Psykosocial ohälsa bland förskolechefer, förskollärare och barnskötare är idag ett växande problem som är mycket litet studerat. Stora barngrupper samt ökande brist på utbildade förskollärare med 1 förskollärare per 5,2 barn (Skolverket, se tabell 1) framförs ofta som anledningar till den ökade stressen. På lång sikt kan detta resultera att förskoleverksamheten inte längre klarar att hålla den kvalité och de krav som ställs (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2015). Syftet med denna studie är att belysa stressrelaterad psykisk ohälsa bland förskolechefers, förskollärares och barnskötares perspektiv. Till hjälp att analysera resultaten valde vi dels teorin KASAM (känslan av sammanhang), där de tre huvudbegreppen, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala i vår studie, dels Theorells och Karaseks teori om krav-och-kontroll. Den senare teorin beskriver vikten av att en individ ska känna kontroll över de krav som ställs, både i det vardagliga livet samt i arbetslivet. Begreppen krav och kontroll är här centrala. Som metod valde vi en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och utformade yrkesspecifika enkäter med öppna frågor för möjligheten till kvalitativa svar. För att få förståelse för om ett fenomen är vanligt förekommande eller inte, lyfter vi upp och ger exempel på de kvantitativa resultat som blir tydligast under undersökningen. Vi har kommit fram till resultatet att förskolecheferna med tiden har fått betydligt högre krav på sig i samband med revideringarna av läroplan för förskolan (Lpfö98). Det ligger på förskolechefens axlar att, i samarbete med förskolläraren, förmedla och implementera de revideringarna i läroplanen och de förändrade kraven och ansvarsfördelningen mellan de olika personalkategorierna. De förändrade kraven har gett förskollärarna och barnskötarna fler uppgifter och utökat ansvar. Förskollärarna och barnskötarna har förutom arbetet i de ofta nämnda för stora barngrupperna, numera ett planerings- och dokumentationsuppdrag som tar mycket tid från barngruppen i den dagliga verksamheten. De ökade kraven, mindre personaltäthet och för stora barngrupper resulterar ofta i att ordinarie personal blir sjukskrivna vilket i sin tur ger resterande personal en högre belastning.

In 2011 pre-schools began reporting to the Education Department and were then subject to the school law. Pre-school’s entry into the school system meant that the concept of education became part of the pre-school’s activities. This is also to be implemented into the preschool curriculum. This study has examined how pre-school teachers, pre-school managers and heads of operations interpret the concept of "teaching" in the pre-school context. Respondents that were interviewed were familiar with the subject, due to the fact that they are part of a nationwide teaching project and they themselves work on implementing the concept of teaching in their operations. The aim has been to establish how the three professions interpret the concept and work with it in practice. The study is based on a social constructivist perspective where we chose to focus on how the concept of teaching is constructed and reconstructed using the social linguistic interaction and the interaction between respondents. As a research method, we have used qualitative group interviews. The empirical data has been analysed using the theoretical lens of social constructivism. The results showed that the term "teaching" was unclear when it is referred to pre-schools and did not have a specific definition in the pre-school context. The concept was understood differently by the three professions. The respondents argued that the implementation of the concept in the pre-schools took place in diverse ways. They confirmed that it is a long-term process that will take time to fully implement. Another conclusion that the authors drew was 2 that there was a gap between practice and theory. This was because the heads of operations and pre-school managers had a theoretical view of "teaching" while the pre-school teachers had a practical view.