ledarskap om man som chef har ett lyckat samspel med sina medarbetare. Att som chef känna till vilka krav och förväntningar som finns från medarbetarnas sida kan också underlätta för ledarskapet. Detta gör det intressant att studera vilka förväntningar som finns på chefskapet inom offentlig sektor. Därmed syftar denna studie till att skapa en bild av hur förskolechefsrollen uppfattas av offentligt anställda förskollärare och belysa deras förväntningar på framtida förskolechefer. Frågeställningar:• Vad innebär förskolechefsrollen ur en förskollärares perspektiv?• Vilka förväntningar har förskollärare på sina framtida förskolechefer? För att besvara dessa frågeställningar intervjuades sex stycken förskollärare från två olika förskolor inom Örebro kommun. Resultatet visade till viss del på liknande uppfattningar och förväntningar på förskolechefer, men visade också på stora skillnader i vissa avseenden. De slutsatser som kunde dras var att det finns tydliga förväntningar på chefen från medarbetarnas sida, särskilt vad gäller lyhördhet och tydlighet.
|
10 |
Förskolechefers erfarenheter kring mottagandet av nyanlända familjer i förskolan / Preschool managers' experiences regarding the reception of newly arrived families in preschoolJonsson, Natalie January 2018 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka några konstruktioner utav förskolechefers beskrivningar av erfarenheter och strategier i mottagandet av nyanlända familjer i förskolan. Till detta syfte formulerades fyra frågeställningar: Vad för konstruktioner framträder i förskolechefernas beskrivningar kring mottagandet av nyanlända familjer? Vad för möjligheter/svårigheter visar sig i dessa konstruktioner? Vilka förutsättningar ger förskolecheferna förskollärarna i arbetet med mottagandet av nyanlända familjer? Hur garanterar förskolecheferna att förskollärarna har den kompetens som behövs för att kunna genomföra mottagandet på ett professionellt sätt? För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes tre kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer med hjälp av en blandning av semistrukturerade och ostrukturerade frågor. Den teori som legat till grund för denna studie är det socialkonstruktionistiska perspektivet för att få en bild på förskolechefernas egna beskrivningar av erfarenheterna. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sorterades så att fyra teman blev synliga. Resultatet visade på att förskolecheferna upplevde att mottagandet av nyanlända familjer bjöd in till en större mångfald i förskolorna där pedagoger och barn utmanas i deras egna tankar och värderingar. Däremot visade resultatet även att organiseringen av mottagandet är bristfällig och att pedagogerna ute i verksamheterna saknar kompetens. Trots många år av invandring till Sverige finns det fortfarande en hel del utvecklingsområden.
|
Page generated in 0.0514 seconds